Kategorier
bibliotek privatisering Svensk Biblioteksförening

Att inte ta ställning i frågan om folkbibliotek på entreprenad är att ta ställning

Svensk biblioteksförening har på nytt valt att inte ta ställning i frågan om folkbibliotek i privat drift. Sofia Berg går igenom turerna kring rapporten Folkbibliotek på entreprenad, föreningens ställningstagande och tänker högt kring riskerna med folkbibliotek i privat drift.

Text: Sofia Berg 

I slutet av 2020 publicerade Svensk biblioteksförening rapporten Folkbibliotek på entreprenad. 1 Föreningen beslutade efter en medlemsmotion av Lena Lundgren att kartlägga landets folkbibliotek med alternativa driftsformer och undersöka vilka risker som fler folkbibliotek på entreprenad kan innebära. 2 Senast Svensk biblioteksförening följde upp frågan om alternativa driftsformer och folkbibliotek på ett liknande sätt var 2011 då rapporten Om folkbibliotek på entreprenad kom. Föreningens styrelse beslutade efter rapporten 2011 att den inte skulle ta ställning för eller emot bibliotek på entreprenad. 3

För rapporten 2020 gav Svensk biblioteksförening Tankesmedjan Balans uppdraget att genomföra en undersökning av hur samtliga kommuners folkbibliotek styrs samt att göra en litteraturstudie på ämnet. Den oberoende tankesmedjan Balans specialiserar sig på just styrning och ledning inom offentlig sektor och gemensamt finansierad välfärd. 4

Brister i Folkbibliotek på entreprenad

Kort efter att rapporten Folkbibliotek på entreprenad delgavs skrev BiS en text med synpunkter som publicerades i bis 2020/4.5 Kort sammanfattat menade BiS att rapporten var bristfällig på flera punkter. För det första är biblioteksverksamhet utanför bibliotekslagen i stort helt oreglerad. Det finns inga tillsynsmyndigheter som kan granska och utöva tillsyn över folkbiblioteken, som det gör för till exempel skola och sjukvård. Därför skulle det kunna bli ödesdigert för bibliotek om de blev upphandlade med dåliga avtal och inte kunde fullgöra sina uppdrag. Biblioteksverksamhet är också svår att utvärdera flerdimensionellt i kvantitativa mått och därför blir det svårt att avläsa en verksamhets faktiska kvalitet inom viktiga områden som exempelvis inkludering av alla användare. Det finns också en stor risk att transparensen skulle minska vid privat drift eftersom anställda hos privata utförare inte omfattas av meddelarskydd.

Få fördelar men tydliga risker

Efter att rapporten kom i höstas var det alltså även dags för Svensk biblioteksförening att på nytt se över sitt ställningstagande angående frågan kring folkbibliotek på entreprenad. Sedan 2011 har de varit neutrala i frågan.

Eftersom inget i rapporten indikerade några betydande eller långsiktiga fördelar med privat drift på folkbibliotek, men däremot flera tydliga risker, vore det inte konstigt om Svensk biblioteksförening valde att förhålla sig kritiska mot folkbibliotek på entreprenad. För att komma fram till ett nytt ställningstagande använde föreningen rapporten Folkbibliotek på entreprenad (2020) som underlag och styrelsen genomförde även rundabordssamtal med regionföreningar.6

I maj fattade styrelsen därefter beslut att ”att inte ta ställning till vilken driftsform som är bäst för att bedriva folkbiblioteksverksamhet. Det är snarare förutsättningarna för att ge människor en god tillgång till folkbiblioteksverksamhet av hög kvalitet som är avgörande”.7 De la till att även om de inte tar specifik ställning i driftsfrågor är de vaksamma på när människors rätt att fritt använda sina bibliotek hotas på grund av otillbörlig styrning eller bristande resurser. 

Hur har Svensk biblioteksförening tänkt ta reda på sådana missförhållanden när de inte är någon tillsynsmyndighet utan en förening? 

Kritik mot ställningstagandet

De två huvudsakliga riskerna med alternativa driftsformer som lyftes i rapporten togs även upp när ställningstagandet meddelades: att en ekonomisk press mot ständigt billigare biblioteksverksamhet leder till att bibliotekens roll som offentligt rum – och bibliotekariers kunskap – rationaliseras bort. Samt att enstaka företag på sikt får en maktställning i kraft av att de blir dominerande aktörer och att det bland annat leder till slöseri med skattemedel. 

Varför nöja sig med vaga begrepp som att de ska vara ”vaksamma” när riskerna de nämner är skäl nog att inte förhålla sig neutrala i frågan?

Sammantaget är det svårt att förstå varför Svensk biblioteksförening vill fortsätta förhålla sig neutrala till driftsformsfrågor på folkbiblioteken. 

