Kategoriarkiv: nyheter

Ladda ned bis 3/2021

Omslag Karin Råghall

Du vet väl om att du är välkommen att läsa äldre nummer av Sveriges enda radikala bibliotekstidskrift helt gratis? Nu kan du ladda ner bis 3/2021 som skickades ut till prenumeranterna i september.

Ur innehållet

  • ”Ord som tillgänglighet och likvärdighet får en särskild betydelse i våra trakter”
    Enligt den senaste nationella biblioteksstatistiken är Dorotea en av kommunerna med bäst bemanning. Karin Råghall skriver om glesbygdsvardagen bakom KB-statistiken.
  • Ljudboksdebatten saknar funktionsrättsperspektiv
    Läsning av tryckta böcker ses oreflekterat i debatten som mera värdefull än andra former av läsning. Eleonor Pavlov och Tobias Willstedt diskuterar hur och varför man läser med öronen.
  • Ett bihang av kött till en algoritm av stål
    Smarta bibliotekssystem har börjat ta plats i vår vardag. Olof Risberg frågar sig om det innebär en automatisering av arbetet som förstärker bibliotekariens handlingsmöjligheter eller om det gör oss till algoritmernas bihang?
  • Vad är ett bibliotek?
    Pandemin har aktualiserat behovet av att definiera vad som menas med bibliotek. Lena Lundgren söker efter svar i bibliotekslagen och andra dokument.
  • Kan folkbibliotek i privat drift skapa biblioteksverksamhet för alla?
    Svensk biblioteksförening har på nytt valt att inte ta ställning i frågan om folkbibliotek i privat drift. Sofia Berg går igenom turerna kring rapporten Folkbibliotek på entreprenad, föreningens ställningstagande och tänker högt kring riskerna med folkbibliotek i privat drift.
  • Digital jämlikhet – en framtidsfråga
    Vad kan vi lära oss av den snabba digitalisering som skett under pandemin? Tobias Willstedt berättar om sitt arbete för att främja digital delaktighet och efterfrågar en politik för jämlikhet.
  • Dessutom – fler texter, krönikor och nyheter!

Medverkande

Ingrid Atlestam. Bibliotekarie och skribent med fokus på folkbibliotek då, nu och sedan.

Bengt Berg. Poet och förläggare för Heidruns förlag. 

Sofia Berg bor i Malmö och arbetar som barn- och ungdomsbibliotekarie på folkbibliotek.

Lena Lundgren. Bibliotekarie och tidigare utvecklingsledare vid Regionbibliotek Stockholm.

Randi Myhre. Projektledare för Delmos-projektet som Biblioteksvännerna i Biskopsgården driver i samarbete med föreningar i Biskopsgården och tjänstepersoner inom Göteborgs Stad. Studiestödjare/läxhjälpare för vuxenstuderande på Hisingen och utbildare i språkutvecklande arbetssätt för Forum Skill. En av författarna till Föreningar i Biskopsgården – möjligheternas katalog (2021) och boken och samtalskorten Svenska på jobbet (2019 och 2020).

Eleonor Pavlov. Barnbibliotekarie i Lund med ett hjärta som brinner extra för inkluderingsfrågor.

Olof Risberg arbetar som bibliotekarie och har ett stort intresse för folkbildning och folkrörelser.

Karin Råghall bor och arbetar som bibliotekarie i Västerbotten.

Tobias Willstedt. Bibliotekarie med intresse för folkbibliotek, digitalisering och tillgänglig läsning.

Läs mer

Prenumerera

Få nästa nummer av bis i brevlådan! En prenumeration kostar från 160 kronor för fyra nummer och du kan betala enkelt med Swish.

Nya numret av bis – tillträdesförbud, algoritmer och distansarbete

Väktare och bibliotekspersonal spanar argt på en biblioteksbesökare med en orolig uppsyn.
Omslag: Tobias Johansson

I nästa nummer av bis tittar vår panel på olika aspekter av det föreslagna tillträdesförbudet till bibliotek. I vanlig ordning bjuder vi dessutom på nyheter och analyser om bibliotek, kultur och samhälle.

Ur innehållet:

  • “Att förbjuda människor att komma in på bibliotek är att börja i fel ände”
    Diskussionen om huruvida personer ska kunna portas från bibliotek eller inte har pågått under flera år men har nu blivit mer konkret. bis har samlat ihop en panel med personer som arbetar på bibliotek eller med biblioteksfrågor för att höra vad de tänker om det föreslagna tillträdesförbudet.
  • Algoritmer – dystopi eller nya arbetssätt?
    I bis 3/2021 reflekterade Olof Risberg kritiskt om införandet av IMMS (Intelligent Material Management System) på bibliotek. I det här numret svarar Lovisa Liljegren på texten och nyanserar bilden av det nya systemet.
  • Många olösta frågor kring distansarbetet
    De långsiktiga konsekvenserna av den nya situationen med arbete hemifrån måste diskuteras och följas upp menar Andrea Berge.
  • Orimliga rop om censur
    Efter att ha uppmanat biblioteksfolk att ta ställning för transpersoners rättigheter blev Eleonor Pavlov starkt kritiserad i sociala medier och kommentarsfält. Med utgångspunkt i de erfarenheterna diskuterar hon mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och bibliotekens ansvar vad gäller urval. 
  • “Sverige och Nederländerna har olika sätt att se på bibliotek”
    I bis 3/2021 ställdes frågan vad ett bibliotek är mot bakgrund av bibliotekens olika agerande under pandemin. I Nederländerna definieras folkbiblioteken utifrån vad de ska göra. Deras uppgifter och organisation skiljer sig från de svenska bibliotekens. Annelien van der Tangs jämförelse bidrar med nya perspektiv till den svenska diskussionen.
  • Dessutom – fler texter, recensioner, krönikor och nyheter!

Prenumerera

Få nästa nummer av bis i brevlådan! En prenumeration kostar från 160 kronor för fyra nummer och du kan betala enkelt med Swish.

Redaktionen

Ladda ned bis 2/2021

Omslag Tobias Johansson

Du vet väl om att du är välkommen att läsa äldre nummer av Sveriges enda radikala bibliotekstidskrift helt gratis? Nu kan du ladda ner bis 2/2021 som skickades ut till prenumeranterna i juni.

Ur innehållet

  • En splittrad tillvaro på skolbibliotek
    bis intervjuar Christina Degerström för att få en nytillträdd skolbibliotekaries perspektiv på yrket.
  • Vem vill vara Nancy Pearl? Ingen, men för våra elevers skull är vi det!
    Skolbiblioteket som fysiskt rum blir inte mindre viktigt för att eleverna har distansundervisning. Gymnasiebibliotekarier från Polhemskolan i Lund reflekterar över den digitala omställningens konsekvenser.
  • Trender i barn- och ungdomslitteraturen väcker oro
    Barn- och ungdomslitteratur fungerar som ett fönster mot världen och som en spegel mot en själv. Därför blir det problem när andelen översatta författare som ges ut i Sverige minskar signifikant. 
  • Vem är aktivist?
    Förordade Valfrid Palmgren strikta urvalsprinciper eller ