Författararkiv: BIBLIOTEK I SAMHÄLLE

Lönsamheten framför allt annat!

Annelien van der Tang har tagit del av Svenska barnboksinstitutets årliga bokprovning och reflekterar över några specifika trender. Utgivningen av barn- och ungdomsböcker fortsätter att minska medan vuxenutgivningen ökar. Andelen översatta böcker har aldrig varit så låg i svensk barnbokshistoria som idag. I strävan efter att hålla kostnader nere och försäljningssiffror uppe påverkas mångfalden i svensk barnboksutgivning.

Text: Annelien van der Tang

I mars lämnade regeringen en skrivelse till riksdagen kring barns och ungas läsning, i vilken många av Läsdelegationens förslag föreslås genomföras. Regeringen gjorde bedömningen att det är angeläget att öka medvetenheten om att läsning och läsförmåga har stor samhällelig och individuell betydelse. Regeringen bedömde bland annat att läsförmågan ska förbättras, att fler än i dag regelbundet ska ta del av både fack- och skönlitteratur. Alla i Sverige oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsättningar, ska ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet. Med dessa nationella mål i bakhuvudet lyssnade jag på årets Bokprovning som anordnades av Svenska barnboksinstitutet.

Är vi på väg mot att strömningstjänster av ljudböcker ersätter föräldrarnas röst?

Jag vill gärna reflektera kring ett antal trender:

Vi ser en ökning i utgivningen av digitala ljudböcker för barn. Siffrorna visar också en slående hög utveckling avseende antalet lyssningar. Pandemin, med hemmasittande barn, är säkert en av flera bakomliggande orsaker till denna stigande siffra. Det är intressant att ställa sig frågan om det digitala lyssnandet har ersatt högläsning av föräldrar på hemmaplan. Andelen föräldrar som ägnar sig åt läsaktiviteter med barnen är lägre i Sverige än i många andra länder. Föräldrarnas högläsning för sina barn har minskat under de senaste decennierna. Är vi på väg mot att strömningstjänster av ljudböcker ersätter föräldrarnas röst?

Årets upplagor av barn- och ungdomsböcker har minskat med 8 % och det är tredje året i rad som utgivning av barn- och ungdomsböcker i tryckta format minskar. En av de tydligaste trenderna är att andelen översatta böcker aldrig varit så låg i svensk barnbokshistoria som idag, en minskning med 15 % av antalet översatta titlar. Vi ser sedan 2010 en nedåtgående trend. En del av förklaringen kan vara att svenska författare säljer bra och håller en hög kvalitet. Det är lättare för förläggare att hålla kontakt med svenska författare. En annan förklaring är att översättningen innebär en extra kostnad. Barn- och ungdomslitteratur fungerar som ett fönster mot världen och som en spegel mot en själv. Bokutgivningen bör präglas av mångfald. Frågan är hur alla som arbetar med läsfrämjande kan påverka en sådan negativ trend? Det är en fråga som bör diskuteras brett!

Vi ser samtidigt en motsatt trend när det gäller vuxenböcker, antalet titlar fortsätter att öka, även antalet översatta titlar ökar stadigt. Hur kommer det sig att det finns en så stor skillnad mellan vuxen- och barnutgivningen? Det är svårt att till exempel uppnå lönsamhet i utgivning av ungdomsböcker (en minskning med 21 %) och översatta böcker och det är svårt att nå ut med titlarna. Mattias Fyrenius, förlagschef på Bonnier Carlsen, anser att barnbokens synlighet och berättelsens fönster är betydligt mindre hos den fysiska bokhandeln och hos nätbokhandeln än fönstret för vuxenböcker. Barnlitteraturens fönster behöver stärkas även på skol- och folkbibliotek. 

Bokprovningens logotyp

I Nederländerna ökade utgivning, försäljning och utlåning av bilderböcker när biblioteken implementerade Bokstart för åtta år sedan. I Sverige ser vi i år en minskning av utgivning av bilderböcker med 11 %, allt medan Bokstart implementeras i Sveriges kommuner.

