Kategorier
bibliotek

Vad är ett bibliotek?

Biblioteken och deras huvudmän har hanterat restriktionerna under pandemin på olika sätt. Det har aktualiserat behovet av att definiera vad som menas med bibliotek i bibliotekslagen och andra texter som har betydelse för de beslut som fattas regionalt och lokalt.

Text: Lena Lundgren

Vad är ett bibliotek? Det är en fråga som osökt inställer sig efter det långa covidåret! Restriktionerna från Folkhälsomyndigheten har fått olika konsekvenser på biblioteken. Politikerna, kommunledningarna, förvaltningarna och biblioteken har tolkat anvisningarna efter ideologi, ambitioner och bästa förmåga och kommit till högst varierande resultat. Några bibliotek har i stort sett stängts helt (exempelvis Rättvik, Trelleborg, Staffanstorp, Sölvesborg), några har haft helt öppet (exempelvis Östersund, Bräcke, Lidingö), andra har haft öppet delvis och/eller med viss service, en del har hittat kreativa lösningar med helt nya tjänster. Det innebär att skillnaderna i omfattningen och kvaliteten på bibliotekstjänsterna har ökat. På det stora hela har det skapat en väldigt ojämlik tillgång till bibliotekstjänster över landet. För vissa folkbibliotek med ambitionen att erbjuda en rimlig service innebar det att invånare i näraliggande kommuner, där bibliotek hade stängt, kom för att använda biblioteket, vilket medförde trängsel och andra problem.

Bibliotekslagen

I bibliotekslagen finns ingen definition av bibliotek. I propositionen till lagen framförs regeringens uppfattning att ”begreppet inte bör definieras närmare i lag. Ett skäl för det är, som Kungl. biblioteket påpekar, att det finns en lång folkbibliotekstradition och konsensus om vad som avses med folkbibliotek”. Dessutom

skulle en definition av folkbibliotek i lagstiftningen även kunna fungera begränsande för folkbibliotekens utveckling och hamna i konflikt med de skiftande förutsättningar som råder i landets kommuner. Det är angeläget att lagen inte hindrar folkbibliotekens verksamhet från att utvecklas på olika sätt beroende på lokala förutsättningar och prioriteringar.

Det fastslås i lagen att verksamheten ska vara tillgänglig för alla och lån ska vara avgiftsfria. Vissa preciseringar finns också i paragraferna om prioriterade grupper (som gäller alla bibliotek!) och om att folkbiblioteken ”ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar” och ”verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet”. Och ganska konkret i propositionens formulering ”Det kan dock förutsättas att folkbibliotek innefattar för ändamålet lämpliga lokaler belägna i kommunen”.

Sammanfattningsvis kan vi alltså konstatera att skarpa är kraven på avgiftsfrihet och tillgänglighet för alla. Därutöver räcker det enligt bibliotekslagen med att ett bibliotek har en lokal och prioriterar vissa grupper i sin verksamhet, bland andra barn och unga, och att bilda människor i informationsteknik. Formuleringarna erbjuder sannerligen vida tolkningsramar! Men ytterligare ledtrådar finns i överklaganden av beslut som har fattats i lokala nämnder.

Överklaganden avslogs

Beslutet i augusti 2020 att på obestämd tid stänga Sölvesborgs stadsbibliotek överklagades  till Förvaltningsrätten i Växjö. Förvaltningsrätten avslog överklagandet med hänvisning till att beställda böcker skulle lämnas ut. Biblioteket skulle även köra ut böcker till personer över 70 år och andra riskgrupper. ”Detta uppfyller enligt förvaltningsrättens mening bibliotekslagens allmänt hållna krav på tillgänglighet.”

Beslutet om stängning av Karlstads stadsbibliotek i december 2020 överklagades till Förvaltningsrätten i Karlstad, som avslog överklagandet med hänvisning till att biblioteket erbjöd viss service i form av utlämning av ”takeaway-påsar”, tillgång till dator efter bokning och boken-kommer för riskgrupper och möjlighet att lämna tillbaka böcker utanför biblioteket. Beslutet överklagades till Kammarrätten, som inte beviljade prövningstillstånd, vilket innebär att beslutet står fast. Ärendet har gått vidare till Högsta förvaltningsdomstolen som i skrivande stund (2021-08-22) ännu inte har avgjort målet.

JO-anmälningar har gjorts om stängningarna av biblioteken Malmö, Sigtuna, Stockholm, Uppsala, Visby och Örebro men anmälningarna har avskrivits med hänvisning till att kommunernas beslut kan överklagas och frågan därmed prövas i förvaltningsdomstolen.

Biblioteket som lokal kan alltså stängas, möjligen på obestämd tid eller åtminstone för en period, och fungera enbart som ett utlämnings- och återlämningsställe för böcker, så länge en sökdator också erbjuds. Bibliotekslagens krav på tillgänglighet för alla anses i båda domarna vara tillgodosedda med den ytterligt begränsade service som erbjuds.

En bibliotekarie delar ut böcker till en grupp barn.
Cleveland Public Library lånar ut böcker till italienska emigrantbarn ca 1907. Foto: KB (bilden är beskuren).

KB

På KB:s hemsida hittar jag ingen definition av begreppet bibliotek. Anledningen är förmodligen att KB som nationell biblioteksmyndighet inte anser sig kunna ifrågasätta bibliotekslagen. Eftersom KB har flera uppdrag, som bland annat rör utveckling, samverkan och statistik och framför allt bibliotekslagens krav på biblioteksplaner, får man ändå förmoda att frågan om vad som definierar ett bibliotek diskuteras internt. Eller?

