Författararkiv: BIBLIOTEK I SAMHÄLLE

Läs BiS nyhetsbrev för december

Ur innehållet i december månads nyhetsbrev:

  • Samarbete, censur och mångspråk i nya numret av bis!
  • Om lästid
Illustration Stellan Klint

Om några dagar skickar vi nästa nummer av bis till tryck. Den här gången rör sig stora delar av numret på den nationella planen. Lena Lundgren har frågat olika aktörer (och er läsare av detta nyhetsbrev) om det svenska sambibliotekets vara eller inte vara, och redovisar svaren i sin text ”Det svenska sambiblioteket krackelerar – ett helt nytt behövs!”. Tobias Willstedt uppehåller sig kring det mångspråkiga biblioteksarbetets nationella strukturer i en historia som tar oss från det lokala biblioteket i Alby, Botkyrka, till den nya digitala tjänsten Världens bibliotek och striderna om IB. Ett antal representanter från BiS granskar också Svensk biblioteksförenings rapport ”Folkbibliotek på entreprenad”. Läs om detta och mycket mer i kommande nummer av tidskriften bis!

Vi vill även tipsa om Eleonor Pavlovs text om lästid på svenska folkbibliotek som vi delat på webben. Läs den om du inte redan gjort det!

Följ biblioteksdebatten

Prenumerera på BiS nyhetsbrev utan kostnad.

Redaktionen

Håller Trelleborg på att avveckla sin skolbiblioteksverksamhet?

Sverige satsar på skolbiblioteksverksamhet med utbildade bibliotekarier, samtidigt väljer Trelleborg att följa ett förslag som innebär att avveckla all skolbiblioteksverksamhet i grundskolan.

I Trelleborg har styret M/KD (med stöd av SD) i budgetförslaget för 2021 valt att spara in i verksamheterna, detta trots ett förväntat plusresultat för 2020 som planeras att öka ännu mer 2021. Kommunstyrelsen vill inte offentliggöra sparlistan som förvaltningarna tagit fram förrän på måndag, då sammanträder kommunfullmäktige och budgeten ska antas. I en artikel som under lördagen publicerades i Trelleborgs allehanda avslöjas dock att det bland annat är en avveckling av skolbibliotekarieenheten som planeras. Detta leder vidare till att enhetens sex medarbetare därmed hamnar i övertalighet och att kommunens 6000 grundskoleelever inte längre får tillgång till deras verksamhet.

Hur Trelleborgs kommun planerar att leva upp till skollag och bibliotekslag? -Ja, det verkar det inte finnas en plan för. Hur Trelleborgs kommun ska möta de nya kraven som utreds för stärkta skolbibliotek med utbildade bibliotekarier? -Ingen som vet. Om politikerna vet vad det är de fattar beslut om? -Det visar deras kommentarer i tidningsartikeln tyvärr inte på.

Genomförs avvecklingen blir detta en kortsiktig besparing då kraven på skolbiblioteken väntas skärpas i enlighet med den utredning regeringen tillsatt. En ny verksamhet måste då byggas från grunden istället för att kommunen värnar den välfungerande verksamhet med kompetenta skolbibliotekarier som finns idag.
Tillgången till ett skolbibliotek är en demokratisk fråga om likvärdighet. Den handlar om alla barns till­gång till kunskap och kultur. Ett samarbete mellan skola och bibliotek ger en klar vinst i det långa loppet där det gemensamma fokusområdet är att höja utbildningsnivån för medborgarna i Trelleborgs kommun. Ett sådant samarbete förutsätter kompetenta skolbibliotekarier. Dessutom visar SOU 2018:57 på att fler insatser krävs för att barn och unga ska få mer likvärdiga förutsättningar för att nå en fullgod läsförmåga, det är här förslaget om stärkta skolbibliotek med rätt kompetens formuleras.

De utmaningar som finns i Sverige idag kräver kommuner som satsar på kompetent skolbiblioteksverksamhet, inte avvecklar den.

Bibliotekarier i Trelleborg

Samarbete, censur och mångspråk i nya numret av bis!

En man vänder sig om och ser böcker blåsa i vinden.
Illustration: Stellan Klint

Sveriges mest oumbärliga tidskrift om bibliotek innehåller i vanlig ordning sprängstoff och fördjupade analyser om bibliotek, kultur och samhälle.

Ur innehållet:

  • “Vi kanske måste se med helt nya ögon på hur vi löser detta”
    I bis nummer 3/2020 ställde Lena Lundgren frågan om det svenska sambiblioteket är på väg att krackelera. Nu har hon fått svar från en rad aktörer.
  • Mångspråkig biblioteksverksamhet – en nationell angelägenhet
    Tobias Willstedt sorterar bland sina minnen och tar oss från biblioteksgolvet i Alby, till striderna runt Internationella biblioteket i Stockholm och avslutar det i Världens bibliotek där bibliotekarier förmedlar böcker i en ny digital era. Elisabet Risberg reflekterar över hans berättelse utifrån arbetet på mångspråkiga lånecentralen.
  • ”Yttrandefrihetsbibliotek” som samlar förbjudna böcker öppnar i Malmö
    Sofia Berg har besökt ett nytt bibliotek där förbud, censur och yttrandefrihet står i centrum.
  • “Ett nytt digitalt samhälle har växt fram via informationssamhället, där det krävs ett tydligt och starkt försvar för demokrati och mänskliga rättigheter, mot totalitära tendenser”
    Ellenor Jepsen skriver om Donna Haraway, öppen tillgång och Cyborgbibliotekarien!
  • Mycket saknas i Svensk biblioteksförenings rapport om bibliotek på entreprenad!
    BiS har tittat närmare på en ny rapport från Svensk biblioteksförening som aktualiserar frågan om folkbibliotek på entreprenad. 
  • Krönikor, nyheter och mycket mera!

