Kategorier
bibliotek BiS föreningen Nationell bibliotekspolitk nationell biblioteksstrategi

BiS synpunkter på utkast till nationell biblioteksstrategi

I maj presenterades ett utkast till den nationella biblioteksstrategin, som ligger till grund för det slutliga förslag som ska presenteras senast den 1 mars 2019. Föreningen BiS  har nu skickat in sina synpunkter till det fortsatta arbetet med nationell biblioteksstrategi.

Föreningen Bibliotek i Samhälle har i många år efterlyst en biblioteksstrategi på nationell nivå och vill härmed bidra till det fortsatta arbetet med strategin genom de synpunkter vi har tagit fram.

Nedanstående text är en sammanfattning av diskussionen vid en medlemsträff september 2018 och de synpunkter som framkommit under tiden sen utkastet till nationell biblioteksstrategi publicerades. Texten har sedan behandlats i föreningens styrelse

Yttrandet kommenterar dels de förslag som läggs fram i utkastet till en nationell biblioteksstrategi Från ord till handling, dels några viktiga synpunkter som vi tidigare har framfört och som vi anser att strategin bör ta upp. Våra synpunkter gäller i första hand folkbiblioteken.

BiS styrelse

Kategorier
bibliotek

Lärdomar från biblioteksupproret i Ramsberg

När man läser DN:s fina reportage om biblioteksupproret i Ramsberg (20/5), kan man konstatera några saker:

  1. Det lönar sig att göra motstånd. De bosatta i Ramsberg ”gömde” 4 700 böcker. Det var nog inte det Lindesbergs kommun väntat sig när man storsint erbjöd de boende att ta de böcker man ville ha innan de skulle slängas! Kommuninvånarna i Ramsberg gjorde mer än så. Man utnyttjade kommunfullmäktiges ”frågestund” och ställde kommunpolitikerna i Lindesberg mot väggen. Det hela blev känt i riksmedia, och kommunen kröp till korset. Biblioteket fick vara kvar, men Ramsbergsborna får driva det själv, under namnet ”servicepunkt”! Nu med statligt landsbygdsstöd.
  2. Biblioteken, inte minst på landsbygden, har en stor social funktion. I Ramsberg, där all kommunal service lagts ner, var biblioteket den sista offentliga mötesplatsen för kommuninvånarna. En av de nyinflyttade i Ramsberg valde byn just för att det fortfarande hade ett öppet bibliotek! I föreningen ”Ramsbergs biblioteks vänner” ingår ett tiotal byar.
  3. Politikerna är känsliga för biblioteksnedläggningar. Kommer det ut i media är det dålig PR. ”Bibliotek” har fortfarande en god klang, i näringslivssammanhang skulle man säga ett slagkraftigt varumärke. Det kostar betydligt mindre att låta ett nedläggningshotat bibliotek vara kvar än ett sjukhus eller ett serviceboende!
  4. Ett bibliotek som läggs ner och förskingras är svårt att bygga upp igen. Nu kan det drivas vidare, men i privat regi. Inte bra ur ett kvalitetsperspektiv måhända, men bättre än att det hade lagts ner. Ur ett rent (smalt) kvalitetsperspektiv kanske en bokbuss varit bättre, så som kommunen planerat?
  5. Bland aktivisterna i Ramsberg märks inte minst många bokläsande pensionärer. ”Bakåtsträvare” som hellre läser böcker på tryckt papper än på bildskärm. Och umgås in real life hellre än på Facebook (obs ironin). Kanske får man i framtiden börja skilja på ”pappersbok-bibliotek” och ”media-bibliotek”, ”IRL-bibliotek” och ”digibibliotek”?
  6. Bakom biblioteksupproret i Ramsberg blottas ett större problem som tas upp i DN-artikeln. Det politiska sveket av landsbygden, det bristande förtroendet för de politiska partierna – det som fick en pajas som Donald Trump att väljas till president i USA, och Sverigedemokraterna att vädra morgonluft i Sverige. På en karta i DN-artikeln är det bara några få kommuner där antalet bibliotek ökat i Sverige efter 2001 – det är ett tiotal – i övrigt har i nästan hälften av alla kommuner antalet folkbibliotek minskat. Det får uttalanden som kulturministerns ”Vi behöver biblioteken mer än någonsin”, och ”Tillgången till kultur, kunskap och information får aldrig styras av var i landet man bor”, att klinga tomt.

När jag läser om biblioteksupproret i Ramsberg så tänker jag osökt på biblioteksvaktmästaren i Mali, själv analfabet, som när IS-soldaterna närmade sig stadens bibliotek grävde ner böckerna i sanden utanför biblioteket. För övrigt, så fort en politiker uttalar sig i TV så står dom framför en bokhylla fylld med böcker. Det säger väl något om varumärket?

