Etikettarkiv: bibliotek

Vilka samhällsgrupper får ta plats bland bibliotekspersonalen – och hur påverkar det allt från bokinköp, till policyarbete, till bemötande?

“Hur kan det mätas hur maktstrukturerna ser ut i en verksamhet? Ett nästan övertydligt enkelt sätt är att titta på vilka som finns representerade bland de anställda. Det finns förstås många andra möjligheter också. Det går att titta på språkbruk, urval av böcker och vilka normer som finns i den interna kulturen. “

Citatet är hämtat ur Kultwatchs omfattande undersökning av vithetsnormen på svenska bibliotek. Ett perspektiv som ännu inte fått ta så mycket plats i den svenska debatten om bibliotek.

Granskningen “Biblioteken, representation och vithetsnormen” är väldigt väl presenterad och man har gjort ett grundligt jobb med källor, undersökningar och statistik. Den förtjänas att läsas av folk som jobbar på bibliotek men även de som alls är intresserade av hur biblioteksverksamhet funkar. Se länk nedan.

Läs mer

Tobias Willstedt

BiS synpunkter på utkast till nationell biblioteksstrategi

I maj presenterades ett utkast till den nationella biblioteksstrategin, som ligger till grund för det slutliga förslag som ska presenteras senast den 1 mars 2019. Föreningen BiS  har nu skickat in sina synpunkter till det fortsatta arbetet med nationell biblioteksstrategi.

Föreningen Bibliotek i Samhälle har i många år efterlyst en biblioteksstrategi på nationell nivå och vill härmed bidra till det fortsatta arbetet med strategin genom de synpunkter vi har tagit fram.

Nedanstående text är en sammanfattning av diskussionen vid en medlemsträff september 2018 och de synpunkter som framkommit under tiden sen utkastet till nationell biblioteksstrategi publicerades. Texten har sedan behandlats i föreningens styrelse

Yttrandet kommenterar dels de förslag som läggs fram i utkastet till en nationell biblioteksstrategi Från ord till handling, dels några viktiga synpunkter som vi tidigare har framfört och som vi anser att strategin bör ta upp. Våra synpunkter gäller i första hand folkbiblioteken.

BiS styrelse

Lärdomar från biblioteksupproret i Ramsberg

När man läser DN:s fina reportage om biblioteksupproret i Ramsberg (20/5), kan man konstatera några saker:

  1. Det lönar sig att göra motstånd. De bosatta i Ramsberg ”gömde” 4 700 böcker. Det var nog inte det Lindesbergs kommun väntat sig när man storsint erbjöd de boende att ta de böcker man ville ha innan de skulle slängas! Kommuninvånarna i Ramsberg gjorde mer än så. Man utnyttjade kommunfullmäktiges ”frågestund” och ställde kommunpolitikerna i Lindesberg mot väggen. Det hela blev känt i riksmedia, och kommunen kröp till korset. Biblioteket fick vara kvar, men Ramsbergsborna får driva det själv, under namnet ”servicepunkt”! Nu med statligt landsbygdsstöd.
  2. Biblioteken, inte minst på landsbygden, har en stor social funktion. I Ramsberg, där all kommunal service lagts ner, var biblioteket den sista offentliga mötesplatsen för kommuninvånarna. En av de nyinflyttade i Ramsberg valde byn just för att det fortfarande hade ett öppet bibliotek! I föreningen ”Ramsbergs biblioteks vänner” ingår ett tiotal byar.
  3. Politikerna är känsliga för biblioteksnedläggningar. Kommer det ut i media är det dålig PR. ”Bibliotek” har fortfarande en god klang, i näringslivssammanhang skulle man säga ett slagkraftigt varumärke. Det kostar betydligt mindre att låta ett nedläggningshotat bibliotek vara kvar än ett sjukhus eller ett serviceboende!
  4. Ett bibliotek som läggs ner och förskingras är svårt att bygga upp igen. Nu kan det drivas vidare, men i privat regi. Inte bra ur ett kvalitetsperspektiv måhända, men bättre än att det hade lagts ner. Ur ett rent (smalt) kvalitetsperspektiv kanske en bokbuss varit bättre, så som kommunen planerat?
  5. Bland aktivisterna i Ramsberg märks inte minst många bokläsande pensionärer. ”Bakåtsträvare” som hellre läser böcker på tryckt papper än på bildskärm. Och umgås in real life hellre än på Facebook (obs ironin). Kanske får man i framtiden börja skilja på ”pappersbok-bibliotek” och ”media-bibliotek”, ”IRL-bibliotek” och ”digibibliotek”?
  6. Bakom biblioteksupproret i Ramsberg blottas ett större problem som tas upp i DN-artikeln. Det politiska sveket av landsbygden, det bristande förtroendet för de politiska partierna – det som fick en pajas som Donald Trump att väljas till president i USA, och Sverigedemokraterna att vädra morgonluft i Sverige. På en karta i DN-artikeln är det bara några få kommuner där antalet bibliotek ökat i Sverige efter 2001 – det är ett tiotal – i övrigt har i nästan hälften av alla kommuner antalet folkbibliotek minskat. Det får uttalanden som kulturministerns ”Vi behöver biblioteken mer än någonsin”, och ”Tillgången till kultur, kunskap och information får aldrig styras av var i landet man bor”, att klinga tomt.

När jag läser om biblioteksupproret i Ramsberg så tänker jag osökt på biblioteksvaktmästaren i Mali, själv analfabet, som när IS-soldaterna närmade sig stadens bibliotek grävde ner böckerna i sanden utanför biblioteket. För övrigt, så fort en politiker uttalar sig i TV så står dom framför en bokhylla fylld med böcker. Det säger väl något om varumärket?

Mats Myrstener    

Länkar