SKR

Sveriges kommuner och regioner (SKR) har också gjort vissa uttalanden. SKR är en ren intresseorganisation men deras jurister anlitas av kommunerna som får råd och vägledning av juristerna. Det ger SKR en tyngd, som innebär att den ibland jämförs med en myndighet. På deras hemsida kan man läsa:

Vår bedömning är att bibliotekslagen ställer krav på att allmänheten har viss tillgång till fysisk biblioteksverksamhet eftersom verksamheten enligt 2 § bibliotekslagen ska vara tillgänglig för alla. I linje med detta får det anses tveksamt att helt och hållet stänga alla kommunens bibliotek för en obestämd tidsperiod.

I sammanhanget ska betonas att folkbiblioteksverksamheten i mångt och mycket bygger på att det finns en fysisk tillgänglighet till bibliotekens lokaler – inte bara för användarnas tillgång till litteratur. Biblioteken fungerar bland annat som mötesplatser, centra för kunskapsförmedling och inte minst en arena för kulturell verksamhet. Verksamhet som ofta sker genom fysiska möten mellan människor, se 2 § bibliotekslagen.

Men å andra sidan:

Med utgångspunkten att kommunen har stor frihet att forma biblioteksverksamheten, torde dock huvuddelen av verksamheten kunna erbjudas digitalt.

SKR lyfter alltså fram bibliotekens lokaler och funktion som mötesplatser men tror (hoppas?) samtidigt att det mesta finns att tillgå digitalt. Pandemin har både utvidgat och förbättrat bibliotekens digitala utbud men att ”huvuddelen av verksamheten” kan vara digital är ju helt verklighetsfrämmande. Frågetecknen hopar sig!

Foto på insidan av ett bibliotek, med bokhyllor och låga bord med böcker för barm.
Barnavdelning på folkbiblioteket i Areopoli, Grekland. Foto Lena Lundgren

Svensk biblioteksförening

Föreningen har gjort flera insatser under pandemin, bland annat sammanställt rapporten Biblioteken och pandemin (februari 2021) utifrån så kallade dialogsamtal med bibliotekschefer och representanter för regionbiblioteken. Föreningen ser att kommunerna behöver

• Inlemma folkbiblioteken i kommunens krisorganisation

• Utse folkbiblioteken till en samhällsviktig verksamhet

• Fatta beslut om i vilken utsträckning folkbiblioteken ska verka i rollen som medborgarkontor

• Ge folk- och regionbiblioteken de ekonomiska resurser som krävs för att de ska uppfylla kraven uppställda i lag, biblioteksplaner och som följer av folkbibliotekens roll i totalförsvaret

Utöver detta krävs en nationell samsyn kring under vilka omständigheter folkbiblioteken ska stänga sina lokaler och eventuell verksamhet. Den ojämlika tillgången till folkbiblioteken i Sverige under pandemin är oacceptabel.

Rapporten är rik på synpunkter men leder inte till några skarpa förslag eller krav. Och hur förmedlas dessa ”behov” till kommunerna? Den naturliga slutsatsen, att dessa milt ställda krav förutsätter en definition av vad ett bibliotek är, dras inte.

Vad är ett bibliotek?

När det gäller skolbiblioteken har definitioner formulerats och diskuterats genom åren, men sällan när det gäller folkbiblioteken. Föreningen BiS har i många sammanhang, senast i remissvaret på förslaget till nationell biblioteksstrategi, påpekat behovet av en definition av bibliotek:

Vi efterlyser fortfarande en definition av begreppet bibliotek som kan vara vägledande för strategin. Vi har följande förslag, som slår fast kärnuppgifterna:

Ett offentligt bibliotek är en professionellt utvald och ordnad samling medieresurser och service med syfte att ge tillgång till kunskapskällor, information, inspiration, livslångt lärande och kulturupplevelser i former tillgängliga för alla. Det erbjuder delaktighet och samverkan. Det är en grund för det demokratiska samhället, en mötesplats, finansierat med allmänna medel och en del i det nationella biblioteksnätverket..

Till detta har det blivit mer och mer uppenbart, allt eftersom bibliotekariekompetensen tunnas ut på biblioteken, att det behövs ett tillägg om professionell skötsel av biblioteken. Ett förslag från mig och Ingrid Atlestam:

För att garantera kvalitet i samlingar, utbud och verksamhet samt det nödvändiga utvecklingsarbetet krävs att utbildade bibliotekarier ansvarar för och sköter biblioteket tillsammans med personal med annan adekvat utbildning.

Eva-Lena Ulvsfält, som överklagade beslutet i Kultur- och fritidsnämnden i Sölvesborg, ett överklagande som avslogs, skriver i en kommentar till BiS: 

Du sätter verkligen fingret på den ömma punkten, den luddiga formuleringen i lagen. Lagen är skriven i en annan tidsanda och inte anpassad till att nationalistpartier kan komma till makten och fullständigt ändra om det som gällt i årtionden. Det var gjort på ett kick för kommunalråd Erixon (SD) att ändra i den lokala biblioteksplanen så att det inte ska/behöver finnas böcker på andra språk än svenska. Helst ska det inte finnas några böcker på arabiska och andra språk utanför Europa. 

