Att leva som migrant med funktionsnedsättning i Sverige

Onsdag 10e juni klockan 14 – 17 ordnar organisationen Disabled Refugees Welcomes en photovoice utställning. Utställningen kommer att sändas live för alla som vill uppleva den!

”Vi vill att våra röster ska höras

– Att leva som migrant med funktionsnedsättning i Sverige.”

Utställningen “Vi vill att våra röster ska höras!” syftar till att höja medvetenheten om livsvillkoren för migranter med normbrytande funktionalitet i Sverige. Det är en samling fotografier tagna av migranter med normbrytande funktionalitet som exponerar fotografernas olika livsvillkor ur deras egna perspektiv, vinklar och med sina egna röster.

Photovoice är en visuellt deltagande forskningsmetod som gör det möjligt för människor ur minoritetsgrupper att skapa bilder om sina egna verkligheter och med teman som är relevanta för dem själva. Fotografiernas styrka möjliggör och förbättrar en dialog där kommunikation och standardförfaranden för att nå ut till myndigheter inte finns tillgängliga för vissa sociala grupper.

Under sommaren och hösten har Disabled Refugees Welcome- projektet arrangerat några träffar med nio personer som har migrerat till Sverige och har normbrytande funktionalitet, där metoden har använts.

Vi vill att våra röster ska höras – Att leva som migrant med funktionsnedsättning i Sverige – är en utställning som representerar det som inte lätt sätts i ord. Visuella vittnesmål skapade av DRWs deltagare, där de själva delar med sig till samhället av sina berättelser om livet som migrant med normbrytande funktionalitet i Sverige.

Vernissaget för denna utställning kommer att presenteras som ett webinar där värd och talare kommer att vara deltagare ur Disabled Refugees Welcomes photovoicegroup. Varje deltagare kommer att berätta om ämnen som är relevanta för dem själva och i relation till sina egna fotografier.

Evenemanget äger rum onsdag 10 juni 14-17

Utställningen äger rum i verktyget Zoom. För att delta måste du anmäla dig, följ länken nedan.

One book, Many Communities – delta i en virtuell bokcirkel om Palestina

Librarians and Archivists with Palestine bjuder in till ett virtuellt One Book, Many Communities-boksamtal med Ibtisam Azem, författaren till The Book of Disappearance. På samtalet kommer boken att diskuteras och det kommer finnas utrymme för frågor till Azem.

Gå med!
Söndag 24 maj klockan 21.00 (svensk tid)
Anmäl dig här!

Evenemanget kommer att hållas med verktyget Zoom.

Läs mer

Främjar bibliotek verkligen demokrati?

Popowich, Sam (2019). Confronting the democratic discourse of librarianship: a Marxist approach. Sacramento, CA: Library Juice Press

Ett bokomslag med texten: Sam Popowich Confronting the Democratic Discourse of Librarianship.

Med boken Confronting the Democratic Discourse of Librarianship vill Sam Popowich utmana föreställningen att bibliotek självklart främjar demokrati. Det lyckas han också med, även om hans egen framställning tenderar att istället bortse från bibliotekets demokratiska potential.

Föreställningen att bibliotek, särskilt folkbibliotek, per automatik fyller en demokratisk funktion är stark inom biblioteksfältet. Bibliotekslagen slår fast att bibliotek ska främja den demokratiska utvecklingen och den nyligen framlagda nationella biblioteksstrategin bär titeln Demokratins skattkammare och slår fast att biblioteksväsendet försvarar demokratin. I dagens politiska klimat där nedskärningspolitik ofta slår hårt mot folkbiblioteken blir dessutom argument om bibliotekets nödvändighet för demokratin ett kraftfullt slagträ i kampen mot nedläggningar och minskade resurser.

Också biblioteks- och informationsvetenskaplig forskning tar många gånger bibliotekets demokratiska roll för given. Exempelvis utgår det inflytelserika forskningsprojektet Almpub (The ALM-field, Digitalization and the Public Sphere), som finansieras av Norges forskningsråd men som också involverar svenska forskare, från att bibliotek fungerar som offentliga sfärer.

Under senare år har dock flera inflytelserika forskare inom biblioteks- och informationsvetenskap som tar sin utgångspunkt i bibliotekets demokratiska funktion, såsom John Buschman och Wayne Wiegand, efterfrågat en djupare diskussion om hur folkbibliotek bidrar till den demokratiska utvecklingen. Sam Popowich tar avstamp i en sådan diskussion, men han nöjer sig inte med att ta fasta på uppmaningen och ta vid där Buschman och Wiegand slutar sina diskussioner. Istället konfronterar han det grundantagande som Buschman och Wiegand tar för givet – nämligen en existerande demokrati med jämlika förutsättningar.

Sam Popowich är bibliotekarie på University of Alberta och doktorand i Internationella studier. I sin text använder han marxistisk teori, med referenser till bland andra Marx, Lenin och Gramsci (och Andreas Malm!). Det tunga teoretiska ramverket tenderar stundtals att begränsa snarare än berika analysen, när nyanser, komplexitet och motsägelsefulla processer förenklas till en svartvit bild. Exempelvis beskrivs biblioteket bitvis som en entydigt förtryckande institution med funktionen att forma produktiva medborgare; ”the library operates as an agency of social control and reproduction, a mechanism by which capitalist society is never challenged” (s. 94). En sådan beskrivning blundar för att bibliotek samtidigt kan bidra till att forma motrörelser och medborgare som motsätter sig den rådande ordningen.

