Etikettarkiv: Svensk Biblioteksförening

Ny rapport om folkbiblioteksprivatiseringar

Efter en motion av Lena Lundgren beslutade Svensk biblioteksförenings årsmöte 2019 att kartlägga omfattningen av folkbibliotek med alternativa driftsformer och belysa olika konsekvenser. Uppdraget gick till Tankesmedjan Balans och rapporten är nu klar. 

Text: Tobias Willstedt, Martin Persson & Sofia Berg

2007 gjorde BiS en sammanställning av bibliotek med alternativa driftsformer. 19 svenska bibliotek drevs då på entreprenad i olika former, huvudsakligen av föreningar för att de små biblioteken annars hotades av nedläggning. Ett fåtal mera regelrätta entreprenader fanns i Västerås, Hällefors samt Linghems bibliotek i Linköping. 

Sedan dess har en hel del hänt. Entreprenaden i Linghem är sen länge avslutad och Hällefors återtog nyligen sina bibliotek i kommunal drift, medan Nacka sedan 2019 har upphandlat alla sina folkbibliotek till privata aktörer och därmed utgör epicentrum för privatiserade folkbibliotek i Sverige. De kommuner som tidigare uttryckt intresse för privatisering av sina bibliotek, som Täby, är avvaktande. Många vill se hur de försök som görs i Nacka utvecklar sig innan man själv tar steget. 

”Svensk biblioteksförening har varit mer trevande och tidigare gett uttryck för en mer neutral eller till och med försiktigt positiv hållning i driftsformsfrågan”

Frågan om biblioteksprivatiseringar har dykt upp i debatten de senaste åren, där exempelvis BiS, Författarförbundet och vänsteroppositionen i Nacka kommun motsatt sig biblioteksprivatiseringar av flera skäl. Svensk biblioteksförening har varit mer trevande och tidigare gett uttryck för en mer neutral eller till och med försiktigt positiv hållning i driftsformsfrågan (Johanna Hansson, DN Åsikt 14 november 2018).

Efter en motion från Lena Lundgren har nu Svensk biblioteksförening publicerat en rapport i ämnet, som ger en översikt över svenska folkbibliotek och alternativa driftsformer. Uppdraget från årsmötet var att en utredning skulle genomföra grundlig och allsidig undersökning av folkbibliotek med alternativa driftsformer och därvid, förutom att göra en detaljerad kartläggning, även belysa de olika aspekter som rör förhållandet till bibliotekslagen och övriga lagar som berör biblioteken, hur samarbetet mellan biblioteken, inom och mellan kommunerna, kan påverkas, samt möjliga konsekvenser om fler kommuner väljer att lägga ut biblioteks-servicen på entreprenad.

Rapporten Folkbibliotek på entreprenad, författad av Karin Wedberg Spade och Åsa Plesner vid Tankesmedjan Balans på Svensk biblioteksförenings uppdrag, finns nu tillgänglig. Den behandlades på föreningens styrelsemöte den 20 november. Styrelsen beslutade att fortsätta diskussionen och ta upp frågan igen på decembers sammanträde. 

I rapporten citeras bland annat BiS tidigare kartläggning och ytterligare några andra BiS-relaterade källor. Författarna har gjort en internationell kartläggning över hur situationen ser ut i några länder där folkbiblioteken har liknande system som i Sverige med lokalt huvudmannaskap, regionala aktörer och nationella övergripande lagar. Förutom Finland, Norge och Danmark, gör de nedslag i Storbritannien, Nederländerna och USA. Gällande de nordiska länderna finns inga bibliotek på entreprenad ännu förutom i Sverige, även om det inte verkar uteslutet med alternativa driftsformer i framtiden. 