Den redan ojämlika tillgången till bibliotekstjänster har verkligen hamnat i blixtbelysning under pandemin. En diskussion om hur ett offentligt bibliotek ska definieras måste inledas, en diskussion som mynnar ut i en definition som läggs in i bibliotekslagen och kan användas både som underlag för beslut i krissituationer och kvalitets- och utvecklingsarbete av olika slag.

Referenser

Bibliotekslagen 2013:801 (ändrad t.o.m. SFS 2019:961)

Demokratins skattkammare – förslag till en nationell biblioteksstrategi: remissvar från föreningen Bibliotek i Samhälle. (Hämtat från BiS hemsida 2021-08-22)

”Flera kommuner JO-anmälda för stängda bibliotek”. Biblioteksbladet 2021-01-25.

Förvaltningsrätten i Växjö, dom i mål 3948-20 2021-06-28.

Förvaltningsrätten i Karlstad, dom i mål 7619-20 2021-02-22 .

Gemmel, Lisa (2021). Biblioteken och pandemin. Stockholm: Svensk biblioteksförening (utg. feb. 2021).

”JO avskriver alla anmälningar om stängda bibliotek”. Biblioteksbladet 2021-02-11.

”Folkbibliotekens verksamhet under coronapandemin”. Sveriges kommuner och regioner. (Hämtat från SKR:s hemsida 2021-08-22)

Prenumerera

Få nästa nummer av bis i brevlådan! En prenumeration kostar från 160 kronor för fyra nummer och du kan betala enkelt med Swish.

Kategorier
bibliotek privatisering Svensk Biblioteksförening

Att inte ta ställning i frågan om folkbibliotek på entreprenad är att ta ställning

Svensk biblioteksförening har på nytt valt att inte ta ställning i frågan om folkbibliotek i privat drift. Sofia Berg går igenom turerna kring rapporten Folkbibliotek på entreprenad, föreningens ställningstagande och tänker högt kring riskerna med folkbibliotek i privat drift.

Text: Sofia Berg 

I slutet av 2020 publicerade Svensk biblioteksförening rapporten Folkbibliotek på entreprenad. 1 Föreningen beslutade efter en medlemsmotion av Lena Lundgren att kartlägga landets folkbibliotek med alternativa driftsformer och undersöka vilka risker som fler folkbibliotek på entreprenad kan innebära. 2 Senast Svensk biblioteksförening följde upp frågan om alternativa driftsformer och folkbibliotek på ett liknande sätt var 2011 då rapporten Om folkbibliotek på entreprenad kom. Föreningens styrelse beslutade efter rapporten 2011 att den inte skulle ta ställning för eller emot bibliotek på entreprenad. 3

För rapporten 2020 gav Svensk biblioteksförening Tankesmedjan Balans uppdraget att genomföra en undersökning av hur samtliga kommuners folkbibliotek styrs samt att göra en litteraturstudie på ämnet. Den oberoende tankesmedjan Balans specialiserar sig på just styrning och ledning inom offentlig sektor och gemensamt finansierad välfärd. 4

Brister i Folkbibliotek på entreprenad

Kort efter att rapporten Folkbibliotek på entreprenad delgavs skrev BiS en text med synpunkter som publicerades i bis 2020/4.5 Kort sammanfattat menade BiS att rapporten var bristfällig på flera punkter. För det första är biblioteksverksamhet utanför bibliotekslagen i stort helt oreglerad. Det finns inga tillsynsmyndigheter som kan granska och utöva tillsyn över folkbiblioteken, som det gör för till exempel skola och sjukvård. Därför skulle det kunna bli ödesdigert för bibliotek om de blev upphandlade med dåliga avtal och inte kunde fullgöra sina uppdrag. Biblioteksverksamhet är också svår att utvärdera flerdimensionellt i kvantitativa mått och därför blir det svårt att avläsa en verksamhets faktiska kvalitet inom viktiga områden som exempelvis inkludering av alla användare. Det finns också en stor risk att transparensen skulle minska vid privat drift eftersom anställda hos privata utförare inte omfattas av meddelarskydd.

Få fördelar men tydliga risker

Efter att rapporten kom i höstas var det alltså även dags för Svensk biblioteksförening att på nytt se över sitt ställningstagande angående frågan kring folkbibliotek på entreprenad. Sedan 2011 har de varit neutrala i frågan.

Eftersom inget i rapporten indikerade några betydande eller långsiktiga fördelar med privat drift på folkbibliotek, men däremot flera tydliga risker, vore det inte konstigt om Svensk biblioteksförening valde att förhålla sig kritiska mot folkbibliotek på entreprenad. För att komma fram till ett nytt ställningstagande använde föreningen rapporten Folkbibliotek på entreprenad (2020) som underlag och styrelsen genomförde även rundabordssamtal med regionföreningar.6

I maj fattade styrelsen därefter beslut att ”att inte ta ställning till vilken driftsform som är bäst för att bedriva folkbiblioteksverksamhet. Det är snarare förutsättningarna för att ge människor en god tillgång till folkbiblioteksverksamhet av hög kvalitet som är avgörande”.7 De la till att även om de inte tar specifik ställning i driftsfrågor är de vaksamma på när människors rätt att fritt använda sina bibliotek hotas på grund av otillbörlig styrning eller bristande resurser. 

Hur har Svensk biblioteksförening tänkt ta reda på sådana missförhållanden när de inte är någon tillsynsmyndighet utan en förening? 

