Tag Archives: e-böcker

Fem biblioteksfrågor att hålla ögonen på 2018

Bibliotekens neutralitet, nya läsvanor och mer pengar till biblioteken. Vilka biblioteksfrågor kommer vara stora under detta år?En illustration, Ett förstoringsglas, ett mönster och några orkidéer.

  • Bibliotekets neutrala position kommer debatteras i ett polariserat politiskt klimat

Kan biblioteket vara neutralt när det konfronteras med politiska rörelser som utnyttjar demokratiska principer för att förgifta demokratiska offentligheter och mötesplatser?

Under 2017 såg vi att bibliotekens urval i allt högre grad ifrågasätts. Högerextrema grupper aktiverar sig för att få biblioteken att i allt högre grad representera sina åsikter. Tanken att biblioteket ska vara en neutral plats där alla  åsikter finns representerade används av aktivister som argument för att rashetsande tidningar som exempelvis Nya Tider ska finnas på hyllorna. En aktivism som har resulterat i hot och hets mot enskilda bibliotekarier och bibliotek. 2018 är ett valår vilket med säkert kommer att dra politiska motsättningar i Sverige till sin spets – vad kommer att hända då?

Över altanten så ser vi också att denna tanke om biblioteken som opolitiska och neutrala är en svår kostym att passa i. Under den turbulenta tid som följt valet av Donald Trump ser vi att amerikanska bibliotekarier i allt högre grad tar ställning mot ett presidentskap som omfamnar rasistiska rörelser, för en hård klasspolitik och använder sig av propaganda för att vilseleda sina följare.

Är det liberala samhällskontraktet brutet och kommer idén om det neutrala biblioteket gå under i takt med stigande politiska motsättningar?

  • Hur kommer nya läsvanor förändra bibliotekens förutsättningar och verksamhet?

Digitala abonnemangstjänster  slog igenom under 2017. En växande skara läsare väljer att läsa med öronen och läser gärna ljudböcker som de får tag på genom slutna tjänster som Storytel. Dessa tjänster existerar och växer fram utanför bibliotekens räckhåll. Parallellt så fortsätter e-boksläsandet att öka, utan att för all del slå ut pappersboken. Ännu har vi inte nått slutet på diskussionen om vilken roll e-böcker ska spela på biblioteken: hur ska de lånas ut, vilka böcker ska finnas tillgängliga, och vilken ersättning ska förlagen få? Vilken roll kan och vill biblioteken fylla i den digitala revolution som pågår?

  • Kan biblioteksarbetares arbetsmiljö bli bättre?

Ambitionen att vara så öppna, tillåtande och tillgängliga så möjligt är givetvis förknippat med vissa utmaningar för våra bibliotek, och flera rapporter från fackförbundet DIK har visat på allvarliga brister i biblioteksarbetandes arbetsmiljö. DIK:s senaste rapport ”Biblioteken speglar samhället – en rapport om arbetsmiljön på våra bibliotek” ger en dyster bild, där hot och våld blivit en del av vardagen för många bibliotekarier. Frågan är om vi under 2018 kommer se att ansvariga politiker och tjänstemän börjar engagera sig i frågan på allvar eller om vi kommer fortsätta se denna typ av rapporter.

  • Vad kommer regeringens satsning på biblioteken att innebära?

I regeringens budgetproposition i höstas aviserades ett extra anslag till biblioteksverksamhet under åren 2018–2020; en kvarts miljard årligen för att stärka utbud och tillgänglighet i landets biblioteksverksamhet. Stödet kommer att kunna sökas av landets folkbibliotek men det är ännu oklart vilken verksamhet som kommer att prioriteras. Onekligen är en satsningen en stor möjlighet  som förhoppningsvis kommer att göra skillnad för biblioteken.

  • Och biblioteksprivatiseringarna då?

Under 2017 upphandlade Nacka kommun sina folkbibliotek vilka i framtiden kommer att drivas av företagen Dieselverkstaden bibliotek AB och Axiell media. Andra kommuner har meddelat att de är intresserade av att göra liknande upphandlingar av sina biblioteksverksamheten. Om de fortskrider med dessa planer är det säkerligen något som kommer uppmärksammas och väckas protester mot. Inte minst av BiS.

Länkar:

Bokmässan och den fascistiska fällan

DIK levererar dyster rapport om hot och våld på bibliotek

Kvartsmiljarden går till folkbiblioteken

bis och Biblioteksbladet debatterar biblioteksprivatiseringar 2017

Tobias Willstedt

Nationell biblioteksstatistik och långsam biblioteksdöd

bibliotek 2016KB:s biblioteksstatistik visar på en bred nedgång av användandet av bibliotekens tjänster som bara delvis kompenseras av ett ökat användande av bibliotekens digitala tjänster. Samtidigt fortsätter antalet folkbibliotek att sjunka och vi ser att många skolor fortfarande saknar bemannade skolbibliotek.

