Det bidde en tumme

Den 7 mars överlämnade Arbetsgruppen för en nationell biblioteksstrategi sitt slutbetänkande till kulturminister Amanda Lind på KB. BiS har i många år efterlyst en nationell biblioteksstrategi, som uttrycker statens uppfattning av bibliotekens fundamentala roll i samhället och vilka långsiktiga satsningar på utveckling som staten är beredd att göra. Föreningen har engagerat sig i arbetet med strategin, lämnat yttranden över delrapporter, medverkat i ett dialogmöte om barnbiblioteken och deltagit i andra diskussioner.

Slutbetänkandet har fått rubriken Demokratins skattkammare. Det har föregåtts av fjorton rapporter, som behandlar olika områden och är skrivna av experter. Synpunkter har också samlats in under ett stort antal presentationer, så kallade dialogmöten och en blogg. Förberedelsearbetet har alltså varit omfattande och många har varit engagerade. Vad blev då resultatet? Svaret är: en tumme.

Betänkandet omfattar bara 34 sidor, vilket innebär att arbetsgruppen inte har bemödat sig att sammanfatta och ta ställning till alla de förslag och synpunkter som har kommit in. I stället har en vision, ”Bibliotek för alla”, och ett mål, ”Demokrati”, formulerats, och texten har samlats i sex mera allmänna och ganska abstrakta ”arbetsområden” eller ”medel” kallade ”Samhällets öppna rum”, ”Läsning”, ”Lärande”, ”Forskning”, ”Nationella digitala bibliotekstjänster” och ”Gemensam infrastruktur”. Inget av detta uttrycker någon ambition utöver de uppdrag som redan nu finns i bibliotekslagen (se illustrationen). I övrigt förväntas tydligen kulturdepartementet att på egen hand orientera sig i mängden av delrapporter och övrigt material. Arbetsgruppen föreslår dock sex ”strategiska reformer” i en bilaga(!), som är mera konkreta och kostnadsberäknade till totalt 250 miljoner kronor, en summa som också föreslås som en permanent nivåhöjning av de nuvarande statliga anslagen till biblioteken. Kopplingen till ”medlen” är inte tydlig och man anar att arbetsgruppen har bedömt det som mest realistiskt att föreslå reformer som kan rymmas inom en förlängning av det extra anslag om 250 miljoner, som finns för satsningen Stärkta bibliotek under åren 2018–2020. Några av förslagen till reformer är dock positiva, som förstärkning av skolbiblioteken (händer det inget inom det området nu, kommer det aldrig att bli någon förbättring!) och biblioteken för nationella minoriteter och urfolk och stärkt mångspråkig biblioteksverksamhet. Men andra i bibliotekslagen prioriterade grupper som barn och personer med funktionsnedsättning berörs inte. Och hur KB, för 90 mkr/år, ska kunna ta fram en ny biblioteksplattform för olika målgrupper, sköta driften, ”massivt” digitalisera tryckt material och andra medier och utveckla digitala söktjänster, sökfunktioner och metadata för forskning och allmänhet, är svårt att förstå! Det är orealistiskt att KB, ens med ett ytterligare anslag om 25 mkr, ska kunna hantera alla sina föreslagna nya uppdrag som nationell biblioteksmyndighet.

Tyvärr tar inte betänkandet itu många av de problem, som har framkommit i förberedelsearbetet. En möjlighet som arbetsgruppen helt har avstått ifrån är uppdrag, som kan genomföras inom ramarna för de uppdrag som statliga institutioner redan har. BiS kommer att återkomma till bland annat detta i sitt remissvar, som ska lämnas in till departementet senast den 15 oktober. BiS remissvar kommer att publiceras på föreningens hemsida.

Lena Lundgren

Bli medlem

Gillar du det vi gör? Stötta BiS genom att bli medlem! Ett medlemskap kostar från 125 kronor och du kan betala enkelt med Swish.