Etikettarkiv: Svensk Biblioteksförening

Bibliotek, internet och demokrati

Nyligen publicerades undersökningen Bibliotek, internet och demokrati om svenskars digitala kunskaper.

Syftet med undersökningen var att ta reda på mer om allmänhetens inställning till och kunskap om digitala områden som berör sociala medier, integritet och säkerhet på internet. Även allmänhetens syn på tidningar och villigheten att betala för nyheter på nätet var ämnen för undersökningen som utfördes av Novus på uppdrag av Svensk biblioteksförening och Kungliga biblioteket.

Hur ska man då sammanfatta innehållet i Bibliotek, internet och demokrati? Undersökningen tyder på att det finns mycket som svenskarna inte har koll på – exempelvis säkerhetsfrågor online, ägandeförhållande och nätneutralitet. Ålder och utbildning spelar stor roll för kunskaperna, vilket kanske inte är så förvånande för dem som har läst annat underlag om hur det står till med digital delaktighet i landet, eller har praktisk erfarenhet av att jobba med frågorna.

Vad gäller den delen som handlar om dagstidningar och nyheter bakom betalväggar, så visar den på att de som väljer att prenumerera på en dagstidning är i minoritet. Och de flesta som väljer bort dagstidning, eller betallösningar, anger att de tycker att det finns tillräckligt många gratisnyheter på nätet. Samtidigt uppger två av tre att de blir stoppade av betalväggar en eller flera gånger i veckan – bland de som ser sig som digitala är det så många som tre av fyra. Helt enkelt är det många som hade velat läsa mer, men de tycker helt enkelt inte att det är värt att betala för det. Det framgår inte i den här undersökningen hur kopplat detta är till klass, men de som har studerat användningen av digitala prenumerationstjänster vad gäller video på internet (exempelvis Netflix) har konstaterat att användningen av dem i mycket avgörs av inkomst (de som inte har råd prenumererar inte på tjänsterna helt enkelt).

Illustration: Stellan Klint

Det är också intressant att omkring varannan person svarar att det sämsta med internets utveckling är näthat och hot, svårigheten att veta vilka källor man kan lita på och att det finns så mycket desinformation och propaganda.

Informationen i undersökningen är inte nya kunskaper eller främmande perspektiv för oss som arbetar med biblioteksverksamhet tror jag, utan snarare vardag. Enligt bibliotekslagen ska biblioteken främja demokrati och fri åsiktsbildning och folkbiblioteken också verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. Folkbiblioteken gör idag detta både genom att hjälpa sina besökare med enklare problem på plats och genom mer proaktiva folkbildande aktiviteter där deltagarna i folkbibliotekens verksamhet kan bygga upp sin kompetens i de här frågorna tillsammans med bibliotekets personal. Möten med grupper som har dåliga kunskaper om internet, och som har svårigheter att värdera nyheter och källor är vanliga.

Novus frågar också hur det står till med kunskaperna om bibliotekslagen. Nästan sex av tio känner till att svenska bibliotek har en lagstadgad uppgift att främja demokrati och fri åsiktsbildning, men en stor andel vet ej.

Läs mer

Tobias Willstedt

Svensk biblioteksförenings årsmöte den 16 maj 2019

Under Svensk biblioteksförenings årsmöte i Helsingborg den 16 maj antogs en ny vision och verksamhetsinriktning för föreningen. Lena Lundgren var kritisk mot förslaget och lämnade in detta särskilda yttrande till beslutet.

Särskilt yttrande till beslutet att fastställa en ny vision och verksamhetsinriktning för Svensk biblioteksförening 2030

Jag anser att den föreslagna visionen är obegripligt mesig trots det omsorgsfulla förarbetet. Jag efterlyser en mera offensiv vision med tanke på alla de utmaningar som samhället står inför och min tilltro till bibliotekens möjligheter att spela en viktig roll i samhällsutvecklingen.

Jag saknar i inledningen hänvisningar till inte bara till FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, Agenda 2030 och ”Den femte statsmakten” utan också till FN:s konvention om barnets rättigheter, FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar, de IFLA-dokument, som föreningen så förtjänstfullt låtit översätta till svenska, samt naturligtvis Bibliotekslagen med dess prioriteringar.

