Category Archives: bibliotekspolitk

Fem biblioteksfrågor att hålla ögonen på 2018

Bibliotekens neutralitet, nya läsvanor och mer pengar till biblioteken. Vilka biblioteksfrågor kommer vara stora under detta år?En illustration, Ett förstoringsglas, ett mönster och några orkidéer.

  • Bibliotekets neutrala position kommer debatteras i ett polariserat politiskt klimat

Kan biblioteket vara neutralt när det konfronteras med politiska rörelser som utnyttjar demokratiska principer för att förgifta demokratiska offentligheter och mötesplatser?

Under 2017 såg vi att bibliotekens urval i allt högre grad ifrågasätts. Högerextrema grupper aktiverar sig för att få biblioteken att i allt högre grad representera sina åsikter. Tanken att biblioteket ska vara en neutral plats där alla  åsikter finns representerade används av aktivister som argument för att rashetsande tidningar som exempelvis Nya Tider ska finnas på hyllorna. En aktivism som har resulterat i hot och hets mot enskilda bibliotekarier och bibliotek. 2018 är ett valår vilket med säkert kommer att dra politiska motsättningar i Sverige till sin spets – vad kommer att hända då?

Över altanten så ser vi också att denna tanke om biblioteken som opolitiska och neutrala är en svår kostym att passa i. Under den turbulenta tid som följt valet av Donald Trump ser vi att amerikanska bibliotekarier i allt högre grad tar ställning mot ett presidentskap som omfamnar rasistiska rörelser, för en hård klasspolitik och använder sig av propaganda för att vilseleda sina följare.

Är det liberala samhällskontraktet brutet och kommer idén om det neutrala biblioteket gå under i takt med stigande politiska motsättningar?

  • Hur kommer nya läsvanor förändra bibliotekens förutsättningar och verksamhet?

Digitala abonnemangstjänster  slog igenom under 2017. En växande skara läsare väljer att läsa med öronen och läser gärna ljudböcker som de får tag på genom slutna tjänster som Storytel. Dessa tjänster existerar och växer fram utanför bibliotekens räckhåll. Parallellt så fortsätter e-boksläsandet att öka, utan att för all del slå ut pappersboken. Ännu har vi inte nått slutet på diskussionen om vilken roll e-böcker ska spela på biblioteken: hur ska de lånas ut, vilka böcker ska finnas tillgängliga, och vilken ersättning ska förlagen få? Vilken roll kan och vill biblioteken fylla i den digitala revolution som pågår?

  • Kan biblioteksarbetares arbetsmiljö bli bättre?

Ambitionen att vara så öppna, tillåtande och tillgängliga så möjligt är givetvis förknippat med vissa utmaningar för våra bibliotek, och flera rapporter från fackförbundet DIK har visat på allvarliga brister i biblioteksarbetandes arbetsmiljö. DIK:s senaste rapport ”Biblioteken speglar samhället – en rapport om arbetsmiljön på våra bibliotek” ger en dyster bild, där hot och våld blivit en del av vardagen för många bibliotekarier. Frågan är om vi under 2018 kommer se att ansvariga politiker och tjänstemän börjar engagera sig i frågan på allvar eller om vi kommer fortsätta se denna typ av rapporter.

  • Vad kommer regeringens satsning på biblioteken att innebära?

I regeringens budgetproposition i höstas aviserades ett extra anslag till biblioteksverksamhet under åren 2018–2020; en kvarts miljard årligen för att stärka utbud och tillgänglighet i landets biblioteksverksamhet. Stödet kommer att kunna sökas av landets folkbibliotek men det är ännu oklart vilken verksamhet som kommer att prioriteras. Onekligen är en satsningen en stor möjlighet  som förhoppningsvis kommer att göra skillnad för biblioteken.

  • Och biblioteksprivatiseringarna då?

Under 2017 upphandlade Nacka kommun sina folkbibliotek vilka i framtiden kommer att drivas av företagen Dieselverkstaden bibliotek AB och Axiell media. Andra kommuner har meddelat att de är intresserade av att göra liknande upphandlingar av sina biblioteksverksamheten. Om de fortskrider med dessa planer är det säkerligen något som kommer uppmärksammas och väckas protester mot. Inte minst av BiS.

Länkar:

Bokmässan och den fascistiska fällan

DIK levererar dyster rapport om hot och våld på bibliotek

Kvartsmiljarden går till folkbiblioteken

bis och Biblioteksbladet debatterar biblioteksprivatiseringar 2017

Tobias Willstedt

Vi pratar för lite om nätneutralitet

Den norske bibliotekarien och journalisten Anders Ericson har tittat närmare på den nationella biblioteksstrategins omvärldsanalys. Han menar att vi pratar för lite om nätneutralitet och andra viktiga framtidsfrågor.

I grannlandet Norge har Anders Ericson tittat närmare på Den femte statsmakten – den omfattande omvärldsanalys som KB tagit fram i arbetet med Nationell biblioteksstrategi. Ericson, som skriver om biblioteksfrågor i flera forum som bloggen Biblioteket tar saka och vår egen tidskrift bis, har denna gången skrivit om vår svenska omvärldsanalys i norska Bibliotekarien.