Popowich analys är dock inte genomgående så kategorisk och han skriver själv om hur bibliotek har medverkat till att bistå invånarna när andra samhällsinstitutioner svikit. Sådana exempel menar jag understryker den motsägelsefullhet som ryms inom biblioteksinstitutionen och detta hade Popowich med fördel kunnat diskutera och analysera djupare.

Bokens huvudsakliga styrka är ändå Popowichs bidrag till diskussionen om bibliotekets funktion i samhället. Popowich visar att tidigare forskning som säger sig vilja fördjupa diskussionen om bibliotekets demokratiska roll utgår från att den liberala demokratin de facto är, eller har varit, en reell demokrati. John Buschman problematiserar att marknadskrafter får allt större inytande vilket därmed hotar centrala demokratiska funktioner. Dessa centrala funktioner tas därmed för givna. Wiegand ifrågasätter om biblioteket verkligen fyller en demokratisk roll genom att tillgängliggöra information då många besöker biblioteket för helt andra ändamål. Denna analys grundas endast i hur enskilda individer upplever eller använder biblioteket.

”I ett sammanhang där bibliotekets demokratiska roll allt för ofta tas för given och där den liberala demokratin framställs som naturligt och självklart ”god” är Popowich bok välbehövlig.”

Popowichs analys visar hur folkbiblioteket både i samtiden och i en historisk kontext hyllas som en institution som främjar frihet och demokrati samtidigt som grupper av invånare utestängs från samma bibliotek. Ett slående exempel är hur svarta utestängdes från folkbiblioteken i USA samtidigt som biblioteksföreträdare proklamerade vikten av att bibliotek fritt tillgängliggör information åt alla. På motsvarande sätt är den liberala demokratin, som sägs representera jämlikhet och lika villkor, sammanvävd med kolonialisering och förbud mot facklig organisering. Processer av exkludering och diskriminering är därmed inneboende i både den liberala demokratin och biblioteket som växt fram i nära relation med denna.

I ett sammanhang där bibliotekets demokratiska roll allt för ofta tas för given och där den liberala demokratin framställs som naturligt och självklart ”god” är Popowich bok välbehövlig. Jag menar dock att en analys av biblioteket måste våga öppna upp för mellanrummen som tillåter ett ”både och”, där bibliotek både kan rymma exkluderande processer och potential till delaktighet och förändring – men där inget tas för givet.

Lisa Engström

Prenumerera

Få nästa nummer av bis i brevlådan! En prenumeration kostar från 160 kronor för fyra nummer och du kan betala enkelt med swish.

Bibliotek – finns dom?

Har just läst Sverker Sörlins bok Till bildningens försvar. Den svåra konsten att veta tillsammans. En mycket läsvärt och bildande bok, som väcker många tankar om vad bildning kan vara, bör vara och måste vara idag. Enligt Sörlin handlar bildning om att kunna sätta in fakta och därpå grundade kunskaper i ett sammanhang, en berättelse, som även grundar sig på omdöme och värderingar. Sammantaget skapar detta, enligt Sörlin, en gemensam kunskapsmässig etisk miljö, som är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle. Han beskriver med många  exempel och resonemang hur denna miljö brutits ner under senare år och måste återskapas men med ett nytt ständigt föränderligt innehåll. Ansvar för detta är de, som till stor del orsakat dagens tillstånd, folkrörelserna, studieförbunden, folkhögskolorna, public service och universiteten. Dessa bör alla  få vidgade uppdrag och gärna större resurser. Allt detta är gott och väl, och mycket läsvärt, även om man kan ifrågasätta vissa tankar och slutsatser.

Men  författaren tycks ha ett stort svart hål i sin egen verklighetsuppfattning och bildning. Ordet bibliotek förekommer över huvud taget inte i boken! Det vidgade uppdrag och större krav han vill ge de ovan nämnda institutionerna  har folkbiblioteken alltid haft och finns nu fastslagna i bibliotekslagens ändamålsparagraf:

Ändamål

2 §   Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.

Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla.

Kan det sägas tydligare?

Lyssna till  det program i Filosofiska rummet i höstas som presenterades så här:

Begreppet bildning har ett nostalgiskt skimmer över sig. Någon tänker kanske på 1800-talets bildade borgerskap, någon annan på folkrörelsernas arbete med att sprida bildningens ljus även till andra samhällsklasser. Men vad betyder det att vara bildad i slutet av 2010-talet? Och varför är det eftersträvansvärt att vara det?

I sin nya bok ”Till bildningens försvar” försöker idéhistorikern Sverker Sörlin lägga grunden till ett nytt bildningsbegrepp som rymmer både kunskap och värderingar, och på vilket man kan bygga en samhällsgemenskap – kanske rentav rädda klimatet. Men är det klokt att blanda fakta och värderingar?