Rapporteringen från Nederländerna och likaså Storbritannien är nedslående, stora nedskärningar i Nederländerna har lett till att privata företag tagit över driften av en kommuns bibliotek och andra mer provisoriska lösningar har ersatt nedlagda bibliotek. Storbritannien följer en lika dyster utveckling där många bibliotek drivs av volontärer och privata finansiärer och organisationer, något som den engelska staten uppmuntrar till trots att kvaliteten och ekonomiska förutsättningar kraftigt försämras. Sedan 2010 har över 600 offentliga bibliotek lagts ned i Storbritannien. 

”Det är en rimlig ståndpunkt för en biblioteksförening att inte vilja äventyra folkbibliotekens kvalitet och trygghet.”

Situationen i USA är den som är mest lik läget i Sverige. Den tredje största aktören som driver folkbibliotek är en privat aktör, Library Systems and Services LLC (LS&S). De är ensamma som vinstdrivande företag att driva bibliotek i USA, vilket kan liknas vid svenska Axiell som driver folkbibliotek i Nacka kommun. Trots att arbetsvillkor och lagar ser annorlunda ut i USA än i Sverige, där anställda på privatiserade bibliotek drabbas mycket hårdare gällande pension och sjukförsäkring, går det ändå se likheter genom de risker som beskrivs i rapporten. LS&S har ett övertag på marknaden eftersom de är ensamma som företag att driva bibliotek, och eftersom de har kunskapen är det lättare för dem att upphandla fler bibliotek. Det finns en risk att också Axiell lyckas upphandla driften av fler bibliotek i kommuner där konkurrensen inte är stor och där man börjat tveka om biblioteken ska fortsätta vara i kommunal regi. Problemet är att trots om en skulle vara för privat driftsform av bibliotek finns det ändå inte tillräckligt med understöd för att detta skulle ha några fördelar framför kommunal regi. Däremot finns det desto fler nackdelar. De rapporter och den forskning som gjorts i USA efter att LS&S kom in i bibliotekssektorn visar på inga eller knappa förbättringar, och ingenting pekar mot att förbättringarna är kopplade till själva driftsformen, utan snarare till ökade resurser. Vad som är viktigt att påpeka är att American Library Associations (ALA) ståndpunkt är att folkbiblioteken inte ska drivas på entreprenad. Det är en rimlig ståndpunkt för en biblioteksförening att inte vilja äventyra folkbibliotekens kvalitet och trygghet. 

Utöver dessa utblickar så finns det ett antal problem som utredningen inte belyser eller snabbt hastar förbi. Ett stort problem är att biblioteksverksamhet utöver bibliotekslagen till betydande delar oreglerad. För biblioteksverksamheten finns inga tillsynsmyndigheter och den är i jämförelse med exempelvis skolan och sjukvården en mindre reglerad offentlig verksamhet. Dåliga avtal kan få stora konsekvenser och urholka de delar av bibliotekens verksamhet som de har ansvarat för av tradition och som är väl förankrade hos användarna. Ett flerårigt avtal med en privat utförare kan gå ut över andra bibliotek i kommunen om besparingar måste göras. 

Vidare är biblioteksverksamhet svår att utvärdera. Kvalitativ biblioteksverksamhet går inte att avläsa i kvantitativa mått och därför är den svår att kravställa/utvärdera vid upphandling. Att ensidigt fokusera på exempelvis lån och öppettimmar kan stå i direkt motsättning till de prioriteringar bibliotekslagen kräver. 

Utredningen menar också att det finns “traditionella bibliotek som tagits över i privat drift utan att verksamhetsinriktningen tycks påverkas. Hit hör kanske Axiell Services tre biblioteksfilialer i Nacka” (s. 12). Men det finns faktiskt inget som styrker detta. De bibliotek som Axiell i dagsläget driver har de haft sen 2019 och det är väl tidigt att spekulera hur det ska gå för dem, även om utredningen nu gör det i väldigt vaga ordalag. Däremot kan det vara värt att nämna att när Nacka för några år sedan utvärderade upphandlingen av sina folkbibliotek så menade kommunens egna utredare, att de folkbibliotek som upphandlats varken kunde visa på de innovationer som man hade hoppats på eller levererade en verksamhet som kunde anses vara av högre kvalitet än innan. Trots det gick kommunen vidare och genomförde ytterligare en upphandling i vilken Axiell vann de tre nämnda filialerna.