Det bör tilläggas att Nick Johnson Jones, styrelsemedlem i Svensk biblioteksförening och medlem i BiS, la till ett särskilt yttrande med synpunkter i protokollet. Bland annat ifrågasatte han att ställningstagandet endast bygger på de risker som nämns i rapporten. Det blir problematiskt eftersom det är Svensk biblioteksförening som fattat beslutet, men det är inte de som har skrivit rapporten. Därför utelämnas viktiga aspekter: till exempel en verksamhetsnära förståelse och kompetens som rapportförfattarna Tankesmedjan Balans saknar. Johnson Jones nämner också att det är problematiskt att det inte finns någon nationell tillsyn för folkbiblioteksverksamhet, vilket gör det svårare att följa upp och ha insyn i biblioteksverksamheter.8

Nick Johnson Jones synpunkter tar upp viktiga aspekter som Folkbibliotek på entreprenad utelämnat. Sammantaget är det svårt att förstå varför Svensk biblioteksförening vill fortsätta förhålla sig neutrala till driftsformsfrågor på folkbiblioteken. 

Kan folkbibliotek i privat drift skapa biblioteksverksamhet för alla?

Jag instämmer med Nick Johnson-Jones om att erfarenheter och kunskap från ett verksamhetsnära perspektiv saknas. För att exemplifiera vad som skulle kunna stå på spel om folkbibliotek lades ut på entreprenad utan nära uppföljning, tänkte jag skriva några tankar från en folkbibliotekaries perspektiv om något som är en bärande del i folkbibliotekens ideologi, att det ska finnas biblioteksverksamhet för alla

I bibliotekslagens ändamålsparagraf står att ”biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla”.9 I stort handlar bra biblioteksverksamhet om att skapa förutsättningar för så god tillgänglighet som möjligt för alla men med särskild fokus på prioriterade grupper som personer med funktionsnedsättning, personer som tillhör nationella minoriteter och personer med annat modersmål än svenska. Dessutom ska folkbiblioteken ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar. Att skapa bra och tillgänglig biblioteksverksamhet åt dessa grupper kräver stabil planering och tillräckliga resurser i både tid och pengar. Det är också mycket viktigt med systematisk och självreflekterande uppföljning. Ändå är det svårt att veta hur bra man lyckas, eftersom att mäta hur väl ett bibliotek är tillgängligt för användarna är mer komplicerat än att bara räkna om lokalerna är anpassade för rullstolar eller om det finns mångspråkshyllor i biblioteket. Att mäta värden som dessa är svårt att göra både i kvantitativa och kvalitativa undersökningar. 

Skulle ett privatägt företag verkligen kunna tillgodose dessa behov? Låt mig omformulera, vill de göra det?

Det finns en risk att folkbibliotek i privat drift skulle göra det ännu svårare att utvärdera hur väl de utför uppdragen om tillgänglighet. Det finns också en risk att de skulle nedprioritera bibliotekslagens särskilt prioriterade områden, eller nöja sig med att göra endast det absolut nödvändigaste för att spara in på resurser. Att det finns en risk att transparensen och insynen i privat drivna verksamheter skulle minska, gör det ännu svårare att se om biblioteken faktiskt tillgodoser allas rättighet till tillgängliga folkbibliotek.

Att det inte skulle spela särskilt stor roll om ett folkbibliotek är offentligt eller privat styrt beror alltså på vem man frågar. En normperson utan behov av särskilda anpassningar kanske inte skulle bli så påverkad av ett bibliotek inte har ett brett utbud i sin programverksamhet. Men för en person med särskilda behov kan folkbiblioteket vara en avgörande plats för att till exempel gå på en anpassad sagostund där flera sinnen aktiveras. Skulle ett privatägt företag verkligen kunna tillgodose dessa behov? Låt mig omformulera, vill de göra det?

Svaga reaktioner mot Svensk biblioteksförenings neutralitet

Situationerna ovan är hypotetiska men de är uppbyggda på ett antagande av de risker som folkbibliotek i privat drift skulle kunna medföra för bibliotekens användare, särskilt mer resurssvaga grupper som är i stort behov av bibliotekens verksamhet och service. Är Svensk biblioteksförening villiga att ställa sig neutrala till sådana situationer?

Ett  ogenomtänkt utlåtande från Svensk biblioteksförening kan dessutom påverka andras syn på folkbibliotek och driftsformer. Svensk biblioteksförening har en maktposition och den missbrukas när ett sådant ställningstagande, eller snarare bristen på ställningstagande, tas. Det finns ingen annan biblioteksförening ens i närhet av samma storlek. 

Avslutningsvis vill jag lyfta bristen på reaktioner från allmänheten. Folkbiblioteken har en stark ideologisk värdegrund men bland de aktuella politiska frågorna finns ofta en tystnad, eller i alla fall inte så starka reaktioner som konkreta frågor som dessa borde väcka. ​​De medlemmar i Svensk biblioteksförening som inte vill se folkbibliotek på entreprenad borde gå samman och kräva att föreningen ändrar sitt ställningstagande.