I mitt hemland Nederländerna finns det sedan 1980-talet en stark samverkan mellan bibliotek, förlag och bokhandel, utifrån idén om att läsaren är den gemensamma nämnaren. Om man har köpt en bok eller lånat den på bibliotek är av mindre betydelse. I Sverige finns det mer vattentäta skott mellan bibliotek och bokhandel utifrån tanken (tror jag) att varje utlånad bok är lika med en icke såld bok. Om bibliotekarier, bokhandlare och förläggare tillsammans, sida vid sida skulle verka för ett läsande samhälle med ökad tillgång till böcker skulle det kasta nytt ljus över lönsamheten i barnboksutgivningen. I Nederländerna ökade utgivning, försäljning och utlåning av bilderböcker när biblioteken implementerade Bokstart för åtta år sedan. I Sverige ser vi i år en minskning av utgivning av bilderböcker med 11 %, allt medan Bokstart implementeras i Sveriges kommuner.  Det som jag vill ha sagt är att det i slutänden lönar sig om bibliotek, förlag och bokhandel samarbetar.

Källor

  • Bokprovning 14 april 2021
  • Vad hände i utgivningen 2020? Statistik, teman och analyser / Kajsa Bäckius
  • Wikberg, E. (2021). Bokförsäljningsstatistiken Helåret 2020. Stockholm: Svenska Bokhandlareföreningens Service AB och Svenska Förläggareförening Ek. för.

Prenumerera

Få nästa nummer av bis i brevlådan! En prenumeration kostar från 160 kronor för fyra nummer och du kan betala enkelt med Swish.

Öppet brev till politikerna i Nordmaling och biblioteken i allmänhet

Hej mina vänner!

Oroa er inte, detta är inte den där sortens öppna brev där jag beklagar mig offentligt men jag ville använda mig av den här formen för att prata om integrerade folk och skolbibliotek, det vill säga den formen som vi har i Nordmaling.

Och ja, jag kommer att försöka få mer pengar till biblioteket (se längst ner), men jag känner att Jag behöver lyfta vad vi faktiskt gör på biblioteket och vad skattepengarna kommer att gå till. Det här är därmed en del av det men samtidigt ett sätt att problematisera och diskutera vår biblioteksform. 

Vi har alltså två biblioteksuppdrag i Nordmaling: folkbibliotekets och skolbibliotekets. Folkbiblioteket har 2,5 heltidstjänster och skolbiblioteket har 0,75 heltidstjänst.

Jag förstår också om det inte är så enkelt att se skillnaden. Ibland misstänker jag faktiskt att det finns bibliotek som blandar ihop uppdragen. Om man ska hålla sig kort (något som jag för övrigt borde öva på) är det nämligen så att skolbibliotekarien arbetar utifrån skolans pedagogiska mål och styrdokument, medan folkbiblioteket snarare ska axla vårt kultur- och utbildnings- och läsfrämjande uppdrag med fokus på barnperspektivet.

Ett viktigt uppdrag för folkbiblioteket är att inspirera till läsning men också samordna kultur och uppmärksamma barn och ungas kulturbehov.  Folkbiblioteket utgår från individens personliga utveckling.

Skolbibliotekarien, den stackaren, har egentligen ett helt annat uppdrag.

Barnens folkbibliotek ska vara kravlöst. Föra barnens talan. Det är extra viktigt nu i debatten kring kultur och läsning. 1 Folkbiblioteket ska vara en plats där berättande av alla former ryms, där konst och kultur förmedlas. Ett viktigt uppdrag för folkbiblioteket är att inspirera till läsning men också samordna kultur och uppmärksamma barn och ungas kulturbehov.  Folkbiblioteket utgår från individens personliga utveckling.