Förra veckan släpptes KB:s Bibliotek 2016 – den samlade nationella biblioteksstatistiken över de offentligt finansierade biblioteken i Sverige. Det är intressant läsning. Statistiken visar bland annat på avsaknaden av bemannande skolbibliotek. Att många skolor saknar skolbibliotek är något som med jämna mellanrum flyter upp i den offentliga debatten – fortfarande har bara drygt hälften av landets 1,3 miljoner elever tillgång till ett skolbibliotek med ungefär halvtidsbemanning. Det som är tråkigt är att vi inte kan se någon positiv utveckling vad gäller bemannade skolbibliotek trots att många beslutsfattare och andra ger uttryck för sin bestörthet när dessa trista fakta då och då uppmärksammas. Bemanningen på biblioteken är i stort sett oförändrad jämfört med föregående års mätning.

Vidare så kan vi i statistiken se en kraftig ökning av utlånen av e-medier på hela 25 %. Detta sker samtidigt som vi också ser stigande försäljningssiffror av e-medier i Sverige. Tyvärr går lånen ned generellt eftersom de fysiska boklånen går ned mer än de digitala ökar. Även vad gäller besöken på folkbiblioteken ser vi samma trend. De digitala besöken ökar, men inte tillräckligt för att kompensera att det är färre fysiska besök än 2015.

Nedgångarna på lån och besök gäller alla biblioteksformer men enbart på folkbiblioteken kan vi konstatera att utlåningen av fysiska medier minskat med 4 procent, från 63 miljoner till 61 miljoner lån. Folkbibliotekens fysiska besök har minskat med en miljon i jämförelse med 2015.

Den negativa trenden med folkbibliotekens långsamt sjunkande lån har varit tydlig sen 90-talet. Dystert? Jag tycker inte vi kan diskutera de här sjunkande siffrorna utan att samtidigt nämna att folkbiblioteken har minskat i antal, från 1 539 år 1995 till 1 132 år 2016 – vi kan alltså tala om en långsam biblioteksdöd om vi ser på utvecklingen under ett längre tidsperspektiv. Under 2016 lades 13 folkbibliotek ned och KB kommenterar att utlåningen minskar i takt med att folkbiblioteken i Sverige läggs ned. Lånen och besöken minskar men det måste vi ställa i perspektiv till att tillgången till folkbibliotek har blivit sämre ute i landet. Så färre lån och besök kan delvis förklaras med en försvinnande politisk vilja att driva och satsa på folkbibliotek.

Som helhet kan KB redovisa att antalet bibliotek (alla biblioteksformer) inom urvalsramen har minskat sedan föregående mätning från 2 304 till 2 239. Det finns således 65 färre bibliotek inom urvalsramen jämfört med 2015 (en minskning på 3 procent).

Länkar:

Sveriges officiella biblioteksstatistik 2016 | Biblioteksstatistik

E-böcker ökar och biblioteken satsar på barn och unga – Kungliga biblioteket

Tobias Willstedt

Statistik, statistik och mer statistik

batman bibliotekI en tid av falska nyheter och alternativa fakta, kan en bibliotekarie konstatera att det även är svårt med statistik.

Jag besökte biblioteket häromdagen. Jag surfade in på Stockholm stadsbiblioteks hemsida med en surfplatta, loggade in med mina inloggningsuppgifter och laddade sedan ned ett par e-böcker som jag sedan kunde börja läsa direkt utan att ha lämnat soffan. Fantastisk tjänst! Tyvärr skulle denna handling passerat helt obemärkt förbi i Myndigheten för kulturanalys senaste rapport Kulturen i siffror som bara redovisar fysiska besök och lån av fysiska böcker i sitt avsnitt om bibliotekens verksamhet. Personligen så blir jag lite frustrerad, för det går inte att ge en rättvis bild av de svenska folkbibliotekens verksamhet i samtiden utan att redovisa användandet av bibliotekens e-tjänster (när vi nu lever i ett alltmer digitaliserat samhälle). Detta menar jag även om e-bokens genomslag låter vänta på sig (eller kanske helt har frusit inne?).

Att det går si och så med e-bokens genombrott ser vi också i de senaste siffrorna från Storbritannien där förläggarna redovisar rekordsiffror i försäljningen av böcker – men dalande siffror för just e-böckerna. Det känns relevant att följa vad som händer i Storbritannien just nu med anledning av den omskrivna biblioteksdöden. BiS har tidigare skrivit om utvecklingen där, och tyvärr ser det fortsatt illa ut. Många bibliotek har lagts ner och andra hotas av nedläggning, vilket får konsekvenser för hela samhället. Nyligen kom dock ett glädjebud från BBC som med stöd i en nyligen utgiven studie hävdade att biblioteksanvändandet har ökat i åldrarna 15-24 . Inte vill jag regna på någons parad, men efter att ha tittat närmare på de data som studien (Shining a light) faktiskt levererar så tycker åtminstone jag att det är svårt att ge en entydig bild av den utvecklingen. Men det är svårt med statistik och man vill gärna sätta en rubrik som väcker folks intresse.

Länkar:

Ny rapport: Kulturen i siffror – Kulturanalys

UK Publishing Has Record 2016, Sales Up 7% to £4.8bn

Brexit från biblioteken

BBC: More young people using libraries, study finds

Shining a light: How people in the UK and Ireland use public libraries and what they think of them

Tobias Willstedt