Jag saknar det internationella perspektivet och det solidariska samarbetet med bibliotek i andra länder, bibliotekens roll i det mångspråkiga samhället och för barn och ungdomar och biblioteken som en mera aktiv deltagare i arbetet för ett jämställt, jämlikt och hållbart samhälle. Jag saknar också det utåtriktade och uppsökande arbetet. Inom alla dessa områden skulle föreningen kunna stödja biblioteken så att de kan ta större kliv framåt till 2030.

Eftersom jag inte har deltagit i förberedelsearbetet yrkar jag inte avslag på förslaget till ny vision utan väljer att på detta sätt uttrycka min avvikande mening.

Lena Lundgren

Läs mer

 

 

Motion angående utredning om bibliotek med alternativa driftsformer

Motion till Svensk biblioteksförenings årsmöte.

Från och med 2019 har Sverige sitt första större folkbibliotekssystem, Nackas, som helt drivs på entreprenad av två företag, Dieselverkstadens bibliotek AB och Axiell Services AB.

År 2007 gjorde föreningen Bibliotek i Samhälle, BiS, med små resurser en rikstäckande sammanställning av bibliotek med alternativa driftsformer. Uppgifterna samlades in genom en enkät och kompletterande telefonsamtal och antalet bibliotek var då nitton. Under många år har det funnits mindre folkbibliotek, i första hand biblioteksfilialer, som har drivits eller drivs av föreningar eller studieförbund. Ofta har de övertagits av en lokal grupp eller organisation efter hot om nedläggning av filialen. Några få försök med alternativa driftsformer av hela bibliotek eller inom en del av ett större bibliotekssystem har gjorts i Åre kommun, Linköping, Västerås, Hällefors och Nacka. Några av dem har sedan upphört, några kan ha tillkommit.

Fyra år senare, 2011, gjorde Svensk biblioteksförening en enklare uppföljning och bedömde då att situationen var i stort sett oförändrad.

I och med att alla biblioteken i Nacka kommun nu drivs av företag, och att ett par andra kommuner enligt uppgifter i media är beredda att upphandla sin biblioteksservice, och att man dessutom kan förmoda att situationen efter åtta år har ändrats i fler kommuner, finns det ett behov av att göra av kartläggning av folkbibliotek med alternativa driftsformer.

Även annat har hänt sedan 2007/2011: Diskussionen om likvärdighet, kvalitet och utvärdering av verksamheten i den offentliga sektorn har uppmärksammats de senaste åren. Frågan om hur biblioteken uppfyller bibliotekslagen och samarbetet mellan biblioteksystemen har tagits upp av arbetsgruppen för en nationell biblioteksstrategi. Och hur kan konkurrens mellan biblioteken i en kommun förenas med kravet på samverkan? Frågeställningarna om yttrandefrihet och meddelarfrihet har aktualiserats av några händelser som har uppmärksammats i pressen. Andra aspekter har också kommit upp i debatten. Möjligen har dessutom ytterligare varianter av driftsformer tillkommit. Även dessa frågor behöver belysas.

Jag yrkar att

  • årsmötet beslutar att uppdra åt föreningens styrelse att genomföra en grundlig och allsidig undersökning av folkbibliotek med alternativa driftsformer och därvid, förutom att göra en detaljerad kartläggning, även belysa de olika aspekter som rör förhållandet till bibliotekslagen och övriga lagar som berör biblioteken, hur samarbetet mellan biblioteken, inom och mellan kommunerna, kan påverkas, samt möjliga konsekvenser om fler kommuner väljer att lägga ut biblioteksservicen på entreprenad.

Lena Lundgren
lena.a.lundgren@gmail.com

Vems ärenden går Svensk biblioteksförening?

Svensk biblioteksförening är aktiva i debatten som driftsneutrala eller till och med försiktigt positiva till folkbibliotek i privat drift. Problemet med en sådan hållning är att de fullständigt ignorerar de sakargument och de erfarenheter som talar emot en sådan företeelse. För att förespråka en mindre ”yrvaken och ytlig” debatt är inlägget signerat föreningens ordförande (DN Åsikt, 14 nov) förvånansvärt ovilligt att diskutera de problem som lyfts med privata bibliotek.

