Kategorier
bibliotek wikipedia

Hur gör jag för att delta i #1lib1ref?

Wikipedias kampanj #1lib1ref, ”en bibliotekarie, en referens”, är igång igen. Mellan 15 januari-5 februari tar bibliotekarier världen över gemensamma krafttag för att skapa ett mer hållbart och motståndskraftigt informationssamhälle. BiS har gjort en kort instruktionsvideo för att visa hur det går till att lägga till referenser i uppslagsverket.

Läs mer

BiS

Vill du läsa mer från oss?

Prenumerera på bis nyhetsbrev så behöver du inte vara rädd för att missa något!

Kategorier
bibliotek BiS föreningen

Träffa BiS i Lund!

Är du medlem i Bibliotek i Samhälle eller nyfiken på föreningen? Kom och häng med oss på Arimans i Lund den 7 februari! Ett ypperligt tillfälle att under avslappnade former träffa trevligt folk, bläddra i tidskriften bis, prata politik, bibliotek och kultur. Vi berättar gärna mer om vår verksamhet och hur du gör om du vill engagera dig i föreningen.

Plats: Café Ariman i Lund

Tid: torsdag 7 februari, 18.00

Varmt välkommen!

Läs mer:

Illustration med texten "komigen bibliotekarier"

Kategorier
bibliotek BiS föreningen privatisering Svensk Biblioteksförening

Vems ärenden går Svensk biblioteksförening?

Svensk biblioteksförening är aktiva i debatten som driftsneutrala eller till och med försiktigt positiva till folkbibliotek i privat drift. Problemet med en sådan hållning är att de fullständigt ignorerar de sakargument och de erfarenheter som talar emot en sådan företeelse. För att förespråka en mindre ”yrvaken och ytlig” debatt är inlägget signerat föreningens ordförande (DN Åsikt, 14 nov) förvånansvärt ovilligt att diskutera de problem som lyfts med privata bibliotek.

När vi pratar om privatiseringar av folkbibliotek lyfter borgerliga politiker ofta Nacka kommun som ett gott exempel. Som BiS har påpekat i andra sammanhang lyser positiva resultat med sin frånvaro i Nacka kommuns egen utvärdering av sin första privatiseringsomgång. Kommunens egna utvärdering visar på en oerhört tidskrävande upphandlingsprocess, och att de folkbibliotek som upphandlats varken kunde visa på de innovationer som man hade hoppats på eller levererade en verksamhet som kunde anses vara av högre kvalitet än innan.

BiS har också presenterat en rad problem som biblioteksprivatiseringar för med sig; att kommunal, regional och nationell samverkan mellan bibliotek luckras upp när de ersätts av bibliotek i konkurrens, att kvalitativ biblioteksverksamhet inte går att avläsa i kvantitativa mått och att den därför är svår att kravställa/utvärdera vid upphandling och att insynen och transparensen minskar när bibliotek övergår i privat drift eftersom privatanställda inte omfattas av meddelarskydd.

Även Svensk biblioteksförenings egen rapport “Om bibliotek på entreprenad” innehåller i själva verket goda argument för att ställning mot folkbibliotek i privat drift.

“Biblioteksverksamheten, trots sin betydelse för värden som kunskap, demokrati och yttrandefrihet, i princip är oreglerad och vilar på vad man nästan skulle kunna beskriva som sedvänja. Skillnaden mot till exempel sjukvården eller skolan är betydande. Dessa verksamheter vilar på långtgående speciallagstiftningar, reglerade rättigheter för patienter och elever samt skyldigheter för huvudmän och personal.