Fotnoter

  1. https://wwwbiblioteksfor.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2020/10/folkbibliotek-pa-entreprenad-webb-ok.pdf
  2. https://www.biblioteksforeningen.se/rapporter/folkbibliotek-pa-entreprenad/
  3. https://wwwbiblioteksfor.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2017/01/biblioteksdriftsform2.pdf
  4. https://tankesmedjanbalans.se/
  5. https://foreningenbis.files.wordpress.com/2020/12/bis-2020-4-compressed.pdf
  6. https://www.biblioteksforeningen.se/nyheter/folkbibliotek-pa-entreprenad/
  7. ibid.
  8. ibid.
  9. SFS 2013:801. Bibliotekslag. Stockholm: Kulturdepartementet.

Prenumerera

Få nästa nummer av bis i brevlådan! En prenumeration kostar från 160 kronor för fyra nummer och du kan betala enkelt med Swish.

Kategorier
bibliotek privatisering Svensk Biblioteksförening

Ny rapport om folkbiblioteksprivatiseringar

Efter en motion av Lena Lundgren beslutade Svensk biblioteksförenings årsmöte 2019 att kartlägga omfattningen av folkbibliotek med alternativa driftsformer och belysa olika konsekvenser. Uppdraget gick till Tankesmedjan Balans och rapporten är nu klar. 

Text: Tobias Willstedt, Martin Persson & Sofia Berg

2007 gjorde BiS en sammanställning av bibliotek med alternativa driftsformer. 19 svenska bibliotek drevs då på entreprenad i olika former, huvudsakligen av föreningar för att de små biblioteken annars hotades av nedläggning. Ett fåtal mera regelrätta entreprenader fanns i Västerås, Hällefors samt Linghems bibliotek i Linköping. 

Sedan dess har en hel del hänt. Entreprenaden i Linghem är sen länge avslutad och Hällefors återtog nyligen sina bibliotek i kommunal drift, medan Nacka sedan 2019 har upphandlat alla sina folkbibliotek till privata aktörer och därmed utgör epicentrum för privatiserade folkbibliotek i Sverige. De kommuner som tidigare uttryckt intresse för privatisering av sina bibliotek, som Täby, är avvaktande. Många vill se hur de försök som görs i Nacka utvecklar sig innan man själv tar steget. 

”Svensk biblioteksförening har varit mer trevande och tidigare gett uttryck för en mer neutral eller till och med försiktigt positiv hållning i driftsformsfrågan”

Frågan om biblioteksprivatiseringar har dykt upp i debatten de senaste åren, där exempelvis BiS, Författarförbundet och vänsteroppositionen i Nacka kommun motsatt sig biblioteksprivatiseringar av flera skäl. Svensk biblioteksförening har varit mer trevande och tidigare gett uttryck för en mer neutral eller till och med försiktigt positiv hållning i driftsformsfrågan (Johanna Hansson, DN Åsikt 14 november 2018).

Efter en motion från Lena Lundgren har nu Svensk biblioteksförening publicerat en rapport i ämnet, som ger en översikt över svenska folkbibliotek och alternativa driftsformer. Uppdraget från årsmötet var att en utredning skulle genomföra grundlig och allsidig undersökning av folkbibliotek med alternativa driftsformer och därvid, förutom att göra en detaljerad kartläggning, även belysa de olika aspekter som rör förhållandet till bibliotekslagen och övriga lagar som berör biblioteken, hur samarbetet mellan biblioteken, inom och mellan kommunerna, kan påverkas, samt möjliga konsekvenser om fler kommuner väljer att lägga ut biblioteks-servicen på entreprenad.

Rapporten Folkbibliotek på entreprenad, författad av Karin Wedberg Spade och Åsa Plesner vid Tankesmedjan Balans på Svensk biblioteksförenings uppdrag, finns nu tillgänglig. Den behandlades på föreningens styrelsemöte den 20 november. Styrelsen beslutade att fortsätta diskussionen och ta upp frågan igen på decembers sammanträde. 

I rapporten citeras bland annat BiS tidigare kartläggning och ytterligare några andra BiS-relaterade källor. Författarna har gjort en internationell kartläggning över hur situationen ser ut i några länder där folkbiblioteken har liknande system som i Sverige med lokalt huvudmannaskap, regionala aktörer och nationella övergripande lagar. Förutom Finland, Norge och Danmark, gör de nedslag i Storbritannien, Nederländerna och USA. Gällande de nordiska länderna finns inga bibliotek på entreprenad ännu förutom i Sverige, även om det inte verkar uteslutet med alternativa driftsformer i framtiden. 

Rapporteringen från Nederländerna och likaså Storbritannien är nedslående, stora nedskärningar i Nederländerna har lett till att privata företag tagit över driften av en kommuns bibliotek och andra mer provisoriska lösningar har ersatt nedlagda bibliotek. Storbritannien följer en lika dyster utveckling där många bibliotek drivs av volontärer och privata finansiärer och organisationer, något som den engelska staten uppmuntrar till trots att kvaliteten och ekonomiska förutsättningar kraftigt försämras. Sedan 2010 har över 600 offentliga bibliotek lagts ned i Storbritannien. 

