Etikettarkiv: BiS föreningen

BiS samlade argument mot bibliotek på entreprenad

Just nu pågår en diskussion inom Svensk biblioteksförening initierad av rapporten Folkbibliotek på entreprenad.

BiS har länge engagerat sig i frågan och uppmanar Svensk biblioteksförening att ta avstånd från folkbibliotek på entreprenad.

Vi uppmanar alla att läsa våra samlade argument och engagera sig i diskussionerna.

Varför är privatiserade folkbibliotek en så dålig idé? – BiS samlade argument mot bibliotek på entreprenad

Folkbiblioteken styrs av Bibliotekslagen. I den fastslås bland annat att biblioteksverksamheten ska nå alla, att en biblioteksplan ska finnas, vilka befolkningsgrupper som ska prioriteras och att biblioteken ska samverka. Följande punkter bygger i första hand på Bibliotekslagens krav men det finns ytterligare argument som talar emot bibliotek på entreprenad.

  • Biblioteksverksamhet är utöver Bibliotekslagen till betydande delar oreglerad. För biblioteksverksamheten finns inga tillsynsmyndigheter och den är i jämförelse med exempelvis skol- och sjukvården en mindre reglerad offentlig verksamhet. Dåliga avtal kan få stora konsekvenser och urholka de delar av bibliotekens verksamhet som de har ansvarat för av tradition och som är väl förankrade hos användarna.
  • Insynen och transparensen minskar när bibliotek övergår i privat drift. Detta är extra angeläget då verksamhet arbetar med informationsförmedling och kunskapsbyggande.
  • De privata utförarna vill i allmänhet ha längre avtal än ett år. Det innebär att i lägen då besparingar anses nödvändiga kommer dessa att ensidigt drabba de kommunalt drivna biblioteken, alt. annan kommunal verksamhet.
  • Biblioteksverksamhet är svår att utvärdera. Det finns inga vedertagna kvalitetskriterier som kan användas. Kvalitativ biblioteksverksamhet går inte att avläsa i kvantitativa mått och därför är den svår att kravställa/utvärdera vid upphandling. Att ensidigt fokusera på exempelvis lån och öppettimmar kan stå i direkt motsättning till de prioriteringar Bibliotekslagen kräver.
  • Inget skydd för visselblåsare finns på upphandlade bibliotek eftersom privatanställda på bibliotek inte omfattas av meddelarskydd.
  • En privatisering leder till mindre samverkan. De offentliga biblioteken bildar ett nätverk som de med andra driftsformer ställer sig utanför. Det finns ingen skyldighet för bibliotek drivna på entreprenad att samverka med de offentligt drivna. Kommunal, regional och nationell samverkan mellan bibliotek kommer luckras upp om de ersätts av bibliotek i konkurrens. Fjärrlån försvåras.
  • I de länder som har fler bibliotek på entreprenad kan man se att den professionella kompetensen ofta blir lidande på bibliotek på entreprenad. Det påverkar kvaliteten och den långsiktiga utvecklingen av verksamheten negativt.
  • Bibliotekslagen ställer krav på att kommunen ska ha en biblioteksplan. Hur bedrivs arbetet med en biblioteksplan om deltagande parter är konkurrerande företag och inte kommunala tjänstemän eller båda delarna?
  • Erfarenheterna talar emot det. Nacka kommun genomförde en dyr och tidskrävande upphandling av sin folkbiblioteksverksamhet. Resultatet? Kommunens egna utredare menar, att de folkbibliotek som upphandlats varken kunde visa på de innovationer som man hade hoppats på eller levererade en verksamhet som kunde anses vara av högre kvalitet än innan. Trots det har Nackas blåa styre fortsatt med sin politik och privatiserat ännu fler av sina folkbibliotek. Linköping och Hällefors har gått i motsatt riktning och sagt upp de avtal, som de har haft. I utvärderingen i Hällefors anfördes bland annat att önskad förnyelse hade uteblivit.
  • Det finns inte heller någon ”marknad” med konkurrerande företag inom biblioteksområdet. Det är redan problem med företag som dominerar helt inom olika tjänster.

Med hänsyn till dessa argument kan man undra vilka problem som egentligen ska lösas med en privatisering? Vad gör att man tror att en förändring av driftform i sig skulle kunna medföra positiv förändring? Viljan till att lägga ut bibliotek på entreprenad tycks vara ideologisk mer än något annat.

Slutligen vill vi framhålla att bibliotek på entreprenad är en del av en större samhällsfråga. De redan genomförda privatiseringarna av skolan och vården har lett till många problem och är väldigt ifrågasatta. Mindre jämlikhet och likvärdighet är ett exempel, problem med att ett företag läggs ner/drar sig ur är ett annat. Det går inte att komma ifrån att företagens vinstjakt urholkar resurserna i och tilliten till den generella välfärden. När vinstdrivande företag inom vården och skolsektorn plockar ut stora vinster ur våra skattemedel är det många som med rätta reagerar. Varför vill man göra samma med bibliotek?

American Libraries Association (ALA) tar avstånd från bibliotek på entreprenad bland annat med motiveringen att man vill ha full insyn och att folkbiblioteken inte ska drivas av vinst. Vi kräver att Svensk biblioteksförening, i likhet med ALA, ska ta avstånd från bibliotek på entreprenad.