För både sjukvården och skolan finns tillsynsmyndigheter, i vissa fall med rätt att utfärda föreskrifter som till exempel Socialstyrelsen. /../ För biblioteksverksamheten finns många frågor som, om de inte regleras i entreprenadavtalet, inte alls blir reglerade. Utöver den nackdel som det kan innebära för användarna av ett enskilt bibliotek, riskerar dåliga avtal på sikt att urholka de värden som vi idag kanske lättvindligt kopplar samman med de allmänna folkbiblioteken. Att lägga ut och driva folkbibliotek på entreprenad är med andra ord en stor sak. “

Man kan fråga sig varför Svensk biblioteksförening fortsätter sin driftsneutrala hållning, vilket i praktiken är att ställa sig positiv till folkbibliotek i privat drift? Varför väljer man att gå företagens och de borgerliga politikernas ärenden, när så många av föreningens medlemmar inte alls vill se denna utveckling?

BiS är av en annan uppfattning: Bibliotekens intresseorganisationer behöver stå upp för att bevara samverkan mellan bibliotek och stärka den befintliga verksamhet som är riktad till prioriterade grupper. Det är genom satsningar på starka och offentliga bibliotek vi kan arbeta för de ändamål som specificeras i bibliotekslagen, inte genom att curla privatiseringsexperiment som redan visat sig inte leverera.

BiS styrelse

Kategorier
bibliotek BiS föreningen Umeå

Träffa BiS i Umeå!

Dags att skapa en mötesplats i Umeå för att prata biblioteksfrågor ur ett vänsterperspektiv!

Alla intresserade är välkomna till Station för informellt häng!
Vi berättar lite om vad BiS är för något och vad som är på gång och så spånar vi tillsammans på vad vi skulle vilja göra i Umeåtrakten framöver.
Kom som du är och ta med alla som skulle kunna tänkas vara intresserade.

Plats: Kafé Station, Östra Rådhusgatan 2C, Umeå

Tid: Tisdag 23 oktober kl. 18.30

Illustration med texten "komigen bibliotekarier"

Läs mer

BiS styrelse

Kategorier
bibliotek BiS föreningen bis tidskriften internationellt

Utblick över världens radikala biblioteksorganisationer

Hur ser det progressiva biblioteksarbetet ut i världen? Vilka frågor engagerar vänsterbibliotekarier utanför Sverige? Vad kan vi lära oss av utvecklingen utanför vårt lands gränser?

En person som kanske kan hjälpa oss att finna svaret på en del av dessa frågor är Al Kagan från USA. Kagan, tidigare verksam på universitetsbiblioteket i Illinois, har dokumenterat några av de radikala föreningar och nätverk som organiserar biblioteksarbetare internationellt.

BiS är en av de organisationer som Kagan har intresserat sig för och vi har i detta sammanhang gott sällskap av Akribie (Tyskland), ISC (England), KRIBIBI (Österrike), PLG (USA), and SRRT (USA). Alla dessa organisationer inklusive Library and Information Workers Organisation of South Africa, som nu har upphört, finns omskrivna i Kagans bok Progressive Library Organizations: A Worldwide History utgiven 2015.

Al Kagan har ambitionen att uppdatera informationen om dessa organisationer var femte år, och har nu kommit med en uppföljande artikel till sin bok, helt enkelt kallad Progressive Library Organizations Update, 2013–2017. Artikeln är publicerad i Journal of Radical Librarianship #4 2018 och så här sammanfattas innehållet:

This article is a five-year update to the author’s book, Progressive Library Organizations: A Worldwide History, published by McFarland in 2015. It includes information on all the organizations covered in the book except the Library and Information Workers Organisation of South Africa which folded in 2000. These six organizations are from Austria, Germany, Sweden, UK, and US. The analysis is based on several new interviews in 2017, documents, publications, correspondence, and much personal experience. These organizations are in various states of health, and two of them have transformed into new structures. We can take heart that activist librarians continue to organize themselves to push back against the neoliberalism that pervades our profession and the world at-large.

Vill du lära dig mer om de internationella biblioteksorganisationernas verksamhet ? Läs hela Al Kagans uppdatering i fulltext genom länken nedan.

Läs mer

Tobias Willstedt