Filosofiska rummet bjuder denna vecka på ett bildat samtal mellan Sverker Sörlin och filosofen Åsa Wikforss, tillträdande ledamot i Svenska Akademien.

 

Läs båda dessa författares kloka böcker om fakta, kunskap, bildning och demokrati och lyft fram biblioteket som den bildningshärd det är och alltid har varit.  Se till att det så förblir även om vissa hög(ut)bildade ännu inte insett detta!

Ingrid Atlestam

 

 

 

 

 

Uppsala universitetsbibliotek stänger av autosuggest-funktionen

Lärosätesbibliotekens sökmaskiner, dyra investeringar som är rika på ”smarta” algoritmer, ordnar forskares, studenters och andra kunskapstörstandes träffar enligt komplexa beräkningar. Trots deras neutrala skepnad blir det ibland tydligt att de också innehåller – och befäster – fördomar, rasism och sexism. Efter en artikel i ett tidigare nummer av bis valde Uppsala universitetsbibliotek att stänga av autosuggest-funktionen i söksystemet Summon.

Uppsala Universitetsbibliotek Carolina Rediviva
Dr. Mirko Junge / CC BY-SA (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)

I min recension av boken Masked by Trust: Bias in Library Discovery i bis 3/2019 uppmärksammades att samma dolda rasism och sexism som finns i söksystemen på många amerikanska universitetsbibliotek också finns på svenska universitetsbibliotek. Boken är skriven av bibliotekarien och webbutvecklaren Matthew Reidsma och handlar om så kallade discoverysystem. Enkelt sammanfattat är discoverysystem inköpta söksystem för universitet och högskolor, varav de största är Summon, Primo, WorldCat Discovery och EBSCO Discovery Service (EDS).

Jag skrev in ”muslims are” och fick upp ett förslag för hur söktermen bör slutföras: ”muslims are terrorists”.

Uppsala universitetsbibliotek (UUB) har använt discoverysystemet Summon sedan 2013 och jag genomförde två sökningar i deras digitala katalog. Jag skrev in ”muslims are” och fick upp ett förslag för hur söktermen bör slutföras: ”muslims are terrorists”. Sedan skrev jag in ”women are” och bland förslag som ”women are better leaders” och ”women are overworked at home” ck jag förslag som ”women are emotional” och ”women are persons”. Sökmotorns autosuggest-funktion föreslog alltså att muslimer är terrorister och att kvinnor är känslosamma och ”personer”. Hur kan det här komma sig?

Discoverysystemet Summon är modellerat efter Googles sökmotor, och precis som Google använder Summon algoritmer för att ge användaren autosuggest-förslag. Det går kort sammanfattat till så att en AI matas med tidigare användares sökhistorik – vilket i bästa fall ger relevanta autosuggest-förslag, men som i värsta fall riskerar att reproducera rasistiska och sexistiska föreställningar, som i exemplen ovan.

Jag hör av mig till UUB för att beskriva mina upptäckter och för att fråga om de har stött på liknande exempel. Efter ett par mejl fram och tillbaka kommer jag i kontakt med Bodil Wik, systembibliotekarie vid UUB. Hon nämner att de sedan två år tillbaka har stängt av Summons funktion ”topic explorer”, på grund av ”en hel del underliga resultat”. Topic explorer-funktionen fungerar som så att sökordet eller sökorden kopplas till en Wikipedia-artikel vars innehåll syns i en faktaruta. Faktarutan ger användaren mer information om ett ämnesområde som hen eventuellt är intresserad av, men det är också den funktion som Reidsma i sin bok pekar ut som mest problematisk. Enligt Bodil Wik var problemen särskilt kopplade till vilka svenska Wikipedia- sidor som valdes ut:

Exempelvis en sökning på engelska termen ”medicine” via svenska gränssnittet gav resultatet ”schamanism” i svenska Wikipedia. I engelska gränssnittet kom ”Medicine” som uppslagsord i engelska Wikipedia så det sker extra konstigheter i språkhanteringen här.

Varken Reidsma, UUB, du eller jag har tillgång till information om hur discoverysystemens algoritmer fungerar på ”insidan”. Men en anledning till att just Topic explorer-funktionen fungerar så dåligt är förmodligen att den väljer ut en enda Wikipediaartikel, utifrån tusentals möjliga, och låter den indikera ett sammanhang med sökningen. Risken för bias är överhängande.

Ett par veckor in i mejlkonversationen skriver Bodil Wik att UUB efter att ha läst recensionen bestämt sig för att tills vidare stänga av även autosuggest-funktionen. På frågan hur UUB kommer att gå vidare svarar Bodil att de kommer att ”samla ihop dessa olika fynd och skicka [dem] vidare till ExLibris och höra efter vad de säger”. 1 Till sist lovar de att läsa boken och tackar för tipset.

Johannes Soldal

Fotnoter

1) Sedan ProQuests förvärv av ExLibris 2015 är det ExLibris som administrerar discoverystemet Summon.

Prenumerera

Få nästa nummer av bis i brevlådan! En prenumeration kostar från 160 kronor för fyra nummer och du kan betala enkelt med swish.