”Det är en rimlig ståndpunkt för en biblioteksförening att inte vilja äventyra folkbibliotekens kvalitet och trygghet.”

Situationen i USA är den som är mest lik läget i Sverige. Den tredje största aktören som driver folkbibliotek är en privat aktör, Library Systems and Services LLC (LS&S). De är ensamma som vinstdrivande företag att driva bibliotek i USA, vilket kan liknas vid svenska Axiell som driver folkbibliotek i Nacka kommun. Trots att arbetsvillkor och lagar ser annorlunda ut i USA än i Sverige, där anställda på privatiserade bibliotek drabbas mycket hårdare gällande pension och sjukförsäkring, går det ändå se likheter genom de risker som beskrivs i rapporten. LS&S har ett övertag på marknaden eftersom de är ensamma som företag att driva bibliotek, och eftersom de har kunskapen är det lättare för dem att upphandla fler bibliotek. Det finns en risk att också Axiell lyckas upphandla driften av fler bibliotek i kommuner där konkurrensen inte är stor och där man börjat tveka om biblioteken ska fortsätta vara i kommunal regi. Problemet är att trots om en skulle vara för privat driftsform av bibliotek finns det ändå inte tillräckligt med understöd för att detta skulle ha några fördelar framför kommunal regi. Däremot finns det desto fler nackdelar. De rapporter och den forskning som gjorts i USA efter att LS&S kom in i bibliotekssektorn visar på inga eller knappa förbättringar, och ingenting pekar mot att förbättringarna är kopplade till själva driftsformen, utan snarare till ökade resurser. Vad som är viktigt att påpeka är att American Library Associations (ALA) ståndpunkt är att folkbiblioteken inte ska drivas på entreprenad. Det är en rimlig ståndpunkt för en biblioteksförening att inte vilja äventyra folkbibliotekens kvalitet och trygghet. 

Utöver dessa utblickar så finns det ett antal problem som utredningen inte belyser eller snabbt hastar förbi. Ett stort problem är att biblioteksverksamhet utöver bibliotekslagen till betydande delar oreglerad. För biblioteksverksamheten finns inga tillsynsmyndigheter och den är i jämförelse med exempelvis skolan och sjukvården en mindre reglerad offentlig verksamhet. Dåliga avtal kan få stora konsekvenser och urholka de delar av bibliotekens verksamhet som de har ansvarat för av tradition och som är väl förankrade hos användarna. Ett flerårigt avtal med en privat utförare kan gå ut över andra bibliotek i kommunen om besparingar måste göras. 

Vidare är biblioteksverksamhet svår att utvärdera. Kvalitativ biblioteksverksamhet går inte att avläsa i kvantitativa mått och därför är den svår att kravställa/utvärdera vid upphandling. Att ensidigt fokusera på exempelvis lån och öppettimmar kan stå i direkt motsättning till de prioriteringar bibliotekslagen kräver. 

Utredningen menar också att det finns “traditionella bibliotek som tagits över i privat drift utan att verksamhetsinriktningen tycks påverkas. Hit hör kanske Axiell Services tre biblioteksfilialer i Nacka” (s. 12). Men det finns faktiskt inget som styrker detta. De bibliotek som Axiell i dagsläget driver har de haft sen 2019 och det är väl tidigt att spekulera hur det ska gå för dem, även om utredningen nu gör det i väldigt vaga ordalag. Däremot kan det vara värt att nämna att när Nacka för några år sedan utvärderade upphandlingen av sina folkbibliotek så menade kommunens egna utredare, att de folkbibliotek som upphandlats varken kunde visa på de innovationer som man hade hoppats på eller levererade en verksamhet som kunde anses vara av högre kvalitet än innan. Trots det gick kommunen vidare och genomförde ytterligare en upphandling i vilken Axiell vann de tre nämnda filialerna.

”Insynen och transparensen minskar när bibliotek övergår i privat drift”

Utöver detta så saknas skydd för visselblåsare på upphandlade bibliotek. Insynen och transparensen minskar när bibliotek övergår i privat drift eftersom privatanställda inte omfattas av meddelarskydd. På sistone har vi sett konsekvenserna av den omfattande privatiseringen i skolans värld, där det blivit allt svårare för enskilda att få insyn i hur skolorna faktiskt arbetar.

Trots att de utvärderingar som gjorts av bibliotek som haft privat eller alternativ driftsform visar att det inte finns några fördelar (eller bara i något enstaka fall funnits fördelar) har Svensk biblioteksförening tidigare ställt sig öppen till att alternativa driftsformer av bibliotek eventuellt kan vara positivt och att driftsformen inte är det viktigaste för vad som gör en bra biblioteksverksamhet. I sin egen rapport belyses flera nackdelar och risker med privatisering av bibliotek, exempelvis att samverkan mellan bibliotek riskerar att försämras. Vi ser ju att samverkan mellan de svenska biblioteken redan håller på att försvagas, se exempelvis Lena Lundgrens texter i bis, så låt oss hoppas att denna utveckling nu inte påskyndas genom en privatiseringsvåg. Rapporten tappar i sin styrka när de själva inte uttalat ställer sig emot de eventuella risker som finns för folkbiblioteken. 

