Kategoriarkiv: BiS föreningen

BiS är en socialistisk förening för biblioteksanställda och andra med intresse för biblioteksfrågor.

BiS samlade argument mot bibliotek på entreprenad

Just nu pågår en diskussion inom Svensk biblioteksförening initierad av rapporten Folkbibliotek på entreprenad.

BiS har länge engagerat sig i frågan och uppmanar Svensk biblioteksförening att ta avstånd från folkbibliotek på entreprenad.

Vi uppmanar alla att läsa våra samlade argument och engagera sig i diskussionerna.

Varför är privatiserade folkbibliotek en så dålig idé? – BiS samlade argument mot bibliotek på entreprenad

Folkbiblioteken styrs av Bibliotekslagen. I den fastslås bland annat att biblioteksverksamheten ska nå alla, att en biblioteksplan ska finnas, vilka befolkningsgrupper som ska prioriteras och att biblioteken ska samverka. Följande punkter bygger i första hand på Bibliotekslagens krav men det finns ytterligare argument som talar emot bibliotek på entreprenad.

  • Biblioteksverksamhet är utöver Bibliotekslagen till betydande delar oreglerad. För biblioteksverksamheten finns inga tillsynsmyndigheter och den är i jämförelse med exempelvis skol- och sjukvården en mindre reglerad offentlig verksamhet. Dåliga avtal kan få stora konsekvenser och urholka de delar av bibliotekens verksamhet som de har ansvarat för av tradition och som är väl förankrade hos användarna.
  • Insynen och transparensen minskar när bibliotek övergår i privat drift. Detta är extra angeläget då verksamhet arbetar med informationsförmedling och kunskapsbyggande.
  • De privata utförarna vill i allmänhet ha längre avtal än ett år. Det innebär att i lägen då besparingar anses nödvändiga kommer dessa att ensidigt drabba de kommunalt drivna biblioteken, alt. annan kommunal verksamhet.
  • Biblioteksverksamhet är svår att utvärdera. Det finns inga vedertagna kvalitetskriterier som kan användas. Kvalitativ biblioteksverksamhet går inte att avläsa i kvantitativa mått och därför är den svår att kravställa/utvärdera vid upphandling. Att ensidigt fokusera på exempelvis lån och öppettimmar kan stå i direkt motsättning till de prioriteringar Bibliotekslagen kräver.
  • Inget skydd för visselblåsare finns på upphandlade bibliotek eftersom privatanställda på bibliotek inte omfattas av meddelarskydd.
  • En privatisering leder till mindre samverkan. De offentliga biblioteken bildar ett nätverk som de med andra driftsformer ställer sig utanför. Det finns ingen skyldighet för bibliotek drivna på entreprenad att samverka med de offentligt drivna. Kommunal, regional och nationell samverkan mellan bibliotek kommer luckras upp om de ersätts av bibliotek i konkurrens. Fjärrlån försvåras.
  • I de länder som har fler bibliotek på entreprenad kan man se att den professionella kompetensen ofta blir lidande på bibliotek på entreprenad. Det påverkar kvaliteten och den långsiktiga utvecklingen av verksamheten negativt.
  • Bibliotekslagen ställer krav på att kommunen ska ha en biblioteksplan. Hur bedrivs arbetet med en biblioteksplan om deltagande parter är konkurrerande företag och inte kommunala tjänstemän eller båda delarna?
  • Erfarenheterna talar emot det. Nacka kommun genomförde en dyr och tidskrävande upphandling av sin folkbiblioteksverksamhet. Resultatet? Kommunens egna utredare menar, att de folkbibliotek som upphandlats varken kunde visa på de innovationer som man hade hoppats på eller levererade en verksamhet som kunde anses vara av högre kvalitet än innan. Trots det har Nackas blåa styre fortsatt med sin politik och privatiserat ännu fler av sina folkbibliotek. Linköping och Hällefors har gått i motsatt riktning och sagt upp de avtal, som de har haft. I utvärderingen i Hällefors anfördes bland annat att önskad förnyelse hade uteblivit.
  • Det finns inte heller någon ”marknad” med konkurrerande företag inom biblioteksområdet. Det är redan problem med företag som dominerar helt inom olika tjänster.