Skolbibliotekarien, den stackaren, har egentligen ett helt annat uppdrag. Skolbibliotekarien ska arbeta för att hjälpa eleverna att nå skolans mål. När folkbiblioteket bjuder in till ännu ett föredrag om sylt med trädgårdsföreningen så använder skolbibliotekarien sin didaktiska förmåga och handleder individer och grupper, både i individuella och kollektiva lärprocesser.

Den största skillnaden är dock kanske att skolbibliotek, vilket inte är helt förvånande, har ett målstyrt pedagogiskt perspektiv och inte ett personligt perspektiv. 

Till och med när våra uppdrag är väldigt lika, som exempelvis vårt läsfrämjande uppdrag, blir det två helt skilda svar beroende på om du arbetar på skolbibliotek eller folkbibliotek. Det låter nästan som en vits:

Ett barn kommer in på biblioteket och frågar: ”Vi ska läsa en bok om romantiken men jag får inte läsa serier för fröken, kan du hjälpa mig?”

Skolbibliotekarien svarar: ”Jag ska hjälpa dig att hitta en bok ur listan som jag har fått av din fröken.”

Folkbibliotekarien svarar: ”Gör revolt. Dracula i serieform är fantastisk och vi funderar på att göra en ungdomspjäs som är baserad på den. 

Nåja, vi kan behöva förhålla oss till forskning om läsning på olika sätt beroende på om vi köper in läromedel och arbetar med mätbara mål. Ibland överensstämmer vårt uppdrag inte alltid med läroplanens fokus på bedömning. 2  

Här är problemet (enligt mig) med integrerade folk- och skolbibliotek: 

I samhället ser vi att de flesta organisationer och institutioner går igenom en institutionaliseringsprocess som gör att man slimmar sitt uppdrag och avgränsar sig gentemot andra institutioner. Det här har inte varit fördelaktigt för folk-och skolbibliotek. 

I samhället ser vi att de flesta organisationer och institutioner går igenom en institutionaliseringsprocess som gör att man slimmar sitt uppdrag och avgränsar sig gentemot andra institutioner. Det här har inte varit fördelaktigt för folk-och skolbibliotek. 

Politiken och allmänheten ser inte den här processen, de ser bara ett bibliotek, men bibliotekarierna vill däremot både nyttja de viktiga politiska begreppen (utbildning, måluppfyllelse och skolfrågor) som kopplas samman med skolbiblioteken samtidigt som man värnar om folkbibliotekets uppdrag. 

Helt plötsligt så samarbetar inte skolbibliotek och folkbibliotek.

Här tycker jag att vi bibliotekarier måste bli mer självkritiska. Vartenda litet kulturprojekt handlar om att utnyttja en samarbetspartner för att lösa vårt uppdrag. Men samtidigt som man har ett utvecklat samarbete med exempelvis Azerbanjans flöjtmusikförening via digitala kanaler så fungerar inte alltid samarbetet mellan folk- och skolbibliotek som ofta till och med befinner sig i samma hus. 

Folkbibliotekarierna drar sig för att arbeta utåtriktat i skolan även om man absolut bör göra det om man får chansen, både för att man inte vill klampa in på skolbibliotekets territorium men också för att man i all välmening kanske kämpar för att få en skolbibliotekarie och inte vill ge sken av biblioteksverksamhet i skolan. 

Jaha kära vänner. Tycker er bibliotekschef nu att integrerade folk- och skolbibliotek är en dålig idé? Svaret på det är absolut inte, tvärtom. Vi som har en så bra fungerande verksamhet skulle kunna bli ett riktigt framgångsbibliotek när det gäller just integrerade folk- och skolbibliotek. Många av våra utmaningar, även bemanning, skulle vi kunna lösa med ett riktigt bra samarbete och att arbeta lite mer med att lyfta varandras uppdrag.

Vi behöver inte arbeta för att nå ungdomarna på vårt folkbibliotek, de är redan här. 

