Etikett: e-böcker

Kategorier
bibliotek digitalisering nyheter

E-bokens framtid, då och nu

Från bis 3/2020

Vad tänkte man om e-boken år 2000, och vad tänker man nu? Hur har utvecklingen kring digitala böcker sett ut och vilken framtid går vi till mötes när det gäller lästeknologier? Martin Persson diskuterar några aspekter av e-boksutvecklingen med avstamp i en DN-artikel från millennieskiftet.

Text: Martin Persson

Nu lanseras emellertid det tekniska verktyg som enligt somliga bedömare kommer att släppa den elektroniska bokfloden lös. Det kallas läsplatta och är det senaste mobila, det vill säga den nya pryl du måste bära i fickan utöver din mobiltelefon, minidiscspelare och digitala almanacka för att vara en marknadstrogen konsumenthund. 

En läsplatta visar text med högre upplösning än vanliga textvisningsprogram som Adobe Acrobat Reader. Den är stor som en bok och tillåter användaren att göra understrykningar, hundöron, anteckningar och slå upp ord i en inbyggd ordlista. Skillnaden är att läsplattan rymmer fler titlar än pappersboken, att man tack vare skärmbelysningen kan läsa i mörker och att man inte gärna tar den med sig i badet.

Jag läser en artikel från år 2000, där DN:s Sverker Lenas undersöker e-bokens status och framtid (DN, 26/8 2000). Artikeln, som fick rubriken ”Boken spås en framtid på museum”, spekulerar i e-bokens utveckling och den (har det visat sig) hyfsat stabila frågan om när e-boken kommer att slå ut pappersboken för gott. 

Det är kul läsning så här tjugo år senare, med referenser till teknik och en typ av teknikoptimism som känns ganska daterad vid det här laget – en vindpust från 1990-talet som får fläkta ens bibliotekarielugg för en stund. Det här var före de smarta telefonernas tid, även om en av de intervjuade i artikeln spår ”en utveckling där mobiltelefonens, den digitala almanackans och läsplattans specifika funktioner kommer att integreras i en enda apparat”. 

”Även för mig, med stort intresse för litteratur, är det svårt att slita mig från telefonens aldrig sinande informationsflöde till vanlig bokläsning (och då har jag inte ens några sociala medier att underhålla). ”

Här ligger man nu på soffan tjugo år senare och scrollar iväg timmarna på just en sådan apparat. Bredvid mig på soffbordet ligger oftast också en läsplatta dedikerad till traditionell e-boksläsning, till skillnad från allroundapparaten smarttelefonen, som innebär allsköns junk; gulliga kattfilmer, textmeddelanden och mail från alla möjliga, några dagstidningsprenumerationer, ett trettiotal poddar, och frenetiskt uppdaterade modulärsynth- eller fotorelaterade fora och annonssidor. Även för mig, med stort intresse för litteratur, är det svårt att slita mig från telefonens aldrig sinande informationsflöde till vanlig bokläsning (och då har jag inte ens några sociala medier att underhålla). 

Min läsplatta 

Men när jag lyckas slita mig läser jag nog mest på läsplattan, en släkting i rakt nedstigande led till de läsplattor som i artikeln från 2000 föreslås revolutionera bokmarknaden inom de närmsta decennierna. Älskar min läsplatta, den är otroligt smidig att ta med och en fröjd att läsa EPUB- eller till och med PDF-filer i, mycket tack vara den fria tredjepartsprogramvaran KOReader,1 som man kan ersätta tillverkarens standardprogramvara med. Det här innebär dock att jag är utestängd från alla typer av e-boksdistribution som bygger på det som kallas Digital Rights Management (DRM)2 och handlar om olika sorters artificiella spärrar för att förhindra olovlig kopiering av upphovsrättsskyddat material. Detta inkluderar den allra största delen av bibliotekens e-boksdistribution, eftersom den kräver läsprogramvara som kan låsa upp och kontrollera bokinnehållet och sedan låsa till det när lånetiden löper ut. Man är hänvisad till appar eller webbmjukvara vars funktion, förutom förstås att förmedla litteratur, är att begränsa tillgången till materialet och alternativa sätt att konsumera det på. DRM-teknik är inkompatibel med fri programvara, eftersom krypteringsalgoritmen skulle exponeras om man skulle inkludera den i kod som blev öppet tillgänglig, så därför, inga DRM:ade e-böcker i min läsplatta, jag håller till godo med (bara) vattenmärkta e-böcker som jag köper i nätbokhandeln och fria nätresurser. Det går ingen direkt nöd på mig, men jag har svårt att glädjas åt bibliotekens eller streamingtjänsternas ökade e-boksdistribution, eftersom jag tycker att den bygger på att man offrar läsarens rättigheter att själv välja läsutrustning, eller att välja bort programvara som man inte har någon insyn i hur den fungerar eller hur den hanterar ens data. Affärsmodellerna och licensavtalen kräver förstås dessa teknologier, jag förstår det, men som sagt, jag tycker det är synd. 

