Author Archives: BIBLIOTEK I SAMHÄLLE

Nationell biblioteksstatistik – positiva siffror för skolbiblioteken

bibliotek 2017

Idag släppte KB Bibliotek 2017 – den samlade nationella biblioteksstatistiken över de offentligt finansierade biblioteken i Sverige. Det är som vanligt intressant läsning. Statistiken visar bland annat på förbättringar vad gäller bemannande skolbibliotek. Något som lyfts av flera medier. Nu har 213 av landets 290 kommuner skolbibliotek med minst halvtidsbemanning, vilket är en ökning med elva kommuner sedan förra året.

Drygt en halv miljon av Sveriges grundskole- och gymnasieelever, 41 procent, har nu tillgång till ett bibliotek med personal på halvtid eller mer. Men vad gäller folkbiblioteken ser vi en dyster utveckling. I jämförelse med förra årets mätning finns nu 12 folkbibliotek färre i landet:

”Minskningen av antalet bibliotek innebär att de fysiska besöken har gått ner med 3 procent. Sammanlagt rör det sig om en nedgång på 2,3 miljoner fysiska besök. Även den fysiska utlåningen på folkbiblioteken minskar. Under 2017 var den 4 procent lägre än under föregående år, vilket betyder 2,8 miljoner lån.” (Från KB:s pressmeddelande om statistiken)

Minskande antal folkbibliotek och som en konsekvens där av minskade lån och besök är något av en följetong i de här statistikrapporterna. När nu Sverige håller på att ta fram en ny nationell biblioteksstrategi och vi samtidigt genomför vår största satsning på landets folkbibliotek på mycket lång tid, så kan vi bara hoppas att den här trenden snart kommer att vändas.

Länkar

Tobias Willstedt

Lärdomar från biblioteksupproret i Ramsberg

När man läser DN:s fina reportage om biblioteksupproret i Ramsberg (20/5), kan man konstatera några saker:

  1. Det lönar sig att göra motstånd. De bosatta i Ramsberg ”gömde” 4 700 böcker. Det var nog inte det Lindesbergs kommun väntat sig när man storsint erbjöd de boende att ta de böcker man ville ha innan de skulle slängas! Kommuninvånarna i Ramsberg gjorde mer än så. Man utnyttjade kommunfullmäktiges ”frågestund” och ställde kommunpolitikerna i Lindesberg mot väggen. Det hela blev känt i riksmedia, och kommunen kröp till korset. Biblioteket fick vara kvar, men Ramsbergsborna får driva det själv, under namnet ”servicepunkt”! Nu med statligt landsbygdsstöd.
  2. Biblioteken, inte minst på landsbygden, har en stor social funktion. I Ramsberg, där all kommunal service lagts ner, var biblioteket den sista offentliga mötesplatsen för kommuninvånarna. En av de nyinflyttade i Ramsberg valde byn just för att det fortfarande hade ett öppet bibliotek! I föreningen ”Ramsbergs biblioteks vänner” ingår ett tiotal byar.
  3. Politikerna är känsliga för biblioteksnedläggningar. Kommer det ut i media är det dålig PR. ”Bibliotek” har fortfarande en god klang, i näringslivssammanhang skulle man säga ett slagkraftigt varumärke. Det kostar betydligt mindre att låta ett nedläggningshotat bibliotek vara kvar än ett sjukhus eller ett serviceboende!
  4. Ett bibliotek som läggs ner och förskingras är svårt att bygga upp igen. Nu kan det drivas vidare, men i privat regi. Inte bra ur ett kvalitetsperspektiv måhända, men bättre än att det hade lagts ner. Ur ett rent (smalt) kvalitetsperspektiv kanske en bokbuss varit bättre, så som kommunen planerat?
  5. Bland aktivisterna i Ramsberg märks inte minst många bokläsande pensionärer. ”Bakåtsträvare” som hellre läser böcker på tryckt papper än på bildskärm. Och umgås in real life hellre än på Facebook (obs ironin). Kanske får man i framtiden börja skilja på ”pappersbok-bibliotek” och ”media-bibliotek”, ”IRL-bibliotek” och ”digibibliotek”?
  6. Bakom biblioteksupproret i Ramsberg blottas ett större problem som tas upp i DN-artikeln. Det politiska sveket av landsbygden, det bristande förtroendet för de politiska partierna – det som fick en pajas som Donald Trump att väljas till president i USA, och Sverigedemokraterna att vädra morgonluft i Sverige. På en karta i DN-artikeln är det bara några få kommuner där antalet bibliotek ökat i Sverige efter 2001 – det är ett tiotal – i övrigt har i nästan hälften av alla kommuner antalet folkbibliotek minskat. Det får uttalanden som kulturministerns ”Vi behöver biblioteken mer än någonsin”, och ”Tillgången till kultur, kunskap och information får aldrig styras av var i landet man bor”, att klinga tomt.

När jag läser om biblioteksupproret i Ramsberg så tänker jag osökt på biblioteksvaktmästaren i Mali, själv analfabet, som när IS-soldaterna närmade sig stadens bibliotek grävde ner böckerna i sanden utanför biblioteket. För övrigt, så fort en politiker uttalar sig i TV så står dom framför en bokhylla fylld med böcker. Det säger väl något om varumärket?

Mats Myrstener    

Länkar

Vinster i välfärden och förtroendet för biblioteken

Två frågor där den svenska opinionen har varit konsekvent gäller motståndet mot vinster i välfärden och förtroendet för biblioteken.

Idag har det bekräftats igen genom SOM-insitutets Svenska trender 1986-2017 som visar hur opinionen knappt har rört sig i frågan om vinster i världen trots försök från kapitalstarka aktörers intresse att förändra synen på privat drift av offentlig verksamhet.Diagram som visar andelen svenskar som är negativa till att vinstutdelning ska tillåtas i skattefinansierad vård, skola, omsorg

Likaså fortsätter svenskarna ha ett högt förtroende till folkbiblioteken. Det visar en undersökning som Svensk biblioteksförening nyligen genomfört tillsammans med Novus. 54 procent besöker ett folkbibliotek minst en gång per år och 82 procent är positiva till biblioteken.

Diagram som visar att drygt 8 av 10 är positiva till biblioteken

Läs mer om vad Svensk biblioteksförening och SOM-institutet har kommit fram till i länkarna nedan!

Länkar

Tobias Willstedt