Bibliotek i Samhälle

BiS beforskat

Den högerradikala idéhistorikern Johan Sundeen har tillsammans med Roger Blomgren skrivit en uppsats i Nordisk kulturpolitisk tidskrift med titeln Offentliga bibliotek som arena för aktivism, där de säger sig analysera tidskriften bis och beskriver hur denna marxistiska organisation gjort ett odemokratiskt övertagande av biblioteken under femtio år. Om detta intervjuas Sundeen i vad som verkar vara hans hemmaarena Världen idag, en högerradikal väckelsekristen webbplats

I podden ger han en mycket vinklad beskrivning av seminariet, Bibliotekarie – tjänsteman eller aktivist, vid Bok&Bibliotek 2019 där han och hans kollega lade fram sina teser om 68vänstern och då speciellt BiS odemokratiskt framfart. Sedan nämner han mina artiklar om seminariet och om aktivism, och konstaterar att jag lever i en bubbla och har noll koll på vad som pågår i forskarvärlden. Hade gärna levt kvar i denna påstådda bubbla och sluppit hamna i den kalla blåblåst som nu i namn av yttrandefrihet, objektivitet, tradition och demokrati går till storms mot såväl kulturlivet som forskarvärlden och public service.

De kritiska tankar jag framförde i de artiklarna blir ytterligare bekräftade i Sundeens poddinlägg och i de två forskarnas artikel. Det finns mycket att säga om deras artikeln och de slutsatser de drar av bara några nerslag i bis och annan biblioteksdebatt vad gäller inköp och urval av media och tjänster. Denna eviga debatt, som ju är folkbibliotekens själva kärna, är inte plats att fördjupa här, men lite berörs den i mina artiklar , Aktivist, javisst och Vem är egentligen aktivist?

I slutet av forskarartikeln, som jag hoppas får fler kommentarer och bemötanden, frågar sig forskarna om BiS påverkat biblioteksutvecklingen. Svaret är ja. De frågor bis varit med och drivit har gett resultat. Bara några exempel, Svensk Biblioteksförening är idag en helt annan och bättre förening än det SAB som BiS bildande var en reaktion mot. Många bismedlemmar har och är djupt engagerade i SB. bis krävde redan i sitt första nummer en bibliotekslag och folkbiblioteksforskning, det tog tid men nu finns båda ock. BiS har varit drivande vad gäller att biblioteket verkligen ska vara för alla och speciellt uppmärksamma barn, de med annat modersmål än svenska och funktionsvarierade, vilket nu finns med i bibliotekslagen, liksom bibliotekets demokratiska och folkbildande roll. Men allt detta är väl enligt Sundeen och Blomgren vänstervridna avsteg från det gamla riktiga objektiva ideologilösa opolitiska biblioteket som självklart aldrig funnits.

Ingrid Atlestam

Välkommen till BiS årsmöte!

Föreningen Bibliotek i Samhälle håller årsmöte lördag 27 mars klockan 13:00–15:30.

Lokal: mötet kommer att äga rum digitalt. Information om mötesrum mejlas till alla som är anmälda till årsmötet.

Årsmötet kommer även inkludera en presentation eller diskussion om något aktuellt ämne. Anmäl deltagande till Christian Forsell, christian_forsell@telia.com

Engagera dig i styrelsen!

Föreningen söker nya styrelseledamöter! Är du intresserad eller nyfiken på vad det innebär, kontakta valberedningen: Tobias Johansson, tobbepysslare@gmail.com

Inbjudan till BiS årsmöte 2020

Föreningen Bibliotek i Samhälle håller årsmöte i Lund
lördag 28 mars klockan 10-16.

Lokal: Hemgården, Kiliansgatan 11, Lund

10–12 och 14.30–16:
Årsmötesförhandlingar.

12–13:
Lunch.

13–14.30:
Salong! Vad är nästa steg för biblioteken och biblioteksaktivismen?

Motioner ska vara styrelsen tillhanda senast två veckor före årsmötet.

Anmäl deltagande Christian Forsell, christian_forsell@telia.com. Skriv om du vill äta lunch på med årsmötet och om du vill följa med och äta middag efteråt.

Välkommen!

Styrelsen


Engagera dig i styrelsen!

Föreningen söker nya styrelseledamöter! Är du intresserad eller nyfiken på vad det innebär, kontakta valberedningen: Tobias Johansson, tobbepysslare@gmail.com, eller Tove Völgyi, tove.volgyi@hotmail.com.


50 år i vänsterfil – och sedan? Fira med BiS i Göteborg den 19 februari!

En hand som håller i en blombukett. Paljetter svävar i luften. På buketten finns en lapp fäst med texten "50".
Illustration: Tobias Johansson

Tidskriften bis har precis kommit med sitt 50-årsnummer och föreningen BiS har lokala aktiviteter på flera håll i landet. Men i Göteborgsområdet saknas en lokalgrupp, trots att det finns många medlemmar och prenumeranter här. Därför är det dags att vi träffas, alla sympatisörer, medlemmar, prenumeranter, gamla aktivister och andra intresserade. Demokratins skattkammare behöver sina aktivister.

Välkommen på BiS 50-årskalas onsdagen den 19 februari klockan 18.00, Forum Skill, Linnégatan 5, 1tr.

”Demokratins skattkammare behöver sina aktivister”

Vi firar med en enkel buffé till självkostnadspris, med lite nostalgi och mycket framtidstankar. 

Anmälan senast 10 februari till Anna Hallberg, stjarnfro@hotmail.com  eller Ingrid Atlestam, ingrid.atlestam@gmail.com.