”Insynen och transparensen minskar när bibliotek övergår i privat drift”

Utöver detta så saknas skydd för visselblåsare på upphandlade bibliotek. Insynen och transparensen minskar när bibliotek övergår i privat drift eftersom privatanställda inte omfattas av meddelarskydd. På sistone har vi sett konsekvenserna av den omfattande privatiseringen i skolans värld, där det blivit allt svårare för enskilda att få insyn i hur skolorna faktiskt arbetar.

Trots att de utvärderingar som gjorts av bibliotek som haft privat eller alternativ driftsform visar att det inte finns några fördelar (eller bara i något enstaka fall funnits fördelar) har Svensk biblioteksförening tidigare ställt sig öppen till att alternativa driftsformer av bibliotek eventuellt kan vara positivt och att driftsformen inte är det viktigaste för vad som gör en bra biblioteksverksamhet. I sin egen rapport belyses flera nackdelar och risker med privatisering av bibliotek, exempelvis att samverkan mellan bibliotek riskerar att försämras. Vi ser ju att samverkan mellan de svenska biblioteken redan håller på att försvagas, se exempelvis Lena Lundgrens texter i bis, så låt oss hoppas att denna utveckling nu inte påskyndas genom en privatiseringsvåg. Rapporten tappar i sin styrka när de själva inte uttalat ställer sig emot de eventuella risker som finns för folkbiblioteken. 

Svensk biblioteksförening har ett visst inflytande och borde, liksom ALA, ta ett tydligare ställningstagande för frågan eftersom deras syn kan ha inflytande på den allmänna bilden av hur bibliotek ska drivas, och då också påverka kommuner som funderar på sitt/sina biblioteks driftsformer. 

Rapporten avslutar med ett vagt påstående om att ”det finns god anledning till att kritiskt bevaka hur samhällsutvecklingen påverkar bibliotekens verksamhet”, varpå de menar att driftsformen betyder en del men inte allt i frågan. Vidare ringar de in två områden som de största riskerna vid privatisering: att billigare biblioteksverksamhet skulle leda till att bibliotekariers kunskap och biblioteket som offentligt rum rationaliserades bort samt att enstaka företag skulle få en skev maktställning på marknaden. Slutsatsen som dras av de två riskområdena är inte den väntade, som att de skulle innebära allvarliga konsekvenser för folkbiblioteken, utan att mixen av privata, ideella och offentliga utförare skulle bli ”för Svårstyrd”. Inte heller andra stora risker som tagits upp i den här repliken på rapporten som att samverkan försämras, meddelarfriheten, bristen på insyn och svårigheterna att mäta och utvärdera, lyfts fram i deras slutsats. Varför Svensk biblioteksförening inte vill profilera sig som varande mot alternativa utförare på folkbiblioteken är svårt att begripa, i synnerhet när den egna rapporten belyser flera risker. Vad har de egentligen att förlora på det? 

Litteratur

Wedberg Spade, Karin & Plesner, Åsa (2020). Folkbibliotek på entreprenad. Stockholm: Svensk biblioteksförening. https://wwwbiblioteksfor.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2020/10/folkbibliotek-pa-entreprenad-webb-ok.pdf

Se BiS tidigare uttalanden om bibliotek på entreprenad i arkivet på hemsidan   https://foreningenbis.com 

Svensk biblioteksförening (2019). Årsmöteshandlingar. https://wwwbiblioteksfor.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2019/04/rsmteshandlingar-2019.pdf 

Bibliotek i Samhälle (2019). Varför är privatiserade folkbibliotek en så dålig idé?– BiS samlade argument mot bibliotek på entreprenad. https://foreningenbis.files.wordpress.com/2019/09/flygblad-entreprenad_2019.pdf

Prenumerera

Få nästa nummer av bis i brevlådan! En prenumeration kostar från 160 kronor för fyra nummer och du kan betala enkelt med swish.

