Author Archives: BIBLIOTEK I SAMHÄLLE

Om rasism och biblioteksarbete

I dagarna marscherade nazister, Ku Klux Klan och andra högerextremister genom staden Charlottesville i USA. De möttes av protester och omfattande motstånd från antifascister. Våldsamma sammandrabbningar slutade med en nazistattack som resulterade i att en person miste livet och ytterligare ett trettiotal andra skadades enligt de första rapporterna.

USA är i chock. President Donald Trump uttalade sig om dådet i klassisk ”lika goda kålsupare”-anda genom att lägga ansvaret över våldet på både nazisterna och antifascisternas sida. Hans uttalande skapar konvulsioner genom det politiska etablissemanget i USA som reagerat med avsky på nazistattacken. Allt fler tar avstånd från Trump när hotet från rasistiska rörelser känns allt mer påtagligt.

Händelserna visar hur allvarlig utmaningen från den extrema högern är och hur viktigt politiskt arbete från alla goda krafter är just nu. Vad kan biblioteken göra? Professor David Lankes kommer med ett svar i sin text ”On Racism, Ignorance, and Librarianship” där han reflekterar över bibliotekens förmodade neutralitet:

Now stating that racism is bad is a pretty obvious call. Talking about libraries not promoting racists views is also a pretty easy call. Here’s the thing, stating that as a librarian you have to choose or take a side in this situation is another thing altogether. It means acknowledging you are not neutral, and that as a professional you must take a stand against part of your community is hard.

Shouldn’t libraries be place for all voices in the community? No. Libraries are not neutral microphones placed in a town square open to all comers. They are platforms of learning that acknowledge the full range of the views in a community, but with the community develop and support a learning narrative that pushes against racism and bigotry.

[…]

Don’t ignore the systemic racism and the passive attitude that allows white supremacy to fester. Understand also that your fighting the ignorance of racism doesn’t start nor end at the door of a library. Fight for better transportation options to allow greater economic opportunity for under-served peoples. Be a source of healthy foods and meals in the summer and food-deserts of our cities. Work to make a library card a symbol of equity to all people, not just those who can or choose to come in the door.

This is not about ideology or political party, this is about our mission: to improve society through facilitating knowledge creation in our communities. Racism is antithetical to this mission. Period.

Även i Sverige finns det de som tycker att biblioteken ska vara neutrala mot rasism, fascism och nazism.  Även i Sverige finns det borgerliga politiker som inte skulle nämna SD utan att nämna vänsterpartiet i samma andetag. Oförmågan att ta ställning mot rasism öppnar nya dörrar för mörka krafter både i Sverige och USA.

Länkar:

On Racism, Ignorance, and Librarianship (David Lankes)

Trump vill inte stöta sig med extremhögern

USA:s bibliotekarier tar ställning mot Trump

Tobias Willstedt

Tala med barnen!

bis omslag 201702

Denna recension är hämtad ur bis 2017:02

BTJ Förlag har i många år gett ut en serie boktipsfoldrar med rubriken ”Tala med barnen om …” De handlar om alla slags ämnen, de stora frågorna och mera konkreta, och inleds av vad som numera kallas en ”essä” skriven av någon expert. Förlaget har regelbundet samlat ihop ett antal foldrar i bokform och nu har Nya Tala med barnen: essäer för samtal med barn 2013−2016 kommit ut med 14 kapitel, varav två nyskrivna.

Boken innehåller två avdelningar, ”Litteratur, litteracitet & (hög)läsning” samt ”Aktuella samhällsfenomen”. Det ska sägas med en gång: foldrarna och böckerna erbjuder bra ingångar till en rad angelägna ämnen både genom texterna och boktipsen. De är användbara hjälpmedel i det uppsökande och lässtimulerande arbetet. Med foldrarna kan biblioteken erbjuda behändiga och snygga lästips, långt från de hemmasnickrade som bibliotekarierna förr lade ner mycket tid på att sammanställa, med blandade resultat. Med det sagt så kan man ändå fundera över både upplägget och innehållet i den nya boken.

tala med barnen

Nya Tala med barnen: essäer
för samtal med barn
2013−2016.
(2017). Lund:
BTJ förlag.

Ett kapitel pläderar för högläsning i förskolan (enligt rubriken, men det tar även upp högläsning i hemmet) och sammanfattar på ett enkelt sätt argumenten för högläsning och listar viktiga fackböcker i ämnet. Ett annat behandlar kortfattat och allmänt dyslexi med några tips på lättillgängliga texter om dyslexi. Några har snarare karaktären av metodtips, till exempel”Bokhunden” och ”Manga”. ”Bokklubbar på bibliotek” av Paula Högström (”Prickiga Paula” på stadsbiblioteket i Växjö) ger högst handfasta råd om hur folkbiblioteket kan arbeta profilerat med bokklubbar, men hade tjänat på mera utrymme för bakgrund, förutsättningar och reflektioner kring arbetet. Efter metodtipsen är temat aktuella samhällsfenomen, nämligen ”Terrorism”, ”Sorg”, Näthat”, ”Hen”, ”Klimat och miljö” och ”Växa upp i familjehem”. Innehållet är som synes högst disparat och frågan är vad man tjänar på att samla dessa essäer i en bok. Att foldrarna har en uppgift att fylla är uppenbart, men till vilka förmedlare vänder sig denna samling av texter och boktips? Det skulle vara intressant att veta hur biblioteken använder böckerna.

Att kalla de inledande texterna för ”essäer” är väl ett sätt att försöka lyfta nivån på introduktionerna. Det är ett begrepp som lovar mer än vad dessa introduktioner håller. Flera av de tidigare sammanställningarna hade underrubriken ”litteraturvägledningar” eller ”angelägna ämnen belysta i barnböcker” och de täcker bättre vad det handlar om. (Det är dock bra att litteraturtipsen även tar upp vuxenböcker.) Jag tror att förlaget skulle tjäna på att definiera tydligare målgrupper och strama upp ämnesindelningen. Att tala med barn är alltid viktigt och hjälpmedel som underlättar samtalet behövs!

Lena Lundgren

Länkar:

Prenumerera på bis

Bidra till nästa nummer av tidskriften bis!

Det händer mycket i världen just nu – i och utanför biblioteken. Blir du upprörd av privatiseringarna? Tycker du att det finns något osagt i urvalsdiskussionen? Blir du skrämd av den ökande högerextremismen i samhället?

Gör din röst hörd och skriv eller illustrera ett bidrag till nästa nummer av bis!

Tidskriften bis har länge arbetat med temanummer men nästa nummer är ett öppet nummer utan bestämt tema. Så vi välkomnar alla bidrag – du behöver inte förhålla dig till ett särskilt tema. Skicka in ditt bidrag till redaktionen senast 16 augusti.

Mejl: tidskriftenbis[at]gmail.com

vill du vara med i redaktionen färdigt

Är du intresserad av att engagera dig mer i arbetet med tidskriften bis? Kontakta redaktionen!

 

Länkar:

Prenumerera på tidskriften bis

Tobias Willstedt