Mats Myrstener    

Länkar

Kategorier
bibliotek bokläsning statistik Uncategorized

Ny spännande statistik om bibliotek och bokläsning i Sverige

För att kunna förstå hur samhällsutvecklingen påverkar svenska folkets attityder och beteenden, har SOM-institutet sedan 1986 genomfört den nationella SOM-undersökningen.

Varje år inleds avrapporteringen av den senaste nationella SOM-undersökningen med ett stort seminarium där man går igenom resultaten. I undersökningen ställer man också frågor om biblioteksanvändning och bokläsning.  Idag var seminariet och vi fick ta del av utvecklingen sen förra året.

I årets undersökning sammanfattar man trenderna i biblioteksanvändning och bokläsande så här:

  • Sedan början av 2000-talet: En nedåtgående trend av fysiska biblioteksbesök.
  • Digitala biblioteksbesök ökar MEN uppväger inte den nedåtgående trenden av fysiska biblioteksbesök.
  • Andelen aktiva låntagare är lägre än andelen fysiska biblioteksbesökare –> människor använder bibliotek till mycket mer än till att låna böcker.

bokläsande

biblioteksanvändandeI länken nedan kan man ta del av hela presentationen som bilderna är hämtade ifrån. Titta gärna på den om du vill veta mer om utvecklingen i Sverige och ta del av mer information om bibliotek och läsande. Och läs rapporten när den finns tillgänglig.

Länkar:

SOM-seminariet 20180424 eftermiddagens presentationer

SOM-institutet

Tobias Willstedt

Kategorier
queerrörelsens arkiv och bibliotek

Queerrörelsens arkiv och bibliotek räddar material som riskerar att försvinna ur historien

Nystartade Queerrörelsens arkiv och bibliotek, QRAB, sprider kunskap om queer aktivism, historia och kultur. Arkivet drivs av en förening med 25 medlemmar.

Föreningen har bland annat engagerat sig i att rädda samlingar av material som annars riskerar att upphöra. Exempelvis tog sig Olov Kriström, göteborgsbibliotekarie och initiativtagare till föreningen, till Stockholm för att rädda vad som blev kvar efter att RFSL:s bibliotek lades ned. Så här beskriver föreningen själva sin verksamhet:

Hösten 2017 bildades QRAB i Göteborg som en förening utifrån behovet och begäret att ta tillvara på material som många gånger riskerar försvinna ur historien – berättelser om kroppar och kärlekar som dömts, gömts och glömts. QRAB använder ”queer” som ett inkluderande begrepp som innefattar lesbiska, asexuella, intersexuella, transsexuella, bisexuella och homosexuella erfarenheter. Genom att göra dessa berättelser tillgängliga för aktivister, akademiker och allmänhet vill vi främja en historiemedvetenhet som kan inspirera till fortsatt kamp för alla människors rättigheter och fulla frihet.

Queerrörelsens arkiv och bibliotek har idag en samling på 1 700 böcker, 1 100 tidskrifter och tre hyllmeter arkivmaterial och har som ambition att skaffa sig en egen lokal i Göteborg. Läs gärna mer om deras verksamhet i de två intervjuer med Olov Kriström som du hittar i våra länkar.

Länkar:

QRAB – Queerrörelsens Arkiv och Bibliotek

Queera böcker hittar nytt hem (Fria tidningen)

Räddar queerrörelsens historia (BBL)

Tobias Willstedt

Kategorier
Internationella biblioteket mångspråkighet Stockholms stadsbibliotek Uncategorized

Vad händer med Internationella biblioteket?

Just nu är det mycket diskussion om det Internationella biblioteket (IB) som är ett av Europas största folkbibliotek för litteratur på olika språk. Biblioteket erbjuder mer än 200 000 böcker på mer än 100 språk.

stockholm_public_library_january_2015_04
Stockholm stadsbibliotek av Arild Vågen – Eget arbete, CC BY-SA 4.0

Internationella biblioteket är beläget i Stockholm och är öppet för besökare, men har även ett nationellt uppdrag som depåbibliotek och fungerar som resurs för utvecklingen av mångspråkiga biblioteken över hela Sverige.

Nu är bibliotekets framtid osäker och många röster höjs till protest. Den lösning som Stockholm stadsbibliotek förespråkar, att integrera IB:s verksamhet i resten av biblioteksverksamheten har kritiserats starkt från personalen inte minst. Detta innebär att biblioteket kommer försvinna som öppet bibliotek.

Så här skriver Harriet Lacksten, tidigare utvecklingsledare på Internationella biblioteket:

http://biblioteksbladet.se/redaktionellt/en-spade-ar-alltid-en-spade/

Både Biblioteksbladet och SvD har rapporterat om osäkerheten kring IB:

http://biblioteksbladet.se/osaker-framtid-for-internationella-biblioteket

http://www.svd.se/hog-tid-for-nytt-huvudbibliotek-i-stockholm

Och såhär skriver Stockholm stadsbiblioteks webbplats om biblioteket:

https://biblioteket.stockholm.se/info/om-oss/v%C3%A5r-verksamhet/aktuellt#main-content

Tobias Willstedt