Bibliotek, internet och demokrati

Nyligen publicerades undersökningen Bibliotek, internet och demokrati om svenskars digitala kunskaper.

Syftet med undersökningen var att ta reda på mer om allmänhetens inställning till och kunskap om digitala områden som berör sociala medier, integritet och säkerhet på internet. Även allmänhetens syn på tidningar och villigheten att betala för nyheter på nätet var ämnen för undersökningen som utfördes av Novus på uppdrag av Svensk biblioteksförening och Kungliga biblioteket.

Hur ska man då sammanfatta innehållet i Bibliotek, internet och demokrati? Undersökningen tyder på att det finns mycket som svenskarna inte har koll på – exempelvis säkerhetsfrågor online, ägandeförhållande och nätneutralitet. Ålder och utbildning spelar stor roll för kunskaperna, vilket kanske inte är så förvånande för dem som har läst annat underlag om hur det står till med digital delaktighet i landet, eller har praktisk erfarenhet av att jobba med frågorna.

Vad gäller den delen som handlar om dagstidningar och nyheter bakom betalväggar, så visar den på att de som väljer att prenumerera på en dagstidning är i minoritet. Och de flesta som väljer bort dagstidning, eller betallösningar, anger att de tycker att det finns tillräckligt många gratisnyheter på nätet. Samtidigt uppger två av tre att de blir stoppade av betalväggar en eller flera gånger i veckan – bland de som ser sig som digitala är det så många som tre av fyra. Helt enkelt är det många som hade velat läsa mer, men de tycker helt enkelt inte att det är värt att betala för det. Det framgår inte i den här undersökningen hur kopplat detta är till klass, men de som har studerat användningen av digitala prenumerationstjänster vad gäller video på internet (exempelvis Netflix) har konstaterat att användningen av dem i mycket avgörs av inkomst (de som inte har råd prenumererar inte på tjänsterna helt enkelt).

Illustration: Stellan Klint

Det är också intressant att omkring varannan person svarar att det sämsta med internets utveckling är näthat och hot, svårigheten att veta vilka källor man kan lita på och att det finns så mycket desinformation och propaganda.

Informationen i undersökningen är inte nya kunskaper eller främmande perspektiv för oss som arbetar med biblioteksverksamhet tror jag, utan snarare vardag. Enligt bibliotekslagen ska biblioteken främja demokrati och fri åsiktsbildning och folkbiblioteken också verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. Folkbiblioteken gör idag detta både genom att hjälpa sina besökare med enklare problem på plats och genom mer proaktiva folkbildande aktiviteter där deltagarna i folkbibliotekens verksamhet kan bygga upp sin kompetens i de här frågorna tillsammans med bibliotekets personal. Möten med grupper som har dåliga kunskaper om internet, och som har svårigheter att värdera nyheter och källor är vanliga.

Novus frågar också hur det står till med kunskaperna om bibliotekslagen. Nästan sex av tio känner till att svenska bibliotek har en lagstadgad uppgift att främja demokrati och fri åsiktsbildning, men en stor andel vet ej.

Läs mer

Tobias Willstedt

Svensk biblioteksförenings årsmöte den 16 maj 2019

Under Svensk biblioteksförenings årsmöte i Helsingborg den 16 maj antogs en ny vision och verksamhetsinriktning för föreningen. Lena Lundgren var kritisk mot förslaget och lämnade in detta särskilda yttrande till beslutet.