Foto på en palm pilot som svävar i universum.
Ursprungligt foto av Rama & Musée Bolo via Wikimedia Commons (CC BY‐SA).

Från e-boksläsning till ”digital läsning” 

Hur blev det då med e-boksboomen, har den kommit enligt framtidsspaningen från år 2000? 

Både ja och nej. Profetian att ”år 2020 är pappersboken ett museiföremål”, signerad den dåvarande chefen på Microsofts teknologiavdelning Dick Brass, var förstås lite väl tilltagen, fortfarande idag är pappersläsning en väsentlig del av bok- och litteraturkonsumtionen. Samtidigt visar studier som exempelvis Internetstiftelsens ”Svenskarna och internet” på en inte försumbar och dessutom ökande e-boksläsning i Sverige. I rapportens upplaga från 2019 noterar man att en knapp tredjedel av svenskarna läser e-böcker. 

Ytterligare en intressant observation i samma studie är att drygt 5 procentenheter fler lyssnar på ljudböcker, som också distribueras digitalt på plattformar jämsides med e-böcker. Det vill säga något fler konsumerar digitala böcker i ljudformat än i textformat och ”sammantaget konsumerar 42 procent någon av dessa digitala böcker”, konkluderar rapporten. 

Det här anknyter till en viktig aspekt av digitaliseringen av bokutgivningen, nämligen den digitala bokens möjlighet att tillfredsställa olika lässätt och bidra till ökad tillgänglighet. Ett förgivettagande i Lenas text, artikeln från 2000, är att e-boken, precis som pappersboken, läses visuellt, det vill säga e-boken är en angelägenhet för den stora majoriteten seende läsare, eller läsare utan någon typ av läsnedsättning. Texten fokuserar på olika nya teknologier för mobila och bokvänliga skärmar och tar även upp minskad skrytfaktor som en möjlig broms för e-bokens framgång – böckerna kan inte visas upp i en bokhylla för andra på samma sätt när de blir digitala, konstateras det. 

”E-böcker har alltså potential att göra läsningen tillgängligare för alla. ”

Antagandet att läsning företrädesvis sker som en visuell aktivitet är inte särskilt ovanligt, men det är viktigt att tänka på att digitaliseringen av bokproduktion och läsning har medfört stora vinster vad gäller tillgänglighet och läsning på andra sätt än svartskriftsnormen. Ljudboken är ett exempel, men också de möjligheter till universell utformning av böcker som dagens e-boksteknik möjliggör. Exempelvis e-boksformatet EPUB 33 kan bära multimodala böcker innehållandes digital text såväl som inläst tal och synkronisering mellan dessa, samt uppmärkning som stödjer läsning med skärmläsare och punktskriftsdisplay eller lokal talsyntes på ens dator eller smarta telefon. Samma mediefil kan läsas, beroende på vad varje läsare behöver eller föredrar, med synen, hörseln, eller taktilt. E-böcker har alltså potential att göra läsningen tillgängligare för alla. 

Framtiden 

Nu vore det kanske läge att jag, inspirerad av e-bokstexten från år 2000, avlägger en egen framtidsspaning, vad händer med e-boken i framtiden? 

Att både utgivningen och läsningen av digitala böcker ökar är ju ganska tydligt, åtminstone i en svensk kontext. 

Kodexen, vår gamla vän, är inte uträknad, varken för mig eller för många andra. En viktig ”feature” hos den är dess avsaknad av internetanslutning, appar och blip och blop, vilket kan ses som en ”bugg” i andra möjliga läsmaskiner, som i smarttelefonen. (Dessutom är läsplattor ganska kassa i en bokcirkel har jag märkt, det är svårt att motsvara bläddrandet i ett platt skärmgränssnitt.) 

Men en viktigare fråga än e-boken vs. pappersboken är kanske infrastrukturen för digital läsning – hur inlåsande kommer den vara, hur centraliserad, hur tillgänglig? Tillgänglighetsdirektivet, som klubbats i EU och nu ska implementeras i medlemsländernas nationella lagstiftning, ställer tillgänglighetskrav på bland annat e-böcker. Att tillse e-böckers tillgänglighet blir då inte bara en fråga för myndigheter och organisationer som Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) i Sverige, så direktivets införande blir intressant att följa de kommande åren. Inte minst blir det spännande att se var tolkningen av kravet att DRM-teknik inte får blockera hjälpmedel och tillgänglighetsfunktioner landar.

