Svensk biblioteksförenings årsmöte den 16 maj 2019

Under Svensk biblioteksförenings årsmöte i Helsingborg den 16 maj antogs en ny vision och verksamhetsinriktning för föreningen. Lena Lundgren var kritisk mot förslaget och lämnade in detta särskilda yttrande till beslutet.

Särskilt yttrande till beslutet att fastställa en ny vision och verksamhetsinriktning för Svensk biblioteksförening 2030

Jag anser att den föreslagna visionen är obegripligt mesig trots det omsorgsfulla förarbetet. Jag efterlyser en mera offensiv vision med tanke på alla de utmaningar som samhället står inför och min tilltro till bibliotekens möjligheter att spela en viktig roll i samhällsutvecklingen.

Jag saknar i inledningen hänvisningar till inte bara till FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, Agenda 2030 och ”Den femte statsmakten” utan också till FN:s konvention om barnets rättigheter, FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar, de IFLA-dokument, som föreningen så förtjänstfullt låtit översätta till svenska, samt naturligtvis Bibliotekslagen med dess prioriteringar.

Jag saknar det internationella perspektivet och det solidariska samarbetet med bibliotek i andra länder, bibliotekens roll i det mångspråkiga samhället och för barn och ungdomar och biblioteken som en mera aktiv deltagare i arbetet för ett jämställt, jämlikt och hållbart samhälle. Jag saknar också det utåtriktade och uppsökande arbetet. Inom alla dessa områden skulle föreningen kunna stödja biblioteken så att de kan ta större kliv framåt till 2030.

Eftersom jag inte har deltagit i förberedelsearbetet yrkar jag inte avslag på förslaget till ny vision utan väljer att på detta sätt uttrycka min avvikande mening.

Lena Lundgren

Läs mer

 

 

Nu kan vi läsa biblioteksstatistiken för 2018!

Idag släppte KB Bibliotek 2018 – den samlade nationella biblioteksstatistiken över de offentligt finansierade biblioteken i Sverige. I vanlig ordning är det intressant läsning. Det finns utveckling att glädjas åt men dessvärre visar rapporten också på ett antal fakta som man kan tolka som att biblioteksverksamheten befinner sig på reträtt i många delar av landet.

I rapporten kan vi bland annat läsa att:

  • Kommunerna fortsätter att stänga bibliotek samt att minska öppettider och inköp av böcker. Det har blivit färre offentligt finansierade bibliotek som är minst halvtidsbemannade och på något sätt tillgängliga för allmänhet eller elever. Totalt sett en nedgång med 45 stycken sedan mätningen året innan.
  • Sedan millennieskiftet har antalet folkbibliotek i Sverige minskat med 24 procent. Samtidigt har antalet meröppna bibliotek ökat och finns nu i 114 kommuner.
  • Folkbibliotekens utlåning av e-böcker har ökat med nästan 30 procent på ett år och är nu uppe i 2,3 miljoner lån.
  • De fysiska lånen fortsätter sjunka. Jämfört med förra året är utlåningen 4 procent lägre, vilket innebär 3 miljoner färre fysiska utlån. Totalt gör befolkningen 68 miljoner fysiska lån, där åtta av tio sker på folkbiblioteken. Samtidigt har folkbibliotekens bestånd av tryckta böcker minskat med en femtedel på tio år.
  • Färre besöker biblioteken men varje invånare besöker i snitt ett bibliotek åtta gånger per år. Däremot är det bara en fjärdedel av befolkningen som kan beskrivas som aktiva låntagare.
  • Biblioteken har en viktig roll för att höja invånarnas it-kompetens. Under 2018 anordnades 5 procent fler sådana aktiviteter jämfört med föregående år, främst av folkbiblioteken.
  • Ovanligt många skolor rapporterar att de, av ekonomiska skäl eller svårigheter att rekrytera, inte kan halvtidsbemanna skolbiblioteken. Bara 37 procent av landets skolelever har nu tillgång till enskilda skolbibliotek med minst halvtidsbemanning. Samtidigt är skolbibliotekens inköp låga och fortsätter att minska.

Trots stort engagemang och statliga satsningar på Sveriges bibliotek (Stärkta bibliotek, arbetet med Nationell biblioteksstrategi) så verkar det återstå mycket att göra.

Läs mer

Tobias Willstedt