Med hänsyn till dessa argument kan man undra vilka problem som egentligen ska lösas med en privatisering? Vad gör att man tror att en förändring av driftform i sig skulle kunna medföra positiv förändring? Viljan till att lägga ut bibliotek på entreprenad tycks vara ideologisk mer än något annat.

Slutligen vill vi framhålla att bibliotek på entreprenad är en del av en större samhällsfråga. De redan genomförda privatiseringarna av skolan och vården har lett till många problem och är väldigt ifrågasatta. Mindre jämlikhet och likvärdighet är ett exempel, problem med att ett företag läggs ner/drar sig ur är ett annat. Det går inte att komma ifrån att företagens vinstjakt urholkar resurserna i och tilliten till den generella välfärden. När vinstdrivande företag inom vården och skolsektorn plockar ut stora vinster ur våra skattemedel är det många som med rätta reagerar. Varför vill man göra samma med bibliotek?

American Libraries Association (ALA) tar avstånd från bibliotek på entreprenad bland annat med motiveringen att man vill ha full insyn och att folkbiblioteken inte ska drivas av vinst. Vi kräver att Svensk biblioteksförening, i likhet med ALA, ska ta avstånd från bibliotek på entreprenad.

Bibliotek i Samhälle

Läs BiS nyhetsbrev för mars

Ur innehållet i mars månads nyhetsbrev:

  • Skolbibliotek, sambibliotek och digitala bibliotek i nya numret av bis!
  • Engagera dig i BiS styrelse!

Det är årsmötestider, och i detta nyhetsbrev frågar vi efter intresserade som vill engagera sig i BiS styrelse! Om du är den personen, eller bara vill veta mer om hur styrelsearbetet går till, så uppmanar vi dig till att kontakta BiS valberedning (Tobias Johansson, tobbepysslare@gmail.com).

Vi vill också passa på att tipsa om att samtalet på BiS årsmöte som handlar om bibliotek och AI kommer att vara öppet för alla, även dig som inte är medlem. Läs mer om samtalet och hur du anmäler dig längre ned i detta nyhetsbrev.

Slutligen så är vi väldigt stolta över BiS kommande nummer där vi bland annat har frågat en panel av kunniga bibliotekarier om utredningen Skolbibliotek för bildning och utbildning, bjuder på poesi av Freke Räihä och besöker Kurdiska biblioteket i Stockholm!

Följ biblioteksdebatten

Prenumerera på BiS nyhetsbrev utan kostnad.

Redaktionen

Skolbibliotek, sambibliotek och digitala bibliotek i nya numret av bis!

Newzad Hirori berättar om Kurdiska biblioteket i nya numret av bis.

Sveriges mest oumbärliga tidskrift om bibliotek innehåller i vanlig ordning nyheter och fördjupade analyser om bibliotek, kultur och samhälle.

Ur innehållet:

  • “Vi lämnar det myspysiga fluffpratet om skolbiblioteket”
    Under 2019 tillsatte regeringen utredningen Skolbibliotek för bildning och utbildning, med Gustav Fridolin som särskild utredare för att utveckla skolbiblioteksverksamhet över hela landet. Två år senare är utredningen klar och ett delbetänkande är överlämnat. bis har samlat en panel som arbetar med skolbibliotek inom olika områden och låter dem reflektera kring vad de anser om utredningen.
  • KB, visa handlingskraft!
    I bis två senaste nummer har Lena Lundgren diskuterat begreppet ”det svenska sambiblioteket” och konstaterat att det håller på att krackelera. Här avslutas diskussionen tills vidare med ytterligare kommentarer och förhoppningar om att frågan förs vidare av ansvariga.
  • “Det demokratiska uppdrag som biblioteken vilar på ser inte likadant ut om SD får bestämma”
    Nyligen stoppade en ledande SD-politiker i Svalöv kommunens bibliotek från att marknadsföra bibliotekets nyvunna hbtqi-certifiering på Facebook. Läs Eleonor Pavlovs kommentar.
  • “Vilka egenskaper hos biblioteket går egentligen att översätta till en digital kontext?”
    Tobias Nordberg vrider och vänder på tanken på folkbiblioteket som en mötesplats när allt fler aspekter av verksamheten digitaliseras.
  • Kurdiska bibliotekets framtid hänger på en skör tråd
    På grund av dålig ekonomi så är Kurdiska bibliotekets framtid osäker. Annsofi Lindberg beskriver bakgrunden och nuläget för biblioteket och frågar efter en lösning på situationen!
  • Om boken finns på hyllan – tillitsfull samverkan för Agenda 2030
    I den pågående debatten om mediesamverkan i Sverige har flera efterlyst hur biblioteken skulle kunna samarbeta på ett mer hållbart sätt och utifrån Agenda 2030. Men hur skulle en sådan samverkan kunna se ut?
  • Dessutom – boktips, krönikor och poesi från Freke Räihä!

Prenumerera

Få nästa nummer av bis i brevlådan! En prenumeration kostar från 160 kronor för fyra nummer och du kan betala enkelt med Swish.

Redaktionen

Läs BiS nyhetsbrev för februari

Ur innehållet i februari månads nyhetsbrev:

  • Världen i biblioteket
  • ”Yttrandefrihetsbibliotek” som samlar förbjudna böcker öppnar i Malmö
  • BiS beforskat

I detta nummer ser vi tydligt hur bibliotekens verksamhet kan vara en arena för ideologisk kamp. Tobias Willstedt lyfter den mångspråkiga verksamheten ur olika perspektiv och poängterar dess betydelse i ”Världen i biblioteket”. Samtidigt fortsätter Sverigedemokraterna driva frågan att folkbiblioteken inte ska tillhandahålla mångspråkig litteratur. I Vellinge får de eldunderstöd från Moderaterna.

Från högerhåll kommer även forskarna Johan Sundeen och Roger Blomgren som menar att de marxistiska aktivisterna från BiS har lagt en kvävande slöja av politisk korrekthet över det svenska biblioteksväsendet. Ingrid Atlestam, långvarig aktivist i BiS, har svarat på deras påståenden – i detta nyhetsbrev hittar du hennes kommentarer och länkar till forskarnas alster.

Yttrandefrihet används ofta som ett slagträ av konservativa debattörer – missa därför inte Sofia Bergs reportage fån Dawit Isaak-biblioteket som samlar material om just yttrandefrihet och censur!

Följ biblioteksdebatten

Prenumerera på BiS nyhetsbrev utan kostnad.

Redaktionen

Bibliotek, automatisering och artificiell intelligens

Uppdatering:
Samtalet om Bibliotek, automatisering och artificiell intelligens kommer inleda BiS årsmöte. Man kan delta i samtalet utan att delta i resten av årsmötet. Samtalet är öppet för alla, även dig som inte är medlem i BiS. Anmäl dig till christian_forsell@telia.com.

Den tekniska utvecklingen innebär nya möjligheter till automatisering och ”smarta” verktyg i biblioteksvardagen. Vad innebär AI för bibliotek och biblioteksarbete, i form av möjligheter och risker? Vem har makten över de digitala redskapen, och hur knyter utvecklingen inom bibliotek an till övrig automatisering och användande av AI inom offentlig sektor? Utifrån färska exempel samtalar Martin Persson från BiS med Charlotte Högberg, BiS-medlem och doktorand vid Institutionen för teknik och samhälle, Lund Tekniska Högskola.

Samtalet kommer äga rum på BiS årsmöte lördag 27 mars. Mötet genomförs digitalt och är öppet för alla medlemmar.

Bli medlem i BiS

Som medlem får du tidskriften bis som kommer ut med 4 nummer om året.

Ett vanligt medlemskap kostar bara 250 kronor per år, eller 160 kronor för dig som är student/pensionär/person utan full inkomst. Du kan betala enkelt med Swish.

Styrelsen