Svensk biblioteksförening har ett visst inflytande och borde, liksom ALA, ta ett tydligare ställningstagande för frågan eftersom deras syn kan ha inflytande på den allmänna bilden av hur bibliotek ska drivas, och då också påverka kommuner som funderar på sitt/sina biblioteks driftsformer. 

Rapporten avslutar med ett vagt påstående om att ”det finns god anledning till att kritiskt bevaka hur samhällsutvecklingen påverkar bibliotekens verksamhet”, varpå de menar att driftsformen betyder en del men inte allt i frågan. Vidare ringar de in två områden som de största riskerna vid privatisering: att billigare biblioteksverksamhet skulle leda till att bibliotekariers kunskap och biblioteket som offentligt rum rationaliserades bort samt att enstaka företag skulle få en skev maktställning på marknaden. Slutsatsen som dras av de två riskområdena är inte den väntade, som att de skulle innebära allvarliga konsekvenser för folkbiblioteken, utan att mixen av privata, ideella och offentliga utförare skulle bli ”för Svårstyrd”. Inte heller andra stora risker som tagits upp i den här repliken på rapporten som att samverkan försämras, meddelarfriheten, bristen på insyn och svårigheterna att mäta och utvärdera, lyfts fram i deras slutsats. Varför Svensk biblioteksförening inte vill profilera sig som varande mot alternativa utförare på folkbiblioteken är svårt att begripa, i synnerhet när den egna rapporten belyser flera risker. Vad har de egentligen att förlora på det? 

Litteratur

Wedberg Spade, Karin & Plesner, Åsa (2020). Folkbibliotek på entreprenad. Stockholm: Svensk biblioteksförening. https://wwwbiblioteksfor.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2020/10/folkbibliotek-pa-entreprenad-webb-ok.pdf

Se BiS tidigare uttalanden om bibliotek på entreprenad i arkivet på hemsidan   https://foreningenbis.com 

Svensk biblioteksförening (2019). Årsmöteshandlingar. https://wwwbiblioteksfor.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2019/04/rsmteshandlingar-2019.pdf 

Bibliotek i Samhälle (2019). Varför är privatiserade folkbibliotek en så dålig idé?– BiS samlade argument mot bibliotek på entreprenad. https://foreningenbis.files.wordpress.com/2019/09/flygblad-entreprenad_2019.pdf

Prenumerera

Få nästa nummer av bis i brevlådan! En prenumeration kostar från 160 kronor för fyra nummer och du kan betala enkelt med Swish.

Kategorier
bibliotek bis tidskriften privatisering

Motiven bakom biblioteksprivatiseringar – viktiga att undersöka för att kunna förhindra att fler bibliotek hamnar i privat regi

Sedan årsskiftet har en av Sveriges kommuner, Nacka, lagt ut driften av samtliga av kommunens folkbibliotek på privata företag. Farorna med en sådan utveckling är uppenbara, men för att förstå utvecklingen räcker det inte med en analys av politiska uppfattningar i principfrågan om samhällsverksamheter i offentlig vs. privat drift, vi behöver också granska motiven bakom de företag som ger sig in i biblioteksdriften. Det menar Sofia Berg, som reflekterar över Axiells position på biblioteksmarknaden, och vad deras etablering i Nacka kan innebära.

Privatisering illustration av Stellan Klint

Illustration Stellan Klint

Som känt handlar en av de mer akuta debatterna inom svensk bibliotekspolitik om privatiseringar av folkbibliotek. Givetvis är det en mycket dålig idé att låta entreprenörer sköta biblioteksverksamhet och BiS har tidigare lyft fram flera av de problem som privatisering kan medföra. Några exempel är att bibliotekens transparens kan försämras, att samverkan med andra bibliotek hotas att helt upphöra och att det lagstadgade meddelarskydd som gäller för all offentlig verksamhet inte behöver tillämpas på privatiserade bibliotek.

Jag vill också påstå att det blir något av en motsägelse till bibliotekslagen i stort. Biblioteken ska enligt det övergripande ändamålet i §2 sträva efter att ”verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning”. Ett privatiserat bibliotek har också som mål att arbeta mot ändamålet, men med en stor skillnad: att göra det så billigt som möjligt. De två intressena rimmar illa med varandra.

Farorna med biblioteksprivatiseringar är alltså tydliga och viktiga att upprepa. Men debatten om huruvida bibliotek ska privatiseras eller inte sammanfattar den grundläggande konflikten mellan offentlig och privat verksamhet. Positionerna är välkända – högerorienterad politik sätter gärna ut offentlig verksamhet på entreprenad och vänsterorienterad politik vill ha dem kvar i offentlig drift.

