Tag Archives: storytel

Ljudböckerna och berättandet

Vi läser alltmer ljudböcker konsumerade genom digitala abonnemangstjänster. Detta väcker ett antal frågetecken, som har lett till en hetsig kultursidedebatt de senaste veckorna. Vad blir konsekvenserna för förlagen, biblioteken och läsarna? Nu görs en vetenskaplig undersökning för att titta närmare på hur själva berättandet och läsarnas vanor påverkas av de digitala abonnemangstjänsterna på lång sikt.

Litteraturvetaren och projektledaren Julia Pennlert kommer i en pilotstudie vid Bibliotekshögskolan i Borås att bland annat titta på användardata kring ljudböcker.

I förstudien kommer gruppen av forskare att få tillgång till användardata från företaget Storytel som också blir en samverkanspartner. Man kommer utgå ljudböcker från Storytel Originals, produktioner direkt skrivna för ljudboksformatet. Storytel Originals lanserades första gången under 2016.

Det är välkommet att akademin tittar närmare på ljudboksläsandet. Materialet för studien är också intressant. Att undersöka läsandet med hjälp av användardata från företaget vore ju inte möjligt för några år sedan, och nu beskrivs det som något som är viktig för att kunna studera frågeställningarna knutna till projektet.

För biblioteken är många frågor olösta. Den centrala frågan är hur biblioteken ska kunna fortsätta låna ut ljudböcker när allt färre titlar kommer i fysiskt format och de digitala abonnemangstjänsterna vill ha sina e-ljudböcker för sig själva?

Länkar:

Nu undersöks ljudbokens effekt på litteraturen och lyssnandet (SR)

Tobias Willstedt

Fem biblioteksfrågor att hålla ögonen på 2018

Bibliotekens neutralitet, nya läsvanor och mer pengar till biblioteken. Vilka biblioteksfrågor kommer vara stora under detta år?En illustration, Ett förstoringsglas, ett mönster och några orkidéer.

  • Bibliotekets neutrala position kommer debatteras i ett polariserat politiskt klimat

Kan biblioteket vara neutralt när det konfronteras med politiska rörelser som utnyttjar demokratiska principer för att förgifta demokratiska offentligheter och mötesplatser?

Under 2017 såg vi att bibliotekens urval i allt högre grad ifrågasätts. Högerextrema grupper aktiverar sig för att få biblioteken att i allt högre grad representera sina åsikter. Tanken att biblioteket ska vara en neutral plats där alla  åsikter finns representerade används av aktivister som argument för att rashetsande tidningar som exempelvis Nya Tider ska finnas på hyllorna. En aktivism som har resulterat i hot och hets mot enskilda bibliotekarier och bibliotek. 2018 är ett valår vilket med säkert kommer att dra politiska motsättningar i Sverige till sin spets – vad kommer att hända då?

Över altanten så ser vi också att denna tanke om biblioteken som opolitiska och neutrala är en svår kostym att passa i. Under den turbulenta tid som följt valet av Donald Trump ser vi att amerikanska bibliotekarier i allt högre grad tar ställning mot ett presidentskap som omfamnar rasistiska rörelser, för en hård klasspolitik och använder sig av propaganda för att vilseleda sina följare.

Är det liberala samhällskontraktet brutet och kommer idén om det neutrala biblioteket gå under i takt med stigande politiska motsättningar?

  • Hur kommer nya läsvanor förändra bibliotekens förutsättningar och verksamhet?

Digitala abonnemangstjänster  slog igenom under 2017. En växande skara läsare väljer att läsa med öronen och läser gärna ljudböcker som de får tag på genom slutna tjänster som Storytel. Dessa tjänster existerar och växer fram utanför bibliotekens räckhåll. Parallellt så fortsätter e-boksläsandet att öka, utan att för all del slå ut pappersboken. Ännu har vi inte nått slutet på diskussionen om vilken roll e-böcker ska spela på biblioteken: hur ska de lånas ut, vilka böcker ska finnas tillgängliga, och vilken ersättning ska förlagen få? Vilken roll kan och vill biblioteken fylla i den digitala revolution som pågår?

  • Kan biblioteksarbetares arbetsmiljö bli bättre?