Kritik mot ställningstagandet

De två huvudsakliga riskerna med alternativa driftsformer som lyftes i rapporten togs även upp när ställningstagandet meddelades: att en ekonomisk press mot ständigt billigare biblioteksverksamhet leder till att bibliotekens roll som offentligt rum – och bibliotekariers kunskap – rationaliseras bort. Samt att enstaka företag på sikt får en maktställning i kraft av att de blir dominerande aktörer och att det bland annat leder till slöseri med skattemedel. 

Varför nöja sig med vaga begrepp som att de ska vara ”vaksamma” när riskerna de nämner är skäl nog att inte förhålla sig neutrala i frågan?

Sammantaget är det svårt att förstå varför Svensk biblioteksförening vill fortsätta förhålla sig neutrala till driftsformsfrågor på folkbiblioteken. 

Det bör tilläggas att Nick Johnson Jones, styrelsemedlem i Svensk biblioteksförening och medlem i BiS, la till ett särskilt yttrande med synpunkter i protokollet. Bland annat ifrågasatte han att ställningstagandet endast bygger på de risker som nämns i rapporten. Det blir problematiskt eftersom det är Svensk biblioteksförening som fattat beslutet, men det är inte de som har skrivit rapporten. Därför utelämnas viktiga aspekter: till exempel en verksamhetsnära förståelse och kompetens som rapportförfattarna Tankesmedjan Balans saknar. Johnson Jones nämner också att det är problematiskt att det inte finns någon nationell tillsyn för folkbiblioteksverksamhet, vilket gör det svårare att följa upp och ha insyn i biblioteksverksamheter.8

Nick Johnson Jones synpunkter tar upp viktiga aspekter som Folkbibliotek på entreprenad utelämnat. Sammantaget är det svårt att förstå varför Svensk biblioteksförening vill fortsätta förhålla sig neutrala till driftsformsfrågor på folkbiblioteken. 

Kan folkbibliotek i privat drift skapa biblioteksverksamhet för alla?

Jag instämmer med Nick Johnson-Jones om att erfarenheter och kunskap från ett verksamhetsnära perspektiv saknas. För att exemplifiera vad som skulle kunna stå på spel om folkbibliotek lades ut på entreprenad utan nära uppföljning, tänkte jag skriva några tankar från en folkbibliotekaries perspektiv om något som är en bärande del i folkbibliotekens ideologi, att det ska finnas biblioteksverksamhet för alla

I bibliotekslagens ändamålsparagraf står att ”biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla”.9 I stort handlar bra biblioteksverksamhet om att skapa förutsättningar för så god tillgänglighet som möjligt för alla men med särskild fokus på prioriterade grupper som personer med funktionsnedsättning, personer som tillhör nationella minoriteter och personer med annat modersmål än svenska. Dessutom ska folkbiblioteken ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar. Att skapa bra och tillgänglig biblioteksverksamhet åt dessa grupper kräver stabil planering och tillräckliga resurser i både tid och pengar. Det är också mycket viktigt med systematisk och självreflekterande uppföljning. Ändå är det svårt att veta hur bra man lyckas, eftersom att mäta hur väl ett bibliotek är tillgängligt för användarna är mer komplicerat än att bara räkna om lokalerna är anpassade för rullstolar eller om det finns mångspråkshyllor i biblioteket. Att mäta värden som dessa är svårt att göra både i kvantitativa och kvalitativa undersökningar. 

Skulle ett privatägt företag verkligen kunna tillgodose dessa behov? Låt mig omformulera, vill de göra det?

Det finns en risk att folkbibliotek i privat drift skulle göra det ännu svårare att utvärdera hur väl de utför uppdragen om tillgänglighet. Det finns också en risk att de skulle nedprioritera bibliotekslagens särskilt prioriterade områden, eller nöja sig med att göra endast det absolut nödvändigaste för att spara in på resurser. Att det finns en risk att transparensen och insynen i privat drivna verksamheter skulle minska, gör det ännu svårare att se om biblioteken faktiskt tillgodoser allas rättighet till tillgängliga folkbibliotek.

Att det inte skulle spela särskilt stor roll om ett folkbibliotek är offentligt eller privat styrt beror alltså på vem man frågar. En normperson utan behov av särskilda anpassningar kanske inte skulle bli så påverkad av ett bibliotek inte har ett brett utbud i sin programverksamhet. Men för en person med särskilda behov kan folkbiblioteket vara en avgörande plats för att till exempel gå på en anpassad sagostund där flera sinnen aktiveras. Skulle ett privatägt företag verkligen kunna tillgodose dessa behov? Låt mig omformulera, vill de göra det?

Svaga reaktioner mot Svensk biblioteksförenings neutralitet

Situationerna ovan är hypotetiska men de är uppbyggda på ett antagande av de risker som folkbibliotek i privat drift skulle kunna medföra för bibliotekens användare, särskilt mer resurssvaga grupper som är i stort behov av bibliotekens verksamhet och service. Är Svensk biblioteksförening villiga att ställa sig neutrala till sådana situationer?

Ett  ogenomtänkt utlåtande från Svensk biblioteksförening kan dessutom påverka andras syn på folkbibliotek och driftsformer. Svensk biblioteksförening har en maktposition och den missbrukas när ett sådant ställningstagande, eller snarare bristen på ställningstagande, tas. Det finns ingen annan biblioteksförening ens i närhet av samma storlek. 