E-bokens framtid är förhoppningsvis tillgänglig, och förhoppningsvis inte kantad av alltför hårda intrång i läsarens och användarens rättigheter att kunna styra sin lässituation. 

Vi får se hur det blir med det, om tjugo år till.

Fotnoter

  1. KOReader är ett läsprogram utvecklat för läsplattor med så kallad ”e-ink”-skärm, men går även att köra på mobiler eller surfplattor med Android. Det utvecklas och distribueras under den fria licensen licensen GNU AGPL. Läs mer på https://koreader.rocks/ eller i bis 3/2018, där några av utvecklarna till KOReader intervjuades.
  2. På webbplatsen Defective by Design, ett projekt av Free Software Foundation, kan man läsa mer om DRM, se https://www.defectivebydesign.org/.
  3. Läs mer om EPUB 3-formatet i specifikationen hos W3C: https://www.w3.org/publishing/epub32/epub-spec.html. 

Prenumerera

Få nästa nummer av bis i brevlådan! En prenumeration kostar från 175 kronor för fyra nummer och du kan betala enkelt med Swish.

Prenumerera

Kategorier
bibliotek e-böcker nyheter Skolbibliotek

Nu kan vi läsa biblioteksstatistiken för 2019!

Förra veckan släppte KB Bibliotek 2019 – den samlade nationella biblioteksstatistiken över de offentligt finansierade biblioteken i Sverige. Vad kan vi vänta oss av den? Vi har redan läst i Kulturanalys Nordens rapport Folkbibliotek i Norden att antalet folkbibliotek har minskat i de nordiska länderna sedan 2015. Störst minskning syns i Sverige där antalet har minskat med 36 stycken bibliotek. I samma rapport står det att boklånen minskat med 16 procent i de nordiska länderna, men detta verkar bara gälla de fysiska lånen. Vi kan komplettera de siffrorna med att Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor varnar för att antalet unga som läser böcker varje vecka sjunkit från 60 till 30 procent mellan 2007 och 2018. Här avviker dock unga utrikesfödda från trenden: 2018 läste nästan varannan ung utrikesfödd varje vecka, jämfört med knappt var tredje av unga inrikes födda. De besöker också bibliotek i större utsträckning än barn som fötts i Sverige. Det är alltså stora förändringar på gång i biblioteks- och bokläsar Sverige.

Så vad står det då i Bibliotek 2019? I KB:s pressmeddelande kan vi bland annat läsa att:

  • Årets rapport visar att användningen av de svenska biblioteken är hög, men håller på att digitaliseras. Det görs nu i genomsnitt 8,4 nedladdningar av e-medier per invånare, främst i form av e-böcker eller tidskrifter. Om man enbart räknar e-böcker har nedladdningen ökat med 14 procent sedan 2018.
  • Den totala utlåningen av fysiska medier (exempelvis tryckta böcker, dvd:er och skivor) har minskat med närmare 7,8 miljoner sedan 2015. Under förra året syntes en liten ökning jämfört med 2018, men den beror främst på att antalet omlån har ökat.
  • Folkbiblioteken köper in allt färre filmer på fysiska bärare, till förmån för film via streamingtjänster. I 92 kommuner går det att ta del av film via nätet utan att besöka biblioteket.
  • Antalet timmar meröppet på folkbibliotekens huvudbibliotek har ökat med 28 procent sedan föregående år. Nu finns meröppna bibliotek i nästan hälften av landets kommuner.
  • Det totala antalet besök till svenska bibliotek har minskat från 81,8 till 81,0 miljoner mellan 2018 och 2019. Folkbiblioteken står för den största minskningen, med en miljon färre besök under 2019. En förklaring kan vara den ökade användningen av bibliotekens e-resurser.
  • Antalet skolbibliotek som är bemannade på minst halvtid har ökat något. Dock saknar fortfarande 34 av landets kommuner antingen ett enskilt halvtidsbemannat skolbibliotek, eller ett integrerat skolbibliotek.

Läs mer

Tobias Willstedt

Kategorier
bibliotek e-böcker Skolbibliotek

Nu kan vi läsa biblioteksstatistiken för 2018!

Idag släppte KB Bibliotek 2018 – den samlade nationella biblioteksstatistiken över de offentligt finansierade biblioteken i Sverige. I vanlig ordning är det intressant läsning. Det finns utveckling att glädjas åt men dessvärre visar rapporten också på ett antal fakta som man kan tolka som att biblioteksverksamheten befinner sig på reträtt i många delar av landet.