Jag tror att det är viktigt att fortsätta undersöka frågan om privatiseringar bortom motsättningarna privat eller offentligt. De interna strukturer i vad vi kan kalla för ”biblioteksvärlden” måste granskas. Alltså den infrastruktur av organisationer, företag och kommunala och statliga inrättningar som på ett eller annat sätt är involverade i biblioteksfrågor. I biblioteksvärlden finns interna maktfrågor som kan påverkas av vilken driftsform bibliotek har. Utifrån det perspektivet blir det intressant att undra vilka som är intresserade av att driva bibliotek, och kanske ännu viktigare – vilka motiv ligger bakom?

I min masteruppsats Upphandlad demokrati: hur bibliotekens demokratiska uppdrag tolkas och görs på privat drivna folkbibliotek (2018) undersökte jag de tre första privatiserade folkbiblioteken i Nacka kommun: Saltsjöbaden, Dieselverkstaden och Älta bibliotek.1 Sedan 2013 drivs de av Dieselverkstaden Bibliotek AB. Och sedan 2019 drivs också kommunens övriga tre bibliotek, Nacka forum, Fisksätra och Orminge bibliotek, i privat regi, av företaget Axiell. Det innebär att Nacka är Sveriges första kommun med samtliga folkbibliotek i privat drift.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur privatiserade bibliotek utifrån bibliotekslagen arbetar med det demokratiska uppdraget – om och i så fall hur driftsform påverkade det demokratifrämjande arbetet. Uppsatsens slutsats blev inte helt oväntad, privatisering kan på sikt innebära risker som kan påverka folkbibliotekens demokratiska arbete. Ett konkret exempel på det skulle kunna vara att förvärv av medier anpassas efter popularitet för att öka antal utlån, istället för att inköp styrs efter allas olika behov.

sofia_berg

Sofia Berg

Under uppsatsarbetet funderade jag på de tre övriga bibliotek i kommunen som inte var med i min undersökning, Fisksätra, Nacka forum och Orminge bibliotek. Biblioteken skulle snart börja drivas av Axiell, företaget som hade vunnit Nacka kommuns upphandling av biblioteken, och företaget som även är en av de stora leverantörerna av bibliotekssystem och tekniska tjänster till landets bibliotek. Förvirring väcktes – varför ville Axiell Sverige driva folkbibliotek, egentligen? Att anledningen skulle vara att de gjorde det för en förväntad stor avkastning verkade inte troligt. Att de redan är etablerade i en annan kontext på biblioteken gjorde att det blev desto mer intressant att försöka förstå varför de ville driva biblioteken. Här är det alltså viktigt att återkoppla till den fråga jag ställde inledningsvis – vilka är intresserade av att bedriva bibliotek och vilka motiv kan tänkas ligga bakom?

Axiell Sverige har redan en etablerad position på biblioteken och det verkar inte troligt att det i första hand är för pengarna – att driva folkbibliotek låter inte som en av de mest lukrativa affärsidéerna genom tiderna. Vad är deras egentliga drivkraft? Jag gissar att det snarare handlar om makt. Axiell är förvisso redan betydande, till exempel levererar de bibliotekssystemet BOOK-IT till en stor del av Sveriges folkbibliotek. Men landskapet kring bibliotekssystem håller på att förändras. Fler bibliotek väljer att använda fria bibliotekssystem med öppen källkod istället. Ett exempel på ett sådant system är Koha – ett fritt internationellt bibliotekssystem som idag används av 33 bibliotek i Sverige. Bland dessa finns stora bibliotek som Stockholms universitetsbibliotek och Lunds universitetsbibliotek.

Kanske känner Axiell (och andra liknande leverantörer) sig hotade, de ser att deras marknadsandelar eventuellt kan komma att minska, bibliotek väljer hellre att migrera till andra, öppna system. Låt säga att den här teorin stämmer. Axiells upphandling av bibliotek är för att säkra sin position som stor biblioteksleverantör. Som företag är det förstås en logisk handling, de vill ha kvar sina kunder och förmodligen dessutom utöka sitt kundklientel. Men, och det här är en stor konsekvens, genom att använda biblioteken som medel för detta, riskerar man att bana en ödesdiger väg för folkbiblioteken och dess driftsformer. Är det värt det?

Problemet blir att Nacka-biblioteken riskerar att fungera som inspiration för andra som också använder biblioteksverksamheter för egna intressen. Men Axiell kan självklart inte hållas ansvariga för den generella frågan om biblioteksprivatiseringar. Att de pågår är resultatet av ett kulturpolitiskt klimat som länge nedprioriterat och effektiviserat bibliotek. Att de sker i kommuner som Nacka är inte heller en överraskning, som länge haft som ambition att lägga ut offentliga verksamheter på en konkurrensbaserad marknad. Men däremot kan Axiell komma att spela en betydande roll för fortsatta privatiseringar. Att börja driva folkbibliotek sätter alltså en farlig boll i spel – det börjar med att en kommuns folkbibliotek privatiseras och snart kan fler följa efter.2 Vilka andra aktörer kan tänka sig att vilja driva bibliotek och vilka drivkrafter ligger bakom? Råkar de dessutom ligga i en kommun som Nacka, kommuner som är pigga på att privatisera, ökar riskerna ytterligare.