Tommy Bildström. Foto: Jenny Örnberg

Vi har ett bra samarbete med skolan men också ett starkt stöd av lärarna i båda av våra uppdrag. Detta är något som inte alls är självklart och även något som både skolledningen och personalen ska ha ett stort tack för. 

Jag tror att om man engagerar sig i biblioteksfrågor, och skolbiblioteksfrågan, så kommer man att upptäcka att biblioteken upplever sig vara alldeles för underbemannade vilket fler än jag har reagerat på. Vi behöver mer pengar till skolan, kulturen, äldreomsorgen, vården, nya vägar och gud vet vad. Jag önskar egentligen bara att besluten som tas är grundade i en förståelse för att vi har en bemanning på 2,5 heltidstjänster på ett uppdrag och 0,75 på det andra. 

Min stora önskan är att vi får en ökning. En hel tjänst till på folkbiblioteket som också kommer att möjliggöra att vi som folkbibliotek stöttar skolbiblioteket bättre och 25 % till så att vår duktiga och engagerade skolbibliotekarie får en heltid. Då tror jag att vi får chansen att toppa formen, visa vad vi går för och bli det bästa bibliotek som vi bara kan bli.

Jag tror också att biblioteket skulle kunna bocka av många av våra gemensamma utmaningar. Särskilt, men inte enbart, ungdomsfrågor.  

Vänligen skicka pengarna i kontanter (i omärkta sedlar) till:

Tommy Bildström, Bibliotekschef Nordmaling 

Fotnoter

  1. https://norran.se/artikel/j863631r
  2. https://www.bt.se/kultur/lattlast-framjar-inte-alltid-laslust-mest-b9962b74/?fbclid=IwAR1pgCL9mnfpkyjCQT0ARzp65QplbQvcbET8glj2x-0Tv2Q-GeiwVK4uvOY

Prenumerera

Få nästa nummer av bis i brevlådan! En prenumeration kostar från 160 kronor för fyra nummer och du kan betala enkelt med Swish.

Medverka i nästa nummer av bis!

Vill du skriva om bibliotek, kultur och samhälle?

Ett papper med text och en penna.

Snart kommer vi börjar arbeta med nästa nummer av bis och vi tar gärna emot bidrag av olika slag!

bis är en ideellt driven tidskrift av och för oss som jobbar med bibliotek och biblioteksverksamhet. Återkommande inslag i tidskriften är:

  • Artiklar
  • Noveller och dikter
  • Krönikor
  • Recensioner

Nästa nummer har inget särskilt tema utan du är fri att skriva om vad du vill. Skicka in ditt bidrag till redaktionen senast 18 augusti. Vi tar emot både text och illustrationer.

Mejla till tidskriftenbis@gmail.com.

Läs mer

Prenumerera

Få nästa nummer av bis i brevlådan! En prenumeration kostar från 160 kronor för fyra nummer och du kan betala enkelt med Swish.

Redaktionen

Splittrad tillvaro på skolbibliotek

En ensam bibliotekarie med 80 procents anställningsgrad. Ansvar för biblioteksverksamheten på fyra skolor, varav två med obefintliga eller undermåliga lokaler. Tydlig tjänstebeskrivning saknas, liksom lokal skolbiblioteksplan. Så såg förutsättningarna ut för Christina Degerström när hon tillträdde sin tjänst. Det här är hennes första erfarenhet som skolbibliotekarie.

Text: Ida Holmlund

En sliten kontorslokal.
Så här såg det ut på ett av biblioteken när Christina började. Foto: Christina Degerström

När Christina fick jobbet som skolbibliotekarie i Umeå kommun för fyra månader sedan visste hon inte riktigt vad det skulle innebära. Hon har stor erfarenhet från andra arbeten inom kultursektorn men hade aldrig tidigare jobbat som skolbibliotekarie. Eftersom tjänsten varit vakant under en längre tid fanns ingen som kunde göra en överlämning. I stället fick hon efter bästa förmåga efterforska, utforska och testa på egen hand – en process som fortfarande pågår. 

