Utblick över världens radikala biblioteksorganisationer

Hur ser det progressiva biblioteksarbetet ut i världen? Vilka frågor engagerar vänsterbibliotekarier utanför Sverige? Vad kan vi lära oss av utvecklingen utanför vårt lands gränser?

En person som kanske kan hjälpa oss att finna svaret på en del av dessa frågor är Al Kagan från USA. Kagan, tidigare verksam på universitetsbiblioteket i Illinois, har dokumenterat några av de radikala föreningar och nätverk som organiserar biblioteksarbetare internationellt.

BiS är en av de organisationer som Kagan har intresserat sig för och vi har i detta sammanhang gott sällskap av Akribie (Tyskland), ISC (England), KRIBIBI (Österrike), PLG (USA), and SRRT (USA). Alla dessa organisationer inklusive Library and Information Workers Organisation of South Africa, som nu har upphört, finns omskrivna i Kagans bok Progressive Library Organizations: A Worldwide History utgiven 2015.

Al Kagan har ambitionen att uppdatera informationen om dessa organisationer var femte år, och har nu kommit med en uppföljande artikel till sin bok, helt enkelt kallad Progressive Library Organizations Update, 2013–2017. Artikeln är publicerad i Journal of Radical Librarianship #4 2018 och så här sammanfattas innehållet:

This article is a five-year update to the author’s book, Progressive Library Organizations: A Worldwide History, published by McFarland in 2015. It includes information on all the organizations covered in the book except the Library and Information Workers Organisation of South Africa which folded in 2000. These six organizations are from Austria, Germany, Sweden, UK, and US. The analysis is based on several new interviews in 2017, documents, publications, correspondence, and much personal experience. These organizations are in various states of health, and two of them have transformed into new structures. We can take heart that activist librarians continue to organize themselves to push back against the neoliberalism that pervades our profession and the world at-large.

Vill du lära dig mer om de internationella biblioteksorganisationernas verksamhet ? Läs hela Al Kagans uppdatering i fulltext genom länken nedan.

Läs mer

Tobias Willstedt

Nytt nummer av BiS på väg till era brevlådor!

 

Ur innehållet i bis 2018:02

Intervju med romandebuterande bibliotekarien Balsam Karam

Balsam Karam läser på Stockholm stadsbibliotek

I år debuterade Balsam Karam med sin politiska roman Händelsehorisonten, som har blivit både omtalad och hyllad. Karam, som har en bakgrund som bibliotekarie på Rinkeby bibliotek, har under många års tid bidragit med texter och illustrationer till bis – inte minst ett antal uppmärksammade omslag. bis återkopplar med författaren och låter henne svara på några frågor om bibliotek, litteratur och skapande.

JO-besluten: rapport från BiS salong med Nick Jones och Johan Hirschfeldt

DSC00627

Årets salong på BiS årsmöte ägnades åt bibliotek och juridik. Martin Persson rapporterar från en diskussion om hur bibliotekens arbete förhåller sig till författningen och till den diskussion om spänningen mellan olika demokratiska värden som uppenbarar sig inte minst i biblioteksvardagen.

Olov Kriström skriver om queert kulturarv bland neuroser och nazister

Olov Kriström

Det queera kulturarvet har ofta varit sårbart och behövts förvaltas i det privata, men det har också funnits kollektivt organiserade projekt för att samla in och bevara queerkultur i olika former. Här reflekterar Olov Kriström, medgrundare till Queerrörelsens Arkiv och Bibliotek, om villkoren för queera samlingar, både förr och nu.

Läs mer

Bibliotekssamlingarnas politik

forgreaterknowledgelibraryHur ska biblioteken och bibliotekarierna förhålla sig till begrepp som neutralitet i en tid av ideologiska konflikter?

Att vissa biblioteksorganisationers ställningstagande vad gäller urval debatterats på sistone har väl inte undgått någon av den här bloggens läsare. Två eventuellt motstridiga idéer figurerar i det politiska tänkandet om bibliotek och bibliotekarier idag:

  1. Biblioteken är, och ska vara neutrala. Enligt en viss tolkning innebär det att bibliotekens samlingar ska innehålla böcker som representerar hela åsiktsregistret i Sverige. I samma anda får biblioteken exempelvis inte referera till värdegrund om de nekar en främlingsfientlig grupp att låna bibliotekets lokaler.
  2. Bibliotekarierna som profession ska förmedla kunskap och lära ut källkritik. Biblioteken är motgiftet mot filterbubblor (om nu sådana finns), populism, ”fake news” och ”alternativa” fakta.

Både dessa idéer genomsyrar exempelvis förarbetena till den Nationella biblioteksstrategi som KB håller på att ta fram, eller för all del våra riksdagspartiers bibliotekspolitik.

Hur ska det här funka egentligen? För bibliotekarien som profession verkar neutralitet innebära att man med viss auktoritet hävdar objektiva fakta. På grund av skeenden i samtiden har bibliotekariens profession uppvärderats. Men vad gäller bibliotekens samling så verkar neutralitet innebära något annat – att man köper in det användarna tycker ska finnas där. Där kommer bibliotekariernas kompetens få spela mindre roll, eftersom man i praktiken inte har resurser att faktagranska varje enskild bok som det kommer ett inköpsförslag på.

I grunden är de här idéerna om neutralitet märkliga eftersom en sann neutral position inte är möjlig. Kanske behövs de för att legitimera bibliotekens verksamhet – men finns det andra och bättre vägar till att uppnå detta?

För den som vill läsa få en tankeställare angående hur biblioteken hanterar sin samling vill jag hänvisa till Simon XIX som menar att vägen framåt för biblioteken i den här eran av ideologiska kamper och polariserad propaganda snarast är ännu tydligare transparans, eftersom inget urval är neutralt:

[..]Libraries often strive to be apolitical and neutral especially with regards to library collections. A library collection is viewed as a neutral set of books: the meaning of those works is ascribed by the user but the collection itself is politically inert and can make no political statements.

But in reality a value-judgement is made by the acts of choosing which books to include, which to exclude, and how to represent those books within the collection. A library expresses a political viewpoint by virtue of the perceived educational authority of the library institution. In a society ever more suffused with falsification, ‘post-truth’, ‘alternative facts’, and so forth, I argue that libraries need to acknowledge the political value-judgements made by their library collections.

Läs hela texten!

Läs mer

Tobias Willstedt