Med den här texten vill jag lyfta en diskussion som riktar fokus mot det jag i början kallade för ”biblioteksvärlden”, som består av mångas olika intressen och konkurrens mellan dessa. För själva biblioteken kan dessa interna kamper innebära stora konsekvenser. För att inte fler privatiseringar ska bli av måste möjliga mönster förutspås och förstås, och därför tror jag att det är extra viktigt att granska motiven som ligger bakom entreprenörer som är intresserade av folkbibliotek.

Avslutningsvis är jag övertygad om att alla driftsformer förutom offentlig för bibliotek är fel väg att gå, men privata aktörer som är sugna på att driva bibliotek är inte heller de enda som kan hållas ansvariga. Försvaret av folkbiblioteken är visserligen starkt från vissa håll: socialistiska föreningar, biblioteksarbetare och såklart hos de många biblioteksanvändare som engagerar sig i driftsfrågor. Men hos de med stort inflytande, till exempel Svensk biblioteksförening, är försvaret minst sagt ljummet. De är nästintill obrydda i driftsfrågor, med en ”varför inte”-attityd som utstrålar neutralitet, till och med försiktig optimism. Fackförbundet DIK verkar heller inte ta någon tydlig ställning i debatten, trots att framtida privatiseringar kan påverka förbundets medlemmar på många sätt i arbetsrättsfrågor. Inte heller utkastet till den nationella biblioteksstrategin vars uppgift är att sammanfatta viktiga nutida och framtida områden för bibliotekssektorn verkar heller inte lägga någon särskild vikt i driftsfrågor.

Det saknas helt enkelt en stomme för att motarbeta fler privatiseringar. Jag vill dock tro att de allra flesta biblioteksarbetare på något sätt känner ett engagemang för frågan. Lena Lundgren ger i sin motion till Svensk biblioteksförenings årsmöte 2019 ett bra förslag på hur arbetet för att försvara bibliotek kan se ut.3 Hon föreslår en granskning där en utredning måste göras av folkbibliotek med alternativa driftsformer. Man behöver ”belysa de olika aspekter som rör förhållandet till bibliotekslagen och övriga lagar som berör biblioteken, hur samarbetet mellan biblioteken, inom och mellan kommunerna, kan påverkas, samt möjliga konsekvenser om fler kommuner väljer att lägga ut biblioteksservicen på entreprenad”. Jag tror att Lundgrens förslag är ett smart sätt att få reda på vad som egentligen försiggår med de privatiserade folkbiblioteken och vilka drivkrafter som ligger bakom. Inte minst är det viktigt med granskning av bibliotek som på grund av driftsform hotas att bli mindre transparenta.

Sofia Berg

Fotnoter

1 Uppsatsen finns att läsa på https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8944376   

2 2017 skickade Biblioteksbladet ut en enkät till Sveriges folkbibliotek med frågan om de inom tre år kunde tänka sig lägga ut biblioteksverksamheten på extern aktör. 3% svarade “ja” och 18% svarade “kanske”. Se http://biblioteksbladet.se/granskning-privata-bibliotek-pa-gang-i-fler-kommuner/.

3 Se https://foreningenbis.com/2019/02/01/motion-angaende-utredning-om-bibliotek-med-alternativa-driftsformer/

Läs mer

 

Kategorier
bibliotek Nacka kommun privatisering Svensk Biblioteksförening

Motion angående utredning om bibliotek med alternativa driftsformer

Motion till Svensk biblioteksförenings årsmöte.

Från och med 2019 har Sverige sitt första större folkbibliotekssystem, Nackas, som helt drivs på entreprenad av två företag, Dieselverkstadens bibliotek AB och Axiell Services AB.

År 2007 gjorde föreningen Bibliotek i Samhälle, BiS, med små resurser en rikstäckande sammanställning av bibliotek med alternativa driftsformer. Uppgifterna samlades in genom en enkät och kompletterande telefonsamtal och antalet bibliotek var då nitton. Under många år har det funnits mindre folkbibliotek, i första hand biblioteksfilialer, som har drivits eller drivs av föreningar eller studieförbund. Ofta har de övertagits av en lokal grupp eller organisation efter hot om nedläggning av filialen. Några få försök med alternativa driftsformer av hela bibliotek eller inom en del av ett större bibliotekssystem har gjorts i Åre kommun, Linköping, Västerås, Hällefors och Nacka. Några av dem har sedan upphört, några kan ha tillkommit.

Fyra år senare, 2011, gjorde Svensk biblioteksförening en enklare uppföljning och bedömde då att situationen var i stort sett oförändrad.

I och med att alla biblioteken i Nacka kommun nu drivs av företag, och att ett par andra kommuner enligt uppgifter i media är beredda att upphandla sin biblioteksservice, och att man dessutom kan förmoda att situationen efter åtta år har ändrats i fler kommuner, finns det ett behov av att göra av kartläggning av folkbibliotek med alternativa driftsformer.