Prenumerera

Få nästa nummer av bis i brevlådan! En prenumeration kostar från 160 kronor för fyra nummer och du kan betala enkelt med swish.

Redaktionen

Om lästid

Text och illustration: Eleonor Pavlov

Jag får alltid dåligt samvete när jag läser på arbetstid. Det spelar ingen roll att det är lite att göra, eller att jag läser något som jag ska använda på jobbet, det känns ändå som att jag inte jobbar på riktigt. 

Bibliotek är mer än bara böcker, men böcker är fortfarande en stor del av vardagen på de allra flesta bibliotek. Själv arbetar jag med inköp av barnböcker på folkbibliotek. Rent teoretiskt skulle jag kunna sköta det jobbet utan att ens se en fysisk bok. Men jag vill påstå att jag skulle göra ett betydligt sämre jobb om jag inte åtminstone tittade på böckerna som jag köper in.

Självklart kan jag inte läsa alla böcker som jag köper. Jag köper in mer än 1000 titlar om året och det säger sig självt att det är omöjligt. Dessutom har jag intresse för böcker utanför mina inköpsområden och vill gärna hinna läsa lite för nöjes skull också. 

Men mycket av det jag läser är faktiskt egentligen jobbläsning. Jag läser för att kunna bokprata, för att kunna tipsa kollegor, för att se om jag vill komplettera med fler exemplar och så vidare. Det är svårt att göra om jag inte läser böckerna.

Person som läser en bok.

”Men ändå sitter jag där med dåligt samvete när jag läser på arbetstid.”

Men ändå sitter jag där med dåligt samvete när jag läser på arbetstid.

En kollega till mig berättade att hen hade åkt tåg tillsammans med en vän som arbetade som jurist. Så fort juristen kollade sina mejl eller läste något kopplat till jobbet sattes taxametern igång, medan kollegan läste sin bok utan att få en krona för det.

Att få ersättning för varenda lästimme är så klart en utopi, men det är viktigt att fundera kring detta att vi faktiskt arbetar utan lön, i vissa fall i ganska stor utsträckning. Och även om vi läser böcker som ligger utanför vårt egentliga arbetsområde har vi ofta användning även för detta i vårt jobb. Jag kanske hoppar in i vuxendisken för något pass och behöver kunna tipsa om en bra vuxenbok, jag kanske har läst den perfekta boken till kollegans bokcirkel eller kan tipsa om en författare som skulle passa till en programserie.

”Och helt ärligt, hur bra skulle biblioteksverksamheten bli om ingen i personalen någonsin läste en bok?”

Och helt ärligt, hur bra skulle biblioteksverksamheten bli om ingen i personalen någonsin läste en bok?

Ändå är det inte självklart att vi har ”lästid”, möjlighet att kunna läsa på arbetstid. Vissa har det, många har det inte, och ingen har så mycket att det motsvarar tiden som vi faktiskt lägger ner på att läsa. De av oss som har lästid har dessutom inte alltid möjlighet att ta ut den. Det finns alltid något annat som måste prioriteras.

Att arbeta med något som också är ens intresse kan vara klurigt. Gränsen mellan arbete och fritid är inte alltid skarp. Det händer att jag läser artiklar om bibliotekspolitik när jag är ledig. Jag skriver upp titlar på böcker som jag vill köpa in till jobbet. Och jag läser. 

Det kan tyckas som en struntsak. Det går att – som många chefer gör – sucka och säga att det väl måste finnas viktigare saker att prata om. Men när välfärden monteras ner, när det skärs i bibliotekens budgetar, när vi blir färre som ska göra mer, då är det viktigare än någonsin att utföra arbetet på just arbetstid. Vi ska inte täcka upp för minskade resurser. Vi ska inte göra arbete som vi inte får betalt för.

Kämpa för lästiden och se till att ta ut den. Och ha inte dåligt samvete för att du tar en läspaus ibland. För även om ett av dina fritidsintressen är läsning så kan det också vara en arbetsuppgift.

Prenumerera

Få nästa nummer av bis i brevlådan! En prenumeration kostar från 160 kronor för fyra nummer och du kan betala enkelt med swish.

Läs BiS nyhetsbrev för november

Ur innehållet i november månads nyhetsbrev:

  • Från Linero till Lunds stadsbibliotek
  • E-bokens framtid, då och nu
  • “En radikal tidning som inte alltid skriver om det förväntade och snälla”
Foto Tobias Willstedt

Efter sommaren genomförde vi en enkätundersökning bland våra läsare. Nu har resultatet kommit och i slutet av detta nyhetsbrev kan ni läsa en kort sammanfattning av svaren!

Vi tipsar vi också om två texter från det senaste numret av bis: i ”Från Linero till Lunds stadsbibliotek” uppmanar Tobias Willstedt oss att inte ta folkbibliotekets demokratiska värde för givet. Martin Persson skriver om ”E-bokens framtid, då och nu” med inspiration hämtad från en DN-artikel från milennieskiftet.

När vi blickar ut i omvärlden ser vi att Svensk biblioteksförening nu har publicerat sin rapport om ”Folkbibliotek på entreprenad”. Läs mer om den i kommande nummer av bis

Följ biblioteksdebatten

Prenumerera på BiS nyhetsbrev utan kostnad.

Redaktionen