Avslutningsvis vill jag lyfta bristen på reaktioner från allmänheten. Folkbiblioteken har en stark ideologisk värdegrund men bland de aktuella politiska frågorna finns ofta en tystnad, eller i alla fall inte så starka reaktioner som konkreta frågor som dessa borde väcka. ​​De medlemmar i Svensk biblioteksförening som inte vill se folkbibliotek på entreprenad borde gå samman och kräva att föreningen ändrar sitt ställningstagande.

Fotnoter

  1. https://wwwbiblioteksfor.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2020/10/folkbibliotek-pa-entreprenad-webb-ok.pdf
  2. https://www.biblioteksforeningen.se/rapporter/folkbibliotek-pa-entreprenad/
  3. https://wwwbiblioteksfor.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2017/01/biblioteksdriftsform2.pdf
  4. https://tankesmedjanbalans.se/
  5. https://foreningenbis.files.wordpress.com/2020/12/bis-2020-4-compressed.pdf
  6. https://www.biblioteksforeningen.se/nyheter/folkbibliotek-pa-entreprenad/
  7. ibid.
  8. ibid.
  9. SFS 2013:801. Bibliotekslag. Stockholm: Kulturdepartementet.

Prenumerera

Få nästa nummer av bis i brevlådan! En prenumeration kostar från 160 kronor för fyra nummer och du kan betala enkelt med Swish.

Kategorier
BiS föreningen privatisering Svensk Biblioteksförening

BiS samlade argument mot bibliotek på entreprenad

Just nu pågår en diskussion inom Svensk biblioteksförening initierad av rapporten Folkbibliotek på entreprenad.

BiS har länge engagerat sig i frågan och uppmanar Svensk biblioteksförening att ta avstånd från folkbibliotek på entreprenad.

Vi uppmanar alla att läsa våra samlade argument och engagera sig i diskussionerna.

Varför är privatiserade folkbibliotek en så dålig idé? – BiS samlade argument mot bibliotek på entreprenad

Folkbiblioteken styrs av Bibliotekslagen. I den fastslås bland annat att biblioteksverksamheten ska nå alla, att en biblioteksplan ska finnas, vilka befolkningsgrupper som ska prioriteras och att biblioteken ska samverka. Följande punkter bygger i första hand på Bibliotekslagens krav men det finns ytterligare argument som talar emot bibliotek på entreprenad.

  • Biblioteksverksamhet är utöver Bibliotekslagen till betydande delar oreglerad. För biblioteksverksamheten finns inga tillsynsmyndigheter och den är i jämförelse med exempelvis skol- och sjukvården en mindre reglerad offentlig verksamhet. Dåliga avtal kan få stora konsekvenser och urholka de delar av bibliotekens verksamhet som de har ansvarat för av tradition och som är väl förankrade hos användarna.
  • Insynen och transparensen minskar när bibliotek övergår i privat drift. Detta är extra angeläget då verksamhet arbetar med informationsförmedling och kunskapsbyggande.
  • De privata utförarna vill i allmänhet ha längre avtal än ett år. Det innebär att i lägen då besparingar anses nödvändiga kommer dessa att ensidigt drabba de kommunalt drivna biblioteken, alt. annan kommunal verksamhet.
  • Biblioteksverksamhet är svår att utvärdera. Det finns inga vedertagna kvalitetskriterier som kan användas. Kvalitativ biblioteksverksamhet går inte att avläsa i kvantitativa mått och därför är den svår att kravställa/utvärdera vid upphandling. Att ensidigt fokusera på exempelvis lån och öppettimmar kan stå i direkt motsättning till de prioriteringar Bibliotekslagen kräver.
  • Inget skydd för visselblåsare finns på upphandlade bibliotek eftersom privatanställda på bibliotek inte omfattas av meddelarskydd.
  • En privatisering leder till mindre samverkan. De offentliga biblioteken bildar ett nätverk som de med andra driftsformer ställer sig utanför. Det finns ingen skyldighet för bibliotek drivna på entreprenad att samverka med de offentligt drivna. Kommunal, regional och nationell samverkan mellan bibliotek kommer luckras upp om de ersätts av bibliotek i konkurrens. Fjärrlån försvåras.
  • I de länder som har fler bibliotek på entreprenad kan man se att den professionella kompetensen ofta blir lidande på bibliotek på entreprenad. Det påverkar kvaliteten och den långsiktiga utvecklingen av verksamheten negativt.
  • Bibliotekslagen ställer krav på att kommunen ska ha en biblioteksplan. Hur bedrivs arbetet med en biblioteksplan om deltagande parter är konkurrerande företag och inte kommunala tjänstemän eller båda delarna?
  • Erfarenheterna talar emot det. Nacka kommun genomförde en dyr och tidskrävande upphandling av sin folkbiblioteksverksamhet. Resultatet? Kommunens egna utredare menar, att de folkbibliotek som upphandlats varken kunde visa på de innovationer som man hade hoppats på eller levererade en verksamhet som kunde anses vara av högre kvalitet än innan. Trots det har Nackas blåa styre fortsatt med sin politik och privatiserat ännu fler av sina folkbibliotek. Linköping och Hällefors har gått i motsatt riktning och sagt upp de avtal, som de har haft. I utvärderingen i Hällefors anfördes bland annat att önskad förnyelse hade uteblivit.
  • Det finns inte heller någon ”marknad” med konkurrerande företag inom biblioteksområdet. Det är redan problem med företag som dominerar helt inom olika tjänster.