Även annat har hänt sedan 2007/2011: Diskussionen om likvärdighet, kvalitet och utvärdering av verksamheten i den offentliga sektorn har uppmärksammats de senaste åren. Frågan om hur biblioteken uppfyller bibliotekslagen och samarbetet mellan biblioteksystemen har tagits upp av arbetsgruppen för en nationell biblioteksstrategi. Och hur kan konkurrens mellan biblioteken i en kommun förenas med kravet på samverkan? Frågeställningarna om yttrandefrihet och meddelarfrihet har aktualiserats av några händelser som har uppmärksammats i pressen. Andra aspekter har också kommit upp i debatten. Möjligen har dessutom ytterligare varianter av driftsformer tillkommit. Även dessa frågor behöver belysas.

Jag yrkar att

  • årsmötet beslutar att uppdra åt föreningens styrelse att genomföra en grundlig och allsidig undersökning av folkbibliotek med alternativa driftsformer och därvid, förutom att göra en detaljerad kartläggning, även belysa de olika aspekter som rör förhållandet till bibliotekslagen och övriga lagar som berör biblioteken, hur samarbetet mellan biblioteken, inom och mellan kommunerna, kan påverkas, samt möjliga konsekvenser om fler kommuner väljer att lägga ut biblioteksservicen på entreprenad.

Lena Lundgren
lena.a.lundgren@gmail.com

Kategorier
bibliotek BiS föreningen

Umeå, biblioteksprivatiseringar och nya medlemmar – BiS milstolpar under 2018

Under 2018 har föreningen BiS varit mer aktiva på många år och det har skett parallellt med en tillströmning av nya medlemmar. Vilka var föreningens milstolpar under året?

Ny mötesplats i Umeå för att prata biblioteksfrågor ur ett vänsterperspektiv

Under 2018 etablerade sig föreningen på ett nytt sätt i Umeå.

Lokala aktivister i BiS träffades under förutsättningslösa former för att prata aktuella biblioteksfrågor och spåna idéer. BiS deltog också på Umeås Anarkistiska bokmässa.

Håll koll på BiS facebooksida för information om möten och aktiviteter i Umeå.

Omslag på bis 2018:01. På omslaget en flyttlåda med daisyböcker.

i bis #1 2018 skrev vi bland annat om MTM:s flytt till Malmö, skolbibliotek och avsaknaden av barnperspektiv i arbetet med den nationella biblioteksstrategin.

BiS tar ton om den nationella bibliotekspolitiken

I maj presenterades ett utkast till den nationella biblioteksstrategin, som ligger till grund för det slutliga förslag som ska presenteras senast den 1 mars 2019. BiS har skickat in ett yttrande som dels kommenterar de förslag som läggs fram i utkastet till en nationell biblioteksstrategi Från ord till handling, dels några viktiga synpunkter som vi tidigare har framfört och som vi anser att strategin bör ta upp. Våra synpunkter gäller i första hand folkbiblioteken.

Omslag till bis 201802.

I bis #2 2018 rapporterade Olov Kriström om queert kulturarv bland neuroser och nazister, rapporterade om vår salong om JO-besluten, och vi intervjuade bibliotekarien och romandebutanten Balsam Karam.

Samtal om bibliotek och juridik efter JO-besluten på BiS-salong

Årets salong på BiS årsmöte i mars ägnades åt bibliotek och juridik. Martin Persson rapporterade ifrån en diskussion mellan Nick Jones och Johan Hirschfeldt om hur bibliotekens arbete förhåller sig till författningen och till den diskussion om spänningen mellan olika demokratiska värden som uppenbarar sig inte minst i biblioteksvardagen.

bis omslag #3 2018

I bis #3 2018 kunde du läsa Melissa Morrone om turerna i USA om hatgrupper på bibliotek, vi skrev också om e-böcker och flera artiklar om bibliotekens barnverksamhet!

BiS motsätter sig privatiseringar av folkbibliotek

Privatiseringar av folkbibliotek tog mycket av vår tid och uppmärksamhet under 2018. Föreningen yttrade sig om frågan på många olika sätt, men minnesvärt är den här texten i DN som skickades in av Martin Persson och Charlotte Högberg från föreningens styrelse.

Sätt stopp för privata experiment med biblioteken (DN)

omslag bis 201804

bis # 4 2018 hade ett omslag inspirerat av dramat kring de högerextrema och antisemitiska gästerna på Hornstulls bibliotek. I numret kunde man läsa om biblioteksprivatiseringar, Open access och stök på bibliotek.

BiS startade ett gratis nyhetsbrev för medlemmar och intresserade

i vårt nyhetsbrev hittar läsaren nyheter, information och tips om föreningens verksamhet som kan intressera medlemmar eller dig som vill bevaka biblioteksutvecklingen ur ett vänsterperspektiv. Vi skickade ut fyra nyhetsbrev under 2018.

Tobias Willstedt