BiS

Text: Martin Persson

Lisa Engström är forskare och lärare vid ABM i Lund och en initiativtagarna till Lund Critical Library Studies.

– Det är en forskargrupp där vi förenas av ett gemensamt intresse för vad som skulle kunna kallas för kritiska biblioteksstudier, säger Lisa Engström. I gruppen samlas vi för att tillsammans diskutera och föra den typen av forskning framåt.

Forskargrupper är sammanslutningar av forskare inom ett visst område som kan ha olika grad av formalisering och fungera antingen för tätare, dedikerade samarbeten eller mer som en plattform. I fallet Lund Critical Library Studies är det mer det sistnämnda, en ganska lös paraplyform för olika studier och forskningsprojekt som ryms inom temat. Exempelvis jobbar Lisa Engström, tillsammans med kollegan Johanna Rivano Eckerdal, inom ramen för forskargruppen med det EU-finansierade forskningsprojektet ”Social infrastruktur som gör skillnad – folkbibliotekens transformativa kapacitet i ett åtstramat stadsliv”.

– Det är möjligt att forskargruppen ändrar skepnad framöver och blir mer formaliserad, eller inte, säger Lisa Engström. Vi ser ändå att det finns en poäng med att formulera det som en forskargrupp för att belysa behovet av den här forskningen.

Bortom idealbilden av biblioteket

Varför behövs då en forskargrupp där det kritiska perspektivet betonas explicit? Är inte annan biblioteksforskning tillräckligt kritisk?

Forskning är av naturen kritisk, menar Lisa Engström, men här handlar det om att förhålla sig på ett mer distanserat sätt till en bibliotekssyn där bibliotekets funktion och värden tas för givna eller idealiseras:

– Det har funnits – inte bara i forskningen, utan även i den allmänna uppfattningen om bibliotek – en syn där biblioteket haft en väldigt stark roll som en institution som främjar demokrati, delaktighet och möten mellan invånare i samhället.

Även om det finns mycket positivt och saker som är värda att försvara i den bilden, förklarar Lisa Engström, är hon och hennes forskarkollegor intresserade av att undersöka vad som finns bakom den typen av antaganden.

Hon tar bilden av biblioteket som mötesplats som exempel:

– När biblioteket beskrivs som en öppen mötesplats, är det verkligen öppet för alla, eller finns det individer och grupper som biblioteket inte är tillgängligt för?

Ett kritiskt perspektiv är inte samma sak som ett negativt perspektiv, betonar Lisa Engström. Men det är ett viktigt komplement till bilden av det ideala biblioteket.

– Vi försöker hela tiden vända och vrida på perspektivet. Inte med ambitionen att slå sönder den fina visionen att biblioteken främjar demokratin – tvärtom, att ställa de här frågorna är en förutsättning för att verkligen se till att tillgängligheten ökar. Det handlar om att undersöka maktaspekter för att kunna lyfta röster som annars inte hörs.

Både brister och möjligheter

Vad händer då om idealbilden av till exempel folkbibliotekens verksamhet inte problematiseras eller nyanseras? Enligt Lisa Engström innebär det att man riskerar att missa hur biblioteket också kan verka exkluderande. Som exempel tar hon frågan om meröppet, som hon studerat under en längre tid, bland annat i sin doktorsavhandling.

– Om meröppet bara framställs som något som ökar tillgängligheten och effektiviserar verksamheten synliggörs till exempel inte det faktum att personer under 18 år i de flesta fall inte har egen tillgång till det meröppna biblioteket. Om de inte vill besöka biblioteket med en vuxen får de en minskad tillgänglighet om de meröppna tiderna tar av det bemannade öppethållandet, säger Lisa Engström.

Trots behovet av problematisering får man heller inte underskatta den grad av öppenhet och tillgång till bibliotek som faktiskt finns i Sverige, menar Lisa Engström. Det är inte antingen eller. Ett exempel är hur bibliotekslagen slår fast att bibliotek ska finnas till för alla, oavsett juridisk status, modersmål, bakgrund och ekonomiska möjligheter:

– Den biblioteksservice som faktiskt finns för nyanlända eller personer utan svenskt personnummer är inget vi kan ta för givet för all framtid, utan så är det idag, och den servicen är värd att slå vakt om. Det gör också skillnad om det till exempel kostar pengar att få ett bibliotekskort, som det gör i vissa andra europeiska länder.