Särskilt yttrande till beslutet att fastställa en ny vision och verksamhetsinriktning för Svensk biblioteksförening 2030

Jag anser att den föreslagna visionen är obegripligt mesig trots det omsorgsfulla förarbetet. Jag efterlyser en mera offensiv vision med tanke på alla de utmaningar som samhället står inför och min tilltro till bibliotekens möjligheter att spela en viktig roll i samhällsutvecklingen.

Jag saknar i inledningen hänvisningar till inte bara till FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, Agenda 2030 och ”Den femte statsmakten” utan också till FN:s konvention om barnets rättigheter, FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar, de IFLA-dokument, som föreningen så förtjänstfullt låtit översätta till svenska, samt naturligtvis Bibliotekslagen med dess prioriteringar.

Jag saknar det internationella perspektivet och det solidariska samarbetet med bibliotek i andra länder, bibliotekens roll i det mångspråkiga samhället och för barn och ungdomar och biblioteken som en mera aktiv deltagare i arbetet för ett jämställt, jämlikt och hållbart samhälle. Jag saknar också det utåtriktade och uppsökande arbetet. Inom alla dessa områden skulle föreningen kunna stödja biblioteken så att de kan ta större kliv framåt till 2030.

Eftersom jag inte har deltagit i förberedelsearbetet yrkar jag inte avslag på förslaget till ny vision utan väljer att på detta sätt uttrycka min avvikande mening.

Lena Lundgren

Läs mer

 

 

Motion angående utredning om bibliotek med alternativa driftsformer

Motion till Svensk biblioteksförenings årsmöte.

Från och med 2019 har Sverige sitt första större folkbibliotekssystem, Nackas, som helt drivs på entreprenad av två företag, Dieselverkstadens bibliotek AB och Axiell Services AB.

År 2007 gjorde föreningen Bibliotek i Samhälle, BiS, med små resurser en rikstäckande sammanställning av bibliotek med alternativa driftsformer. Uppgifterna samlades in genom en enkät och kompletterande telefonsamtal och antalet bibliotek var då nitton. Under många år har det funnits mindre folkbibliotek, i första hand biblioteksfilialer, som har drivits eller drivs av föreningar eller studieförbund. Ofta har de övertagits av en lokal grupp eller organisation efter hot om nedläggning av filialen. Några få försök med alternativa driftsformer av hela bibliotek eller inom en del av ett större bibliotekssystem har gjorts i Åre kommun, Linköping, Västerås, Hällefors och Nacka. Några av dem har sedan upphört, några kan ha tillkommit.

Fyra år senare, 2011, gjorde Svensk biblioteksförening en enklare uppföljning och bedömde då att situationen var i stort sett oförändrad.

I och med att alla biblioteken i Nacka kommun nu drivs av företag, och att ett par andra kommuner enligt uppgifter i media är beredda att upphandla sin biblioteksservice, och att man dessutom kan förmoda att situationen efter åtta år har ändrats i fler kommuner, finns det ett behov av att göra av kartläggning av folkbibliotek med alternativa driftsformer.

Även annat har hänt sedan 2007/2011: Diskussionen om likvärdighet, kvalitet och utvärdering av verksamheten i den offentliga sektorn har uppmärksammats de senaste åren. Frågan om hur biblioteken uppfyller bibliotekslagen och samarbetet mellan biblioteksystemen har tagits upp av arbetsgruppen för en nationell biblioteksstrategi. Och hur kan konkurrens mellan biblioteken i en kommun förenas med kravet på samverkan? Frågeställningarna om yttrandefrihet och meddelarfrihet har aktualiserats av några händelser som har uppmärksammats i pressen. Andra aspekter har också kommit upp i debatten. Möjligen har dessutom ytterligare varianter av driftsformer tillkommit. Även dessa frågor behöver belysas.

Jag yrkar att

  • årsmötet beslutar att uppdra åt föreningens styrelse att genomföra en grundlig och allsidig undersökning av folkbibliotek med alternativa driftsformer och därvid, förutom att göra en detaljerad kartläggning, även belysa de olika aspekter som rör förhållandet till bibliotekslagen och övriga lagar som berör biblioteken, hur samarbetet mellan biblioteken, inom och mellan kommunerna, kan påverkas, samt möjliga konsekvenser om fler kommuner väljer att lägga ut biblioteksservicen på entreprenad.