Ambitionen att vara så öppna, tillåtande och tillgängliga så möjligt är givetvis förknippat med vissa utmaningar för våra bibliotek, och flera rapporter från fackförbundet DIK har visat på allvarliga brister i biblioteksarbetandes arbetsmiljö. DIK:s senaste rapport ”Biblioteken speglar samhället – en rapport om arbetsmiljön på våra bibliotek” ger en dyster bild, där hot och våld blivit en del av vardagen för många bibliotekarier. Frågan är om vi under 2018 kommer se att ansvariga politiker och tjänstemän börjar engagera sig i frågan på allvar eller om vi kommer fortsätta se denna typ av rapporter.

  • Vad kommer regeringens satsning på biblioteken att innebära?

I regeringens budgetproposition i höstas aviserades ett extra anslag till biblioteksverksamhet under åren 2018–2020; en kvarts miljard årligen för att stärka utbud och tillgänglighet i landets biblioteksverksamhet. Stödet kommer att kunna sökas av landets folkbibliotek men det är ännu oklart vilken verksamhet som kommer att prioriteras. Onekligen är en satsningen en stor möjlighet  som förhoppningsvis kommer att göra skillnad för biblioteken.

  • Och biblioteksprivatiseringarna då?

Under 2017 upphandlade Nacka kommun sina folkbibliotek vilka i framtiden kommer att drivas av företagen Dieselverkstaden bibliotek AB och Axiell media. Andra kommuner har meddelat att de är intresserade av att göra liknande upphandlingar av sina biblioteksverksamheten. Om de fortskrider med dessa planer är det säkerligen något som kommer uppmärksammas och väckas protester mot. Inte minst av BiS.

Länkar:

Bokmässan och den fascistiska fällan

DIK levererar dyster rapport om hot och våld på bibliotek

Kvartsmiljarden går till folkbiblioteken

bis och Biblioteksbladet debatterar biblioteksprivatiseringar 2017

Tobias Willstedt

Boken och marknaden

Hur utvecklas läsningen i Sverige? Är ljudboken snart vår nya pocketbok? En nysläppt rapport tittar närmare på bokbranschens utveckling och ställer också en del frågor om hur bokmarknaden, läsandet och biblioteksutlånandet egentligen hänger ihop?

I veckan publicerade Svenska Förläggarföreningens och Svenska Bokhandlarföreningens rapporten Boken 2017 – marknaden, trender och analyser som innehåller en hel del intressant info. Bland annat kan vi se att bokbranschen växer i Sverige, genom abonnemangstjänster som Storytels förtjänst (bruket av de tjänsterna har ökat med 61,4%). Att Storytel nyligen har köpt Norstedt, ett av Sveriges största förlag, är väl helt enkelt ett tecken i tiden. Vår kulturkonsumtion rör sig mot abonnemangstjänster inom olika områden, och bokbranschen verkar inte vara ett undantag.

Rapporten tittar också särskilt närmare på hur bokförsäljning korrelerar med läsning och biblioteksutlåning i landet olika delar, vilket torde vara intressant för oss allihopa. Mest uppseendeväckande är då att rapporten inte verkar hitta något direkt mönster. Hur många böcker biblioteken lånar ut till sina låntagare i en region verkar inte hänga ihop nämnvärt med hur många böcker som säljs, eller hur många som anger att de läser en genomsnittlig vecka.

tabell-bokutlaning-lasning-forsaljning

Rapporten lyckas inte hitta mönstret i dessa siffror. Gör du?

Bokbranschen växer kan vi konstatera men det finns anledning att nyansera denna  bild. Den enda litteraturgenren som ökade försäljningen i antal sålda exemplar var barn- och ungdomslitteraturen. Att barn- och ungdomsgenren ändå växer kan bero på att läsning har uppvärderats efter de senaste årens negativa rapporter om läskunnigheten och skolresultaten i Sverige, vilket har följts av ett antal stor- och småskaliga läsfrämjande projekt.

En tanke att ta med sig är också de digitala abonnemangstjänsternas segertåg och vad den bygger på. Deras verksamhet bygger på strömmande ljudböcker och inte på e-böcker (som fortfarande väntar på sitt riktigt breda genomslag). Dessa siffror verkar peka på att det är den strömmande ljudboken och inte e-boken som kommer att ta den funktion som pocketboken hittills haft för konsumenterna.

Länkar:

Boken 2017 – marknaden, trender och analyser

Linus Larsson: Affären visar att ljudboken är den riktiga e-boken

Tobias Willstedt