Hur lägger man upp bokprat kring böcker man själv inte har plockat ihop? Hur distribuerar man pinkoder till elever utan att träffa dem? Hur får man till ett samarbete med lärare utan att ha träffats och utan naturliga mötesplatser? Hur får man eleverna att hitta till biblioteket när det inte ligger i skolans lokaler?

Hur lägger man upp bokprat kring böcker man själv inte har plockat ihop? Hur distribuerar man pinkoder till elever utan att träffa dem? Hur får man till ett samarbete med lärare utan att ha träffats och utan naturliga mötesplatser? Hur får man eleverna att hitta till biblioteket när det inte ligger i skolans lokaler? Stora frågor blandades med praktiska problem i behov av lösning. 

Undermåliga lokaler

På en av skolorna Christina ansvarar för är biblioteket inrymt i en nedlagd förskola, tillsammans med musikundervisningen. Innan biblioteket hänvisades dit hade skolan planer på att placera det i skyddsrummet i källaren. Förslaget avblåstes dock eftersom det klassades som förrådsutrymme av fastighetsförvaltningen. När Christina kom till skolan för att starta upp verksamheten möttes hon av en hel del bråte, bland annat ett duschdraperi intill en gammal golvbrunn. Praktiskt på en förskola, inte lika ändamålsenligt i en bibliotekslokal. 

Problemen med lokalen är många. På vintern blir den kall och elförsörjningen brister. Musikundervisningen vägg i vägg släpper igenom mycket ljud. Det – i kombination med att dörren mellan verksamheterna har ett glasfönster – gör det svårt för eleverna att fokusera under biblioteksbesöket. Motsvarande verkar även gälla för de elever som har musiklektion. När barnen i biblioteket blir uppspelta över nyinkomna böcker distraherar det eleverna inne på musiken. Det största problemet är emellertid att lokalen ligger i en fristående byggnad.

– Läget gör att det blir en perifer verksamhet. Det är ingen som slinker förbi eller tittar in, särskilt inte på vintern när det är kallt, säger Christina.

Tidigare fungerade bibliotekets lokaler som hall för musikundervisningen och eleverna har ännu inte vant sig vid att lokalen har en annan funktion, berättar Christina. Det är fortfarande där de kastar av sig sina jackor. 

– När jag kommer tillbaka efter tre veckor [då hon arbetar på de andra skolbiblioteken, red. anm.] ägnar jag ungefär de två första dagarna till att få det att se ut som ett bibliotek igen. 

Den perifera placeringen gör det också svårt att knyta kontakter med lärare. I pandemitider blir det extra svårt eftersom skolans lilla lunchrum ofta är “fullt” med coronamått mätt. Trots svårigheterna har Christina fått igång verksamheten så pass att klasserna har börjat boka in sig för besök med utlåning och bokprat. 

Foto på Christina Degerström som ler.
Christina Degerström Foto: Daniel Nyström

Ojämlika förutsättningar

De fyra skolor som ingår i Christinas tjänst är alla relativt små med cirka 250-350 elever. Tre av dem rymmer årskurserna F-6 och en är en utpräglad högstadieskola med ett integrerat folkbibliotek på plats. Det är också där Christina har sitt kontor. Måndag till onsdag tillbringar hon på de övriga skolbiblioteken, ett bibliotek var tredje vecka. Rektorerna har kommit överens om att Christinas tid ska fördelas jämnt mellan de olika skolorna, men i praktiken är förutsättningarna så olika att det blir svårt att följa. 

En av skolorna har ett fint och välskött bibliotek, som personalen på skolan engagerar sig i och är stolta över. På en annan av skolorna saknas lokal helt. Skolan har pekat ut en lokal som skulle kunna användas tillfälligt, men den ska rivas inom ett par månader. Om – och när – någon ny kommer att byggas har Christina ännu inte fått svar på. 