För Lisa Engström innebär det kritiska perspektivet att tänka på bibliotekets möjligheter och begränsningar parallellt.

– Vi måste kunna tänka samtidigt på de rättigheter som vunnits vad gäller tillgång till bibliotek och hur biblioteksrummet ändå kan vara utestängande eller otillgängligt för vissa, säger hon.

Utmaningar för dagens folkbibliotek

På frågan om vad Lisa Engström ser som folkbibliotekets största utmaningar lyfter hon kopplingen mellan bibliotek och samhällsutvecklingen i stort. Politisk turbulens där kulturpolitiken blir en arena för att utkämpa politiska strider är ett sådant exempel. Resursfördelning och nedskärningar inom offentlig sektor och bland kulturinstitutioner är en annan utveckling som innebär stora utmaningar för biblioteksverksamheterna.

Ökade socioekonomiska klyftor är också något som påverkar biblioteken. Problem med bråk och stök på bibliotek är ett exempel på hur samhällsproblem blir synliga i biblioteket.

– Biblioteken får en svår uppgift i att fånga upp problem som handlar ett svagare samhälleligt skyddsnät i övrigt, säger Lisa Engström. Biblioteken är så intimt sammanvävda med hela den samhälleliga dynamiken och påverkas väldigt mycket av den.

I det tidigare nämnda forskningsprojektet utforskar hon tillsammans med sina kollegor hur biblioteket kan utgöra en del av samhällets och stadens sociala ”infrastruktur” i en tid av åtstramningar av resurser.

– Där finns jätteintressanta spänningar, säger Lisa Engström. Det handlar om att biblioteken kan och bör spela en viktig roll som en social infrastruktur, men också om frågor kring var gränsen för bibliotekets roll går och vad andra institutioner behöver göra. Det handlar också om diskussionen kring vad som ingår i bibliotekarierollen.

Den sistnämnda frågan har nyligen varit aktualiserad i diskussionen kring vissa svenska biblioteks val att anställa socionomer, som också blivit uppmärksammad i biblioteksdebatten. Lisa Engström menar att det är viktigt att skilja på frågan om vad som är bibliotekens uppgift och vad som är bibliotekariens uppgift.

– Jag tycker att det kan vara berikande att ha olika yrkesgrupper på biblioteken, säger Lisa Engström. Det handlar snarare om vad som är bibliotekariens arbetsuppgifter, som skiljer sig från socionomens. Men en socionom kan vara socionom på ett bibliotek, det kan behövas olika professioner i biblioteksrummet.

Länken mellan utbildning, forskning och profession

För Lisa Engström och hennes kollegor i forskargruppen är det viktigt att ha en nära dialog med yrkesverksamma inom bibliotekssektorn. Förutom att nå ut med sina forskningsresultat jobbar de också med dialog för att få in feedback under forskningsprocessens gång. Lisa Engström tar det aktuella forskningsprojektet som exempel, där Region Skånes kulturförvaltning är inblandade från start:

– Vi ser det inte som en envägskommunikation, utan det handlar lika mycket om att få en dialog med fältet kring forskningen. Det krävs ett utbyte för att det ska bli bra forskning. Bibliotekariers input är lika viktig som vårt behov av att berätta om resultaten.

Utöver sin forskarroll är Lisa Engström lärare på masterprogrammet i ABM. Jag frågar henne avslutningvis hur man rustar studenter med en förmåga att reflektera kritiskt kring biblioteksutvecklingen.

– Vi jobbar ständigt med att analysera och diskutera bibliotek från olika synvinklar, säger Lisa Engström, i seminariediskussioner, texter, etcetera. Även i mer praktiskt handfasta kurser, till exempel om kunskapsorganisation, inkluderar vi det kritiska perspektivet och diskuterar hur till synes tekniska val också blir styrande och får konsekvenser för användaren. Praktiska val i biblioteksvardagen behöver reflektion, vilket vi försöker utveckla under utbildningen. Jag hoppas att våra studenter får med sig från utbildningen att praktiska och tekniska val gör skillnad, och att de kräver kritisk analys.

Prenumerera

Få nästa nummer av bis i brevlådan! En prenumeration kostar från 175 kronor för fyra nummer och du kan betala enkelt med Swish.