Lena Lundgren
lena.a.lundgren@gmail.com

Vems ärenden går Svensk biblioteksförening?

Svensk biblioteksförening är aktiva i debatten som driftsneutrala eller till och med försiktigt positiva till folkbibliotek i privat drift. Problemet med en sådan hållning är att de fullständigt ignorerar de sakargument och de erfarenheter som talar emot en sådan företeelse. För att förespråka en mindre ”yrvaken och ytlig” debatt är inlägget signerat föreningens ordförande (DN Åsikt, 14 nov) förvånansvärt ovilligt att diskutera de problem som lyfts med privata bibliotek.

När vi pratar om privatiseringar av folkbibliotek lyfter borgerliga politiker ofta Nacka kommun som ett gott exempel. Som BiS har påpekat i andra sammanhang lyser positiva resultat med sin frånvaro i Nacka kommuns egen utvärdering av sin första privatiseringsomgång. Kommunens egna utvärdering visar på en oerhört tidskrävande upphandlingsprocess, och att de folkbibliotek som upphandlats varken kunde visa på de innovationer som man hade hoppats på eller levererade en verksamhet som kunde anses vara av högre kvalitet än innan.

BiS har också presenterat en rad problem som biblioteksprivatiseringar för med sig; att kommunal, regional och nationell samverkan mellan bibliotek luckras upp när de ersätts av bibliotek i konkurrens, att kvalitativ biblioteksverksamhet inte går att avläsa i kvantitativa mått och att den därför är svår att kravställa/utvärdera vid upphandling och att insynen och transparensen minskar när bibliotek övergår i privat drift eftersom privatanställda inte omfattas av meddelarskydd.

Även Svensk biblioteksförenings egen rapport “Om bibliotek på entreprenad” innehåller i själva verket goda argument för att ställning mot folkbibliotek i privat drift.

“Biblioteksverksamheten, trots sin betydelse för värden som kunskap, demokrati och yttrandefrihet, i princip är oreglerad och vilar på vad man nästan skulle kunna beskriva som sedvänja. Skillnaden mot till exempel sjukvården eller skolan är betydande. Dessa verksamheter vilar på långtgående speciallagstiftningar, reglerade rättigheter för patienter och elever samt skyldigheter för huvudmän och personal.

För både sjukvården och skolan finns tillsynsmyndigheter, i vissa fall med rätt att utfärda föreskrifter som till exempel Socialstyrelsen. /../ För biblioteksverksamheten finns många frågor som, om de inte regleras i entreprenadavtalet, inte alls blir reglerade. Utöver den nackdel som det kan innebära för användarna av ett enskilt bibliotek, riskerar dåliga avtal på sikt att urholka de värden som vi idag kanske lättvindligt kopplar samman med de allmänna folkbiblioteken. Att lägga ut och driva folkbibliotek på entreprenad är med andra ord en stor sak. “

Man kan fråga sig varför Svensk biblioteksförening fortsätter sin driftsneutrala hållning, vilket i praktiken är att ställa sig positiv till folkbibliotek i privat drift? Varför väljer man att gå företagens och de borgerliga politikernas ärenden, när så många av föreningens medlemmar inte alls vill se denna utveckling?

BiS är av en annan uppfattning: Bibliotekens intresseorganisationer behöver stå upp för att bevara samverkan mellan bibliotek och stärka den befintliga verksamhet som är riktad till prioriterade grupper. Det är genom satsningar på starka och offentliga bibliotek vi kan arbeta för de ändamål som specificeras i bibliotekslagen, inte genom att curla privatiseringsexperiment som redan visat sig inte leverera.

BiS styrelse