I praktiken betyder detta att skolan fortsätter använda kommunens skolbiblioteksservice, vilket flera av skolorna hon ansvarar för började göra i samband med att den förra bibliotekarien slutade och ingen ny anställdes. Det är såklart ett bra sätt att garantera elevernas tillgång till litteratur men det har i praktiken försvårat för Christina att komma in i verksamheten. Att erbjuda bokprat är svårt utan att först ha varit med och planerat beställningen av boklådor.

Saknar kollegor

Utmaningarna med jobbet är många, och resurserna är, enligt Christina, alldeles för få. Sedan den förrförra bibliotekarien slutade 2018 har budgeten minskat med nästan 40 procent, heltidstjänsten har blivit en deltidstjänst och hälften av skolorna har valt att packa ihop sina bibliotek för att använda lokalerna till annat. Bristen på resurser, menar Christina, förstärker känslan av att ha ett splittrat fokus, i stället för ett samlat. Den energi som hade kunnat användas till att fördjupa och utveckla verksamheten måste nu läggas på att “släcka bränder”. I pandemitider försvåras förutsättningarna ytterligare.

– Verksamheten är skör redan från början. Det räcker med att jag vabbar på fel dag så kanske ett projekt jag planerat tillsammans med lärare inte blir av, säger Christina.

Just ensamheten i jobbet – avsaknaden av kollegor och platser för naturliga möten – är en utmaning.

– Det är svårt att bli en kollega när man sitter i ett ”uthus” och är där var tredje vecka. 

Men Christina ser också betydande fördelar med jobbet. Den stora friheten är en sådan. 

– Jag har stort inflytande över verksamheten och hur vi ska jobba. Mycket större än när man jobbar på folkbibliotek.

Eftersom verksamheten saknar både lokal skolbiblioteksplan och tjänstebeskrivning har rektorerna bett Christina att ta fram förslag på sådana. Förhoppningsvis kommer den processen bidra till att verksamheten blir mindre splittrad och samarbetet med lärare mer naturligt och kontinuerligt. Hon skulle också önska att ledningen tog ett nytt – mer dynamiskt – grepp om helheten. I stället för att tänka att alla skolor ska dela exakt lika kunde resurserna fördelas mer efter elevernas faktiska behov.

De som jobbar inom skolbibliotek behöver helt enkelt få bättre förutsättningar och rimligare möjligheter att bedriva en kreativ, ändamålsenlig verksamhet.

Christinas erfarenheter är knappast unika. I den nyligen publicerade skolbiblioteksutredningen förekommer flera liknande exempel, som också används i argumentationen för de förändringar utredningen föreslår. De som jobbar inom skolbibliotek behöver helt enkelt få bättre förutsättningar och rimligare möjligheter att bedriva en kreativ, ändamålsenlig verksamhet.

Så här blev det efter att Christina gjort om. Foto: Christina Degerström

Christina Degerström

Utbildning:
Fil.kand. x 2: Drama-teater-film (2003), Biblioteks- och informationsvetenskap. (2020)
Jobbat med tidigare: Administrativt inom scenkonstområdet med dans, teater och regionala förutsättningar i norr.
Gör en ledig dag: Allt möjligt, ärenden och drar till skogs.
Läser just nu: En ung naturälskares dagbok av Dara McAnulty.
Tips på en bra barn- eller ungdomsbok: Seriealbumet Mira #vänner #kär #ettårimittliv av Sabine Lemire.

Prenumerera

Få nästa nummer av bis i brevlådan! En prenumeration kostar från 160 kronor för fyra nummer och du kan betala enkelt med Swish.

Läs bis 1/2021 gratis!

Omslag Eleonor Pavlov

Du vet väl om att du är välkommen att läsa äldre nummer av Sveriges enda radikala bibliotekstidskrift helt gratis? Nu kan du ladda ner bis 1/2021 som skickades ut till prenumeranterna i mars.