Den femte statsmakten uppskattas av Ericson för att vara ambitiös, samtidigt som han påpekar att den knappast lever upp till ambitionen. Ericson menar att man misslyckas med att ta upp avgörande trender som mediegiganternas inflytande eller hotet mot nätneutraliteten:

Print

Nätneutralitet av EFF-Graphics [CC BY 3.0]

 I Sverige elleve år seinere er det mye mer oppsiktsvekkende at Facebook og de andre IT-gigantenes jag for å overta all nyhets-, kunnskaps- og litteraturformidling, ikke blir tatt særlig alvorlig. Det meste sammenhengende som sies om dette er relativt bortgjemt i kapitlet om skolebibliotek. I konklusjonskapitlet heter det at «medier runt om i världen [befinner sig] i ekonomiskt kris, med ifrågasatt trovärdighet, och det blir därför också demokratins kris. Det hoppfulla är att förekomsten av ”alternativa fakta” och falska nyheter väcker motkrafter till liv»» Det er i det hele tatt mye «hopp» i dette dokumentet, se også nedenfor.

Et annet og beslekta savn i rapporten er tanker rundt nettnøytralitet i forhold til biblioteket. Med hjelp fra Trump kan dataselskap snart sikre seg rett til å «gjerde inn» brukerne sine og så nedprioritere tjenester som forstyrrer fortjenestemarginene deres. I så fall blir folkebibliotekets innsats for å «få hele folket på nett» som å pisse i havet.

Det är en befogad fråga för framtiden tycker jag, vad bibliotekens framgångsrika arbete för digital inkludering har för betydelse, om vi inte samtidigt engagerar oss i frågan om nätneutralitet.  Läs mer om detta och andra intressanta tankar om bibliotekens omvärld i Ericssons anmälan.

Länkar:

Anders Ericson anmelder «Den femte statsmakten»

USA:s bibliotekarier tar ställning mot Trump

Biblioteket tar saka

Tobias Willstedt

Svensk bibliotekspolitik utifrån

Svenska staten satsar 250 miljoner på landets bibliotek. Skolinspektionen inleder en ny granskning av Sveriges skolbibliotek. Och 2019 kommer KB:s förslag till ny nationell bibliotekspolitik. Det händer saker i svensk bibliotekspolitik och nu uppmärksammas det också utomlands.

Den norske bloggaren och bibliotekarien Anders Ericson, som ofta förekommit som skribent i bis, tipsar om två artiklar i norsk press som ger låter oss se den svenska bibliotekspolitiken utifrån. ”Bred biblioteksatsing i Sverige” skriver norska Bibliotekarforbundets tidskrift där man belyser den svenska statens satsning på biblioteken och arbetet med den nationella bibliotekspolitiken. Man beskriver det i positiva ordalag som en bred satsning och man uppmanar biblioteksfolk att titta närmare på utvecklingen i Sverige. Att svenska skolinspektionen ska inleda en ny granskning av landets skolbibliotek nämns också som ett framsteg. Men det framkommer även kritik. Nämnda Anders Ericson får i artikeln också kommentera den nationella bibliotekspolitikens omvärldrapport Den femte statsmakten där han bland annat lyfter behovet av engagemang och analys i frågan om nätneutralitet:

– Det meste av viktige problemstillinger er nevnt i rapporten. Men de store eksistensielle utfordringene for bibliotek kan det se ut til at de legger liten vekt på. Sluttkapittelet med konklusjoner blir derfor litt slapt. Jeg hadde venta meg noen scenarier, for eksempel med utviklinga i Storbritannia som «worst case». Og de store utfordringene som ligger i dominansen som Google, Facebook og Amazon utgjør i informasjonsformidlingen. Hva med bibliotekenes forhold til digitalisering og nettnøytralitet?

[…]

– De store nettaktørene låser oss fast inne i sine avgrensa, og for dem lønnsomme, deler av internett. Der de kan nedtone det som ikke passer dem. Se bare hvordan Amazon nå har luka vekk over tusen negative kommentarer til Hillary Clintons nyutgitte bok «What Happened» for å gi boka en femstjerners vurdering. Bibliotekene burde jo spille en vesentlig rolle i å gjøre folk klokere og hjelpe til å sortere klinten fra hveten. Isteden er det utlånsstatistikken av bøker som holder biblioteka i live.

I krönikan ”La oss løfte biblioteka!” från norska Klassekampen får vi en inblick i den norska bibliotekspolitikens tillstånd då Anders Ericson där ger uttryck för en förhoppning om att den nu ska få ett lyft på samma sätt som den svenska motsvarigheten nu har fått. ”Kan denne oppskriften fungere her også? Kan det svenske bibliotekløftet få smitteeffekt?” undrar Ericson. Och vi kan bära hoppas på fler satsningar på bibliotek i Sverige, Norge, eller var det nu må behövas.

Länkar:

Bred biblioteksatsing i Sverige

En bibliotekallianse på Stortinget!

Amazon redacts one-star reviews of Hillary Clinton’s What Happened

BiS och den nationella biblioteksstrategins omvärldsrapport

Tobias Willstedt