Hur kan biblioteken nå barn och unga i nationella minoriteter?

Text: Carin Collén 

Hur kan biblioteken arbeta för att göra barn som tillhör någon nationell minoritet delaktiga i bibliotekens dagliga verksamhet och bidra till deras medvetenhet om sina urfolks- och minoritetsrättigheter? Och varför ska biblioteken lägga tid och engagemang på arbetet? Svar finns att hitta i skriften Ringar på vattnet: metodstöd för samråd med barn och unga tillhörande de nationella minoritetsgrupperna, utgiven av Regionbibliotek Västernorrland.

Under 2019 påbörjade Regionbibliotek Västernorrland ett arbete tillsammans med länets bibliotekschefer för att implementera FN:s konvention om barnets rättigheter i sina verksamheter, ett arbete som går att läsa om i bis nr 1 2023. Nu är det fortsatt viktigt att barnrättsarbetet kan fortgå och utvecklas.

Ett eftersatt område inom bibliotekens verksamhet är delaktighetsarbete med barn och unga tillhörande de nationella minoriteterna. Detta trots att de är en dubbelt prioriterad grupp i bibliotekslagen och att minoritetslagen liksom barnkonventionen lyfter deras rätt till inflytande i frågor som berör dem och deras rätt till sitt språk. För att barn och unga ska kunna stärka och utveckla sin språkliga och kulturella identitet inom sin/sina nationella minoritet/minoriteter är det nödvändigt att lyssna till och ta tillvara deras egna tankar, åsikter och behov. Här kan biblioteken bidra och göra skillnad, något som blev tydligt i det arbete som jag ska berätta om. 

Samverkan givande

Vi på Regionbiblioteket kände till att Sundsvalls bibliotek hade ett stort engagemang för minoritetsfrågor och att de är en av landets romska läsambassader. Vi såg att det i deras verksamhet fanns potential för ett utvecklingsarbete som kunde vara till nytta även för andra bibliotek. Genom ett ettårigt samverkansavtal mellan regionen och Sundsvalls kommun kunde två av deras personal dela en halvtidstjänst för att fortsatt utveckla sitt delaktighetsarbete gentemot barn och unga i nationella minoriteter. I uppdraget ingick att identifiera och kartlägga vilken verksamhet som redan pågick för målgruppen, bedriva samråd med barn och unga om bibliotekets verksamhet och att löpande dokumentera sitt arbete.

Samrådens syfte var bland annat att barn och ungdomar skulle få möjlighet att påverka utformning av bibliotekets miljö och aktiviteter samt utbud av medier. De skulle även få stöd att öka sin medvetenhet och kunskap om sina rättigheter som nationell minoritet.

Kungliga biblioteket engagerat

Under arbetets gång fick Kungliga biblioteket kännedom om verksamheten och beviljade Regionbiblioteket ett spridnings- och utvecklingsbidrag för att sammanställa ett metodmaterial att sprida till bibliotek i hela landet. Sundsvalls dokumentation och metodförslag testades av tre pilotbibliotek, ett uppdrag som gick till biblioteken i Örnsköldsvik, Härnösand och Oxie i Malmö kommun. För att stödja och lära av varandra under pilotperioden bildades en arbetsgrupp som träffades under 2022. I gruppen ingick även representanter för Regionbiblioteket och Kungliga biblioteket. Vi hade en uppstartsträff i Sundsvall, avslutade med två dagars studiebesök i Stockholm och däremellan träffades vi digitalt. Resursbiblioteken för finska, samiska, jiddisch och meänkieli liksom den romska föreningen Trajosko Drom bidrog med stöd och uppmuntran under arbetets gång och var också remissinstanser för det färdiga metodstödet.

Testperiod

Bibliotekens testperiod började från olika utgångslägen, vissa hade redan kontakter och regelbunden verksamhet medan andra fick börja nästan från början med att kartlägga medier och programaktiviteter i sitt eget bibliotek och söka lämpliga kontaktpersoner i kommunen. Det fanns känsla av osäkerhet inför uppgiften men genom att öka sina kunskaper om minoriteternas språk, historia och rättigheter blev de säkrare i sin roll och med hjälp av nyfikenhet och kreativitet nådde de fram till många fina resultat. Några exempel är spontana möten med barn och föräldrar i biblioteket, möten med små barn och pedagoger på förskolor, med ungdomar i deras fritidsaktiviteter och i bibliotekets programverksamhet. Det ledde också till nya samarbeten med kollegor och tillfredsställelse över att ha nått nya barn, unga och vuxna. 

De påbörjade ett betydelsefullt och roligt arbete genom att skapa relationer med barn och unga som kanske inte har känt sig hemma på biblioteket tidigare, inte vetat vilka rättigheter och möjligheter de har att få ta del av litteratur, kultur och aktiviteter på sitt eget minoritetsspråk. Stenar är kastade som nu skapar ringar på vattnet i ett långsiktigt arbete

Råd och små pärlor

Några av de råd som finns i metodstödet är 

• se barn och unga som en resurs för att förbättra er verksamhet
• var tydlig med vad ni förväntar er och vad ni vill uppnå med samrådet
• möt dem i deras trygga miljöer 
• och sist men inte minst visa uppskattning för deras engagemang.

Jag avslutar med ett utdrag ur en bibliotekaries berättelse från arbetet:

Några veckor senare möter jag henne (en förälder) i biblioteket. Hon är där för att byta böcker, hon letar efter nästa Katitzibok. Då berättar hon att något har börjat växa i henne och att hon har pratat med sin 9-åring som blev mycket intresserad av sin bakgrund i den romska kulturen. Hon har även berättat om oss på biblioteket och han vill gärna träffa oss! Jag får gåshud när hon berättar det.

I slutet av maj sitter vi i verkstan med mamman, sonen och hans lillasyster. Vi har återigen plockat fram böcker och fixat fika åt alla. Nu är det sonen som är i fokus, han får ställa alla sina frågor och vi berättar lugnt och försiktigt om vad vi gör och att vi vill bli bättre, att vi vill att han ska känna att det är hans bibliotek, där han blir sedd och hörd. Sedan går vi ut i biblioteket och tittar på barnavdelningens hylla med nationella minoritetsspråk. Han vill se hela barnavdelningen, så vi visar honom runt och lämnar sedan familjen så att de i lugn och ro kan låna böcker med sig hem.

Dessa båda samtal, först med mamman och sedan med barnet, var små pärlor i vårt arbete. Det skapades en stämning där alla vågade tala öppet och förutsättningslöst med nyfikenhet för vart samtalet skulle ta oss. När vi bjöd in mamman första gången visste vi inte om det skulle bli något mer efter det. Men vi vågade ta det första steget som alla resor börjar med.

Vi kunde inte förutse var vi var på väg, men även små stenar ger ringar på vattnet. Förr eller senare når ringarna längre och längre ut, om vi ser dem eller inte är inte viktigt, de finns där ändå.
Fler exempel, tips och erfarenheter finns i rapporten. Den tryckta versionen av Ringar på vattnet (2023) går att beställa från Regionbibliotek Västernorrland men den finns även i digital form på Region Västernorrlands webbsida och som Digiteketkurs.

Bli medlem

Gillar du det vi gör? Stötta BiS genom att bli medlem! Ett medlemskap kostar från 125 kronor och du kan betala enkelt med Swish.