Ur innehållet

  • “Vi lämnar det myspysiga fluffpratet om skolbiblioteket”
    Under 2019 tillsatte regeringen utredningen Skolbibliotek för bildning och utbildning, med Gustav Fridolin som särskild utredare för att utveckla skolbiblioteksverksamhet över hela landet. Två år senare är utredningen klar och ett delbetänkande är överlämnat. bis har samlat en panel som arbetar med skolbibliotek inom olika områden och låter dem reflektera kring vad de anser om utredningen.
  • KB, visa handlingskraft!
    I bis två senaste nummer har Lena Lundgren diskuterat begreppet ”det svenska sambiblioteket” och konstaterat att det håller på att krackelera. Här avslutas diskussionen tills vidare med ytterligare kommentarer och förhoppningar om att frågan förs vidare av ansvariga.
  • “Det demokratiska uppdrag som biblioteken vilar på ser inte likadant ut om SD får bestämma”
    Nyligen stoppade en ledande SD-politiker i Svalöv kommunens bibliotek från att marknadsföra bibliotekets nyvunna hbtqi-certifiering på Facebook. Läs Eleonor Pavlovs kommentar.
  • “Vilka egenskaper hos biblioteket går egentligen att översätta till en digital kontext?”
    Tobias Nordberg vrider och vänder på tanken på folkbiblioteket som en mötesplats när allt fler aspekter av verksamheten digitaliseras.
  • Kurdiska bibliotekets framtid hänger på en skör tråd
    På grund av dålig ekonomi så är Kurdiska bibliotekets framtid osäker. Annsofi Lindberg beskriver bakgrunden och nuläget för biblioteket och frågar efter en lösning på situationen!
  • Om boken finns på hyllan – tillitsfull samverkan för Agenda 2030
    I den pågående debatten om mediesamverkan i Sverige har flera efterlyst hur biblioteken skulle kunna samarbeta på ett mer hållbart sätt och utifrån Agenda 2030. Men hur skulle en sådan samverkan kunna se ut?
  • Dessutom – boktips, krönikor och poesi från Freke Räihä!

Medverkande

Bengt Berg. Poet och förläggare för Heidruns förlag. Hans senaste bok är Dag för dag – texter från en särskild tid (Ekström & Garay 2020). 

Sofia Berg. Skolbibliotekarie bosatt i Malmö. 

Annsofi Lindberg. Bibliotekarie vid Kungliga Konsthögskolan/Konstakademin.

Lena Lundgren. Bibliotekarie och tidigare utvecklingsledare vid Regionbibliotek Stockholm

Sebastian Lönnlöv. Gymnasiebibliotekarie, författare och litteraturkritiker.

Sofia Malmberg. Idag samordnare för skolbiblioteken i Järfälla, men kommer inom kort att börja arbeta som produktutvecklare för BTJ:s skolbibliotekstjänster. Författare till flera böcker om skolbiblioteksutveckling.

Mats Myrstener. Pensionerad bibliotekarie, litteratursociolog och medlem av BiS.

Mattias Nilsson jobbar på Umedalens bibliotek / Västangårdsskolans (åk 1–9) skolbibliotek i Umeå.

Tobias Nordberg. Bibliotekarie i Uddevalla med fokus på folkbibliotekets roll i informationssamhället.

Eleonor Pavlov. Barnbibliotekarie i Lund med ett hjärta som brinner extra för inkluderingsfrågor.

Freke Räihä. Poet, kritiker, översättare och skrivpedagog vid Österlens folkhögskola. 2020 kom Frekes 18:e bok ut, Skisser ur det finska, det ödsliga skånska, ja från Västerbotten, en bok om död och skog.

Röda Lina. bis ständiga samtidskommentator.

Olof Sundin. Professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet.

Annelien van der Tang. Bibliotekarie och sociolog.

Tobias Johansson. Bibliotekarie och biblioteksbusschaufför.

Läs mer

Prenumerera

Få nästa nummer av bis i brevlådan! En prenumeration kostar från 160 kronor för fyra nummer och du kan betala enkelt med Swish.