När vi pratar om privatiseringar av folkbibliotek lyfter borgerliga politiker ofta Nacka kommun som ett gott exempel. Som BiS har påpekat i andra sammanhang lyser positiva resultat med sin frånvaro i Nacka kommuns egen utvärdering av sin första privatiseringsomgång. Kommunens egna utvärdering visar på en oerhört tidskrävande upphandlingsprocess, och att de folkbibliotek som upphandlats varken kunde visa på de innovationer som man hade hoppats på eller levererade en verksamhet som kunde anses vara av högre kvalitet än innan.

BiS har också presenterat en rad problem som biblioteksprivatiseringar för med sig; att kommunal, regional och nationell samverkan mellan bibliotek luckras upp när de ersätts av bibliotek i konkurrens, att kvalitativ biblioteksverksamhet inte går att avläsa i kvantitativa mått och att den därför är svår att kravställa/utvärdera vid upphandling och att insynen och transparensen minskar när bibliotek övergår i privat drift eftersom privatanställda inte omfattas av meddelarskydd.

Även Svensk biblioteksförenings egen rapport “Om bibliotek på entreprenad” innehåller i själva verket goda argument för att ställning mot folkbibliotek i privat drift.

“Biblioteksverksamheten, trots sin betydelse för värden som kunskap, demokrati och yttrandefrihet, i princip är oreglerad och vilar på vad man nästan skulle kunna beskriva som sedvänja. Skillnaden mot till exempel sjukvården eller skolan är betydande. Dessa verksamheter vilar på långtgående speciallagstiftningar, reglerade rättigheter för patienter och elever samt skyldigheter för huvudmän och personal.

För både sjukvården och skolan finns tillsynsmyndigheter, i vissa fall med rätt att utfärda föreskrifter som till exempel Socialstyrelsen. /../ För biblioteksverksamheten finns många frågor som, om de inte regleras i entreprenadavtalet, inte alls blir reglerade. Utöver den nackdel som det kan innebära för användarna av ett enskilt bibliotek, riskerar dåliga avtal på sikt att urholka de värden som vi idag kanske lättvindligt kopplar samman med de allmänna folkbiblioteken. Att lägga ut och driva folkbibliotek på entreprenad är med andra ord en stor sak. “

Man kan fråga sig varför Svensk biblioteksförening fortsätter sin driftsneutrala hållning, vilket i praktiken är att ställa sig positiv till folkbibliotek i privat drift? Varför väljer man att gå företagens och de borgerliga politikernas ärenden, när så många av föreningens medlemmar inte alls vill se denna utveckling?

BiS är av en annan uppfattning: Bibliotekens intresseorganisationer behöver stå upp för att bevara samverkan mellan bibliotek och stärka den befintliga verksamhet som är riktad till prioriterade grupper. Det är genom satsningar på starka och offentliga bibliotek vi kan arbeta för de ändamål som specificeras i bibliotekslagen, inte genom att curla privatiseringsexperiment som redan visat sig inte leverera.

BiS styrelse

Vinster i välfärden och förtroendet för biblioteken

Två frågor där den svenska opinionen har varit konsekvent gäller motståndet mot vinster i välfärden och förtroendet för biblioteken.

Idag har det bekräftats igen genom SOM-insitutets Svenska trender 1986-2017 som visar hur opinionen knappt har rört sig i frågan om vinster i världen trots försök från kapitalstarka aktörers intresse att förändra synen på privat drift av offentlig verksamhet.Diagram som visar andelen svenskar som är negativa till att vinstutdelning ska tillåtas i skattefinansierad vård, skola, omsorg

Likaså fortsätter svenskarna ha ett högt förtroende till folkbiblioteken. Det visar en undersökning som Svensk biblioteksförening nyligen genomfört tillsammans med Novus. 54 procent besöker ett folkbibliotek minst en gång per år och 82 procent är positiva till biblioteken.

Diagram som visar att drygt 8 av 10 är positiva till biblioteken

Läs mer om vad Svensk biblioteksförening och SOM-institutet har kommit fram till i länkarna nedan!

Länkar

Tobias Willstedt