I rapporten kan vi bland annat läsa att:

  • Kommunerna fortsätter att stänga bibliotek samt att minska öppettider och inköp av böcker. Det har blivit färre offentligt finansierade bibliotek som är minst halvtidsbemannade och på något sätt tillgängliga för allmänhet eller elever. Totalt sett en nedgång med 45 stycken sedan mätningen året innan.
  • Sedan millennieskiftet har antalet folkbibliotek i Sverige minskat med 24 procent. Samtidigt har antalet meröppna bibliotek ökat och finns nu i 114 kommuner.
  • Folkbibliotekens utlåning av e-böcker har ökat med nästan 30 procent på ett år och är nu uppe i 2,3 miljoner lån.
  • De fysiska lånen fortsätter sjunka. Jämfört med förra året är utlåningen 4 procent lägre, vilket innebär 3 miljoner färre fysiska utlån. Totalt gör befolkningen 68 miljoner fysiska lån, där åtta av tio sker på folkbiblioteken. Samtidigt har folkbibliotekens bestånd av tryckta böcker minskat med en femtedel på tio år.
  • Färre besöker biblioteken men varje invånare besöker i snitt ett bibliotek åtta gånger per år. Däremot är det bara en fjärdedel av befolkningen som kan beskrivas som aktiva låntagare.
  • Biblioteken har en viktig roll för att höja invånarnas it-kompetens. Under 2018 anordnades 5 procent fler sådana aktiviteter jämfört med föregående år, främst av folkbiblioteken.
  • Ovanligt många skolor rapporterar att de, av ekonomiska skäl eller svårigheter att rekrytera, inte kan halvtidsbemanna skolbiblioteken. Bara 37 procent av landets skolelever har nu tillgång till enskilda skolbibliotek med minst halvtidsbemanning. Samtidigt är skolbibliotekens inköp låga och fortsätter att minska.

Trots stort engagemang och statliga satsningar på Sveriges bibliotek (Stärkta bibliotek, arbetet med Nationell biblioteksstrategi) så verkar det återstå mycket att göra.

Läs mer

Tobias Willstedt

Kategorier
bibliotek e-böcker Skolbibliotek

Nationell biblioteksstatistik – positiva siffror för skolbiblioteken

bibliotek 2017

Idag släppte KB Bibliotek 2017 – den samlade nationella biblioteksstatistiken över de offentligt finansierade biblioteken i Sverige. Det är som vanligt intressant läsning. Statistiken visar bland annat på förbättringar vad gäller bemannande skolbibliotek. Något som lyfts av flera medier. Nu har 213 av landets 290 kommuner skolbibliotek med minst halvtidsbemanning, vilket är en ökning med elva kommuner sedan förra året.

Drygt en halv miljon av Sveriges grundskole- och gymnasieelever, 41 procent, har nu tillgång till ett bibliotek med personal på halvtid eller mer. Men vad gäller folkbiblioteken ser vi en dyster utveckling. I jämförelse med förra årets mätning finns nu 12 folkbibliotek färre i landet:

”Minskningen av antalet bibliotek innebär att de fysiska besöken har gått ner med 3 procent. Sammanlagt rör det sig om en nedgång på 2,3 miljoner fysiska besök. Även den fysiska utlåningen på folkbiblioteken minskar. Under 2017 var den 4 procent lägre än under föregående år, vilket betyder 2,8 miljoner lån.” (Från KB:s pressmeddelande om statistiken)

Likaså problematiserar man med utgångspunkt i statistiken en ojämlik tillgång till biblioteksverksamheten:

”Det finns inte en likvärdig tillgång till bibliotek i hela landet. Sammanfattningsvis kan det konstateras att de geografiska skillnaderna i tillgång till bibliotek och olika bibliotekstyper och dess olika bestånd är stora. Eftersom e-böcker vanligen inte går att fjärrlåna kan fjärrlånen allt
mindre bidra till att utjämna skillnaderna. Det är framför allt allmänheten och landets skolelever som beroende på bostadsort har olika förutsättningar att nyttja de offentligt finansierade biblioteksverksamheterna i landet.” (Hämtat från rapportens sammanfattning)

Minskande antal folkbibliotek och som en konsekvens där av minskade lån och besök är något av en följetong i de här statistikrapporterna. När nu Sverige håller på att ta fram en ny nationell biblioteksstrategi och vi samtidigt genomför vår största satsning på landets folkbibliotek på mycket lång tid, så kan vi bara hoppas att den här trenden snart kommer att vändas.