Med hänsyn till dessa argument kan man undra vilka problem som egentligen ska lösas med en privatisering? Vad gör att man tror att en förändring av driftform i sig skulle kunna medföra positiv förändring? Viljan till att lägga ut bibliotek på entreprenad tycks vara ideologisk mer än något annat.

Slutligen vill vi framhålla att bibliotek på entreprenad är en del av en större samhällsfråga. De redan genomförda privatiseringarna av skolan och vården har lett till många problem och är väldigt ifrågasatta. Mindre jämlikhet och likvärdighet är ett exempel, problem med att ett företag läggs ner/drar sig ur är ett annat. Det går inte att komma ifrån att företagens vinstjakt urholkar resurserna i och tilliten till den generella välfärden. När vinstdrivande företag inom vården och skolsektorn plockar ut stora vinster ur våra skattemedel är det många som med rätta reagerar. Varför vill man göra samma med bibliotek?

American Libraries Association (ALA) tar avstånd från bibliotek på entreprenad bland annat med motiveringen att man vill ha full insyn och att folkbiblioteken inte ska drivas av vinst. Vi kräver att Svensk biblioteksförening, i likhet med ALA, ska ta avstånd från bibliotek på entreprenad.

Bibliotek i Samhälle

Kategorier
bibliotek privatisering Svensk Biblioteksförening

Ny rapport om folkbiblioteksprivatiseringar

Efter en motion av Lena Lundgren beslutade Svensk biblioteksförenings årsmöte 2019 att kartlägga omfattningen av folkbibliotek med alternativa driftsformer och belysa olika konsekvenser. Uppdraget gick till Tankesmedjan Balans och rapporten är nu klar. 

Text: Tobias Willstedt, Martin Persson & Sofia Berg

2007 gjorde BiS en sammanställning av bibliotek med alternativa driftsformer. 19 svenska bibliotek drevs då på entreprenad i olika former, huvudsakligen av föreningar för att de små biblioteken annars hotades av nedläggning. Ett fåtal mera regelrätta entreprenader fanns i Västerås, Hällefors samt Linghems bibliotek i Linköping. 

Sedan dess har en hel del hänt. Entreprenaden i Linghem är sen länge avslutad och Hällefors återtog nyligen sina bibliotek i kommunal drift, medan Nacka sedan 2019 har upphandlat alla sina folkbibliotek till privata aktörer och därmed utgör epicentrum för privatiserade folkbibliotek i Sverige. De kommuner som tidigare uttryckt intresse för privatisering av sina bibliotek, som Täby, är avvaktande. Många vill se hur de försök som görs i Nacka utvecklar sig innan man själv tar steget. 

”Svensk biblioteksförening har varit mer trevande och tidigare gett uttryck för en mer neutral eller till och med försiktigt positiv hållning i driftsformsfrågan”

Frågan om biblioteksprivatiseringar har dykt upp i debatten de senaste åren, där exempelvis BiS, Författarförbundet och vänsteroppositionen i Nacka kommun motsatt sig biblioteksprivatiseringar av flera skäl. Svensk biblioteksförening har varit mer trevande och tidigare gett uttryck för en mer neutral eller till och med försiktigt positiv hållning i driftsformsfrågan (Johanna Hansson, DN Åsikt 14 november 2018).

Efter en motion från Lena Lundgren har nu Svensk biblioteksförening publicerat en rapport i ämnet, som ger en översikt över svenska folkbibliotek och alternativa driftsformer. Uppdraget från årsmötet var att en utredning skulle genomföra grundlig och allsidig undersökning av folkbibliotek med alternativa driftsformer och därvid, förutom att göra en detaljerad kartläggning, även belysa de olika aspekter som rör förhållandet till bibliotekslagen och övriga lagar som berör biblioteken, hur samarbetet mellan biblioteken, inom och mellan kommunerna, kan påverkas, samt möjliga konsekvenser om fler kommuner väljer att lägga ut biblioteks-servicen på entreprenad.

Rapporten Folkbibliotek på entreprenad, författad av Karin Wedberg Spade och Åsa Plesner vid Tankesmedjan Balans på Svensk biblioteksförenings uppdrag, finns nu tillgänglig. Den behandlades på föreningens styrelsemöte den 20 november. Styrelsen beslutade att fortsätta diskussionen och ta upp frågan igen på decembers sammanträde. 

I rapporten citeras bland annat BiS tidigare kartläggning och ytterligare några andra BiS-relaterade källor. Författarna har gjort en internationell kartläggning över hur situationen ser ut i några länder där folkbiblioteken har liknande system som i Sverige med lokalt huvudmannaskap, regionala aktörer och nationella övergripande lagar. Förutom Finland, Norge och Danmark, gör de nedslag i Storbritannien, Nederländerna och USA. Gällande de nordiska länderna finns inga bibliotek på entreprenad ännu förutom i Sverige, även om det inte verkar uteslutet med alternativa driftsformer i framtiden. 

Rapporteringen från Nederländerna och likaså Storbritannien är nedslående, stora nedskärningar i Nederländerna har lett till att privata företag tagit över driften av en kommuns bibliotek och andra mer provisoriska lösningar har ersatt nedlagda bibliotek. Storbritannien följer en lika dyster utveckling där många bibliotek drivs av volontärer och privata finansiärer och organisationer, något som den engelska staten uppmuntrar till trots att kvaliteten och ekonomiska förutsättningar kraftigt försämras. Sedan 2010 har över 600 offentliga bibliotek lagts ned i Storbritannien. 

”Det är en rimlig ståndpunkt för en biblioteksförening att inte vilja äventyra folkbibliotekens kvalitet och trygghet.”

Situationen i USA är den som är mest lik läget i Sverige. Den tredje största aktören som driver folkbibliotek är en privat aktör, Library Systems and Services LLC (LS&S). De är ensamma som vinstdrivande företag att driva bibliotek i USA, vilket kan liknas vid svenska Axiell som driver folkbibliotek i Nacka kommun. Trots att arbetsvillkor och lagar ser annorlunda ut i USA än i Sverige, där anställda på privatiserade bibliotek drabbas mycket hårdare gällande pension och sjukförsäkring, går det ändå se likheter genom de risker som beskrivs i rapporten. LS&S har ett övertag på marknaden eftersom de är ensamma som företag att driva bibliotek, och eftersom de har kunskapen är det lättare för dem att upphandla fler bibliotek. Det finns en risk att också Axiell lyckas upphandla driften av fler bibliotek i kommuner där konkurrensen inte är stor och där man börjat tveka om biblioteken ska fortsätta vara i kommunal regi. Problemet är att trots om en skulle vara för privat driftsform av bibliotek finns det ändå inte tillräckligt med understöd för att detta skulle ha några fördelar framför kommunal regi. Däremot finns det desto fler nackdelar. De rapporter och den forskning som gjorts i USA efter att LS&S kom in i bibliotekssektorn visar på inga eller knappa förbättringar, och ingenting pekar mot att förbättringarna är kopplade till själva driftsformen, utan snarare till ökade resurser. Vad som är viktigt att påpeka är att American Library Associations (ALA) ståndpunkt är att folkbiblioteken inte ska drivas på entreprenad. Det är en rimlig ståndpunkt för en biblioteksförening att inte vilja äventyra folkbibliotekens kvalitet och trygghet. 

Utöver dessa utblickar så finns det ett antal problem som utredningen inte belyser eller snabbt hastar förbi. Ett stort problem är att biblioteksverksamhet utöver bibliotekslagen till betydande delar oreglerad. För biblioteksverksamheten finns inga tillsynsmyndigheter och den är i jämförelse med exempelvis skolan och sjukvården en mindre reglerad offentlig verksamhet. Dåliga avtal kan få stora konsekvenser och urholka de delar av bibliotekens verksamhet som de har ansvarat för av tradition och som är väl förankrade hos användarna. Ett flerårigt avtal med en privat utförare kan gå ut över andra bibliotek i kommunen om besparingar måste göras. 

Vidare är biblioteksverksamhet svår att utvärdera. Kvalitativ biblioteksverksamhet går inte att avläsa i kvantitativa mått och därför är den svår att kravställa/utvärdera vid upphandling. Att ensidigt fokusera på exempelvis lån och öppettimmar kan stå i direkt motsättning till de prioriteringar bibliotekslagen kräver. 

Utredningen menar också att det finns “traditionella bibliotek som tagits över i privat drift utan att verksamhetsinriktningen tycks påverkas. Hit hör kanske Axiell Services tre biblioteksfilialer i Nacka” (s. 12). Men det finns faktiskt inget som styrker detta. De bibliotek som Axiell i dagsläget driver har de haft sen 2019 och det är väl tidigt att spekulera hur det ska gå för dem, även om utredningen nu gör det i väldigt vaga ordalag. Däremot kan det vara värt att nämna att när Nacka för några år sedan utvärderade upphandlingen av sina folkbibliotek så menade kommunens egna utredare, att de folkbibliotek som upphandlats varken kunde visa på de innovationer som man hade hoppats på eller levererade en verksamhet som kunde anses vara av högre kvalitet än innan. Trots det gick kommunen vidare och genomförde ytterligare en upphandling i vilken Axiell vann de tre nämnda filialerna.

”Insynen och transparensen minskar när bibliotek övergår i privat drift”

Utöver detta så saknas skydd för visselblåsare på upphandlade bibliotek. Insynen och transparensen minskar när bibliotek övergår i privat drift eftersom privatanställda inte omfattas av meddelarskydd. På sistone har vi sett konsekvenserna av den omfattande privatiseringen i skolans värld, där det blivit allt svårare för enskilda att få insyn i hur skolorna faktiskt arbetar.

Trots att de utvärderingar som gjorts av bibliotek som haft privat eller alternativ driftsform visar att det inte finns några fördelar (eller bara i något enstaka fall funnits fördelar) har Svensk biblioteksförening tidigare ställt sig öppen till att alternativa driftsformer av bibliotek eventuellt kan vara positivt och att driftsformen inte är det viktigaste för vad som gör en bra biblioteksverksamhet. I sin egen rapport belyses flera nackdelar och risker med privatisering av bibliotek, exempelvis att samverkan mellan bibliotek riskerar att försämras. Vi ser ju att samverkan mellan de svenska biblioteken redan håller på att försvagas, se exempelvis Lena Lundgrens texter i bis, så låt oss hoppas att denna utveckling nu inte påskyndas genom en privatiseringsvåg. Rapporten tappar i sin styrka när de själva inte uttalat ställer sig emot de eventuella risker som finns för folkbiblioteken. 

Svensk biblioteksförening har ett visst inflytande och borde, liksom ALA, ta ett tydligare ställningstagande för frågan eftersom deras syn kan ha inflytande på den allmänna bilden av hur bibliotek ska drivas, och då också påverka kommuner som funderar på sitt/sina biblioteks driftsformer. 