Länkar

Tobias Willstedt

Kategorier
bibliotekspolitk Nationell bibliotekspolitk

Fem biblioteksfrågor att hålla ögonen på 2018

Bibliotekens neutralitet, nya läsvanor och mer pengar till biblioteken. Vilka biblioteksfrågor kommer vara stora under detta år?En illustration, Ett förstoringsglas, ett mönster och några orkidéer.

  • Bibliotekets neutrala position kommer debatteras i ett polariserat politiskt klimat

Kan biblioteket vara neutralt när det konfronteras med politiska rörelser som utnyttjar demokratiska principer för att förgifta demokratiska offentligheter och mötesplatser?

Under 2017 såg vi att bibliotekens urval i allt högre grad ifrågasätts. Högerextrema grupper aktiverar sig för att få biblioteken att i allt högre grad representera sina åsikter. Tanken att biblioteket ska vara en neutral plats där alla  åsikter finns representerade används av aktivister som argument för att rashetsande tidningar som exempelvis Nya Tider ska finnas på hyllorna. En aktivism som har resulterat i hot och hets mot enskilda bibliotekarier och bibliotek. 2018 är ett valår vilket med säkert kommer att dra politiska motsättningar i Sverige till sin spets – vad kommer att hända då?

Över altanten så ser vi också att denna tanke om biblioteken som opolitiska och neutrala är en svår kostym att passa i. Under den turbulenta tid som följt valet av Donald Trump ser vi att amerikanska bibliotekarier i allt högre grad tar ställning mot ett presidentskap som omfamnar rasistiska rörelser, för en hård klasspolitik och använder sig av propaganda för att vilseleda sina följare.

Är det liberala samhällskontraktet brutet och kommer idén om det neutrala biblioteket gå under i takt med stigande politiska motsättningar?

  • Hur kommer nya läsvanor förändra bibliotekens förutsättningar och verksamhet?

Digitala abonnemangstjänster  slog igenom under 2017. En växande skara läsare väljer att läsa med öronen och läser gärna ljudböcker som de får tag på genom slutna tjänster som Storytel. Dessa tjänster existerar och växer fram utanför bibliotekens räckhåll. Parallellt så fortsätter e-boksläsandet att öka, utan att för all del slå ut pappersboken. Ännu har vi inte nått slutet på diskussionen om vilken roll e-böcker ska spela på biblioteken: hur ska de lånas ut, vilka böcker ska finnas tillgängliga, och vilken ersättning ska förlagen få? Vilken roll kan och vill biblioteken fylla i den digitala revolution som pågår?

  • Kan biblioteksarbetares arbetsmiljö bli bättre?

Ambitionen att vara så öppna, tillåtande och tillgängliga så möjligt är givetvis förknippat med vissa utmaningar för våra bibliotek, och flera rapporter från fackförbundet DIK har visat på allvarliga brister i biblioteksarbetandes arbetsmiljö. DIK:s senaste rapport ”Biblioteken speglar samhället – en rapport om arbetsmiljön på våra bibliotek” ger en dyster bild, där hot och våld blivit en del av vardagen för många bibliotekarier. Frågan är om vi under 2018 kommer se att ansvariga politiker och tjänstemän börjar engagera sig i frågan på allvar eller om vi kommer fortsätta se denna typ av rapporter.

  • Vad kommer regeringens satsning på biblioteken att innebära?

I regeringens budgetproposition i höstas aviserades ett extra anslag till biblioteksverksamhet under åren 2018–2020; en kvarts miljard årligen för att stärka utbud och tillgänglighet i landets biblioteksverksamhet. Stödet kommer att kunna sökas av landets folkbibliotek men det är ännu oklart vilken verksamhet som kommer att prioriteras. Onekligen är en satsningen en stor möjlighet  som förhoppningsvis kommer att göra skillnad för biblioteken.

  • Och biblioteksprivatiseringarna då?

Under 2017 upphandlade Nacka kommun sina folkbibliotek vilka i framtiden kommer att drivas av företagen Dieselverkstaden bibliotek AB och Axiell media. Andra kommuner har meddelat att de är intresserade av att göra liknande upphandlingar av sina biblioteksverksamheten. Om de fortskrider med dessa planer är det säkerligen något som kommer uppmärksammas och väckas protester mot. Inte minst av BiS.

Länkar:

Bokmässan och den fascistiska fällan

DIK levererar dyster rapport om hot och våld på bibliotek

Kvartsmiljarden går till folkbiblioteken

bis och Biblioteksbladet debatterar biblioteksprivatiseringar 2017

Tobias Willstedt