Rapporten avslutar med ett vagt påstående om att ”det finns god anledning till att kritiskt bevaka hur samhällsutvecklingen påverkar bibliotekens verksamhet”, varpå de menar att driftsformen betyder en del men inte allt i frågan. Vidare ringar de in två områden som de största riskerna vid privatisering: att billigare biblioteksverksamhet skulle leda till att bibliotekariers kunskap och biblioteket som offentligt rum rationaliserades bort samt att enstaka företag skulle få en skev maktställning på marknaden. Slutsatsen som dras av de två riskområdena är inte den väntade, som att de skulle innebära allvarliga konsekvenser för folkbiblioteken, utan att mixen av privata, ideella och offentliga utförare skulle bli ”för Svårstyrd”. Inte heller andra stora risker som tagits upp i den här repliken på rapporten som att samverkan försämras, meddelarfriheten, bristen på insyn och svårigheterna att mäta och utvärdera, lyfts fram i deras slutsats. Varför Svensk biblioteksförening inte vill profilera sig som varande mot alternativa utförare på folkbiblioteken är svårt att begripa, i synnerhet när den egna rapporten belyser flera risker. Vad har de egentligen att förlora på det? 

Litteratur

Wedberg Spade, Karin & Plesner, Åsa (2020). Folkbibliotek på entreprenad. Stockholm: Svensk biblioteksförening. https://wwwbiblioteksfor.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2020/10/folkbibliotek-pa-entreprenad-webb-ok.pdf

Se BiS tidigare uttalanden om bibliotek på entreprenad i arkivet på hemsidan   https://foreningenbis.com 

Svensk biblioteksförening (2019). Årsmöteshandlingar. https://wwwbiblioteksfor.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2019/04/rsmteshandlingar-2019.pdf 

Bibliotek i Samhälle (2019). Varför är privatiserade folkbibliotek en så dålig idé?– BiS samlade argument mot bibliotek på entreprenad. https://foreningenbis.files.wordpress.com/2019/09/flygblad-entreprenad_2019.pdf

Prenumerera

Få nästa nummer av bis i brevlådan! En prenumeration kostar från 160 kronor för fyra nummer och du kan betala enkelt med Swish.

Kategorier
bibliotek demokrati Internet nyheter

Bibliotek, internet och demokrati

Nyligen publicerades undersökningen Bibliotek, internet och demokrati om svenskars digitala kunskaper.

Syftet med undersökningen var att ta reda på mer om allmänhetens inställning till och kunskap om digitala områden som berör sociala medier, integritet och säkerhet på internet. Även allmänhetens syn på tidningar och villigheten att betala för nyheter på nätet var ämnen för undersökningen som utfördes av Novus på uppdrag av Svensk biblioteksförening och Kungliga biblioteket.

Hur ska man då sammanfatta innehållet i Bibliotek, internet och demokrati? Undersökningen tyder på att det finns mycket som svenskarna inte har koll på – exempelvis säkerhetsfrågor online, ägandeförhållande och nätneutralitet. Ålder och utbildning spelar stor roll för kunskaperna, vilket kanske inte är så förvånande för dem som har läst annat underlag om hur det står till med digital delaktighet i landet, eller har praktisk erfarenhet av att jobba med frågorna.

Vad gäller den delen som handlar om dagstidningar och nyheter bakom betalväggar, så visar den på att de som väljer att prenumerera på en dagstidning är i minoritet. Och de flesta som väljer bort dagstidning, eller betallösningar, anger att de tycker att det finns tillräckligt många gratisnyheter på nätet. Samtidigt uppger två av tre att de blir stoppade av betalväggar en eller flera gånger i veckan – bland de som ser sig som digitala är det så många som tre av fyra. Helt enkelt är det många som hade velat läsa mer, men de tycker helt enkelt inte att det är värt att betala för det. Det framgår inte i den här undersökningen hur kopplat detta är till klass, men de som har studerat användningen av digitala prenumerationstjänster vad gäller video på internet (exempelvis Netflix) har konstaterat att användningen av dem i mycket avgörs av inkomst (de som inte har råd prenumererar inte på tjänsterna helt enkelt).

Illustration: Stellan Klint

Det är också intressant att omkring varannan person svarar att det sämsta med internets utveckling är näthat och hot, svårigheten att veta vilka källor man kan lita på och att det finns så mycket desinformation och propaganda.

Informationen i undersökningen är inte nya kunskaper eller främmande perspektiv för oss som arbetar med biblioteksverksamhet tror jag, utan snarare vardag. Enligt bibliotekslagen ska biblioteken främja demokrati och fri åsiktsbildning och folkbiblioteken också verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. Folkbiblioteken gör idag detta både genom att hjälpa sina besökare med enklare problem på plats och genom mer proaktiva folkbildande aktiviteter där deltagarna i folkbibliotekens verksamhet kan bygga upp sin kompetens i de här frågorna tillsammans med bibliotekets personal. Möten med grupper som har dåliga kunskaper om internet, och som har svårigheter att värdera nyheter och källor är vanliga.

Novus frågar också hur det står till med kunskaperna om bibliotekslagen. Nästan sex av tio känner till att svenska bibliotek har en lagstadgad uppgift att främja demokrati och fri åsiktsbildning, men en stor andel vet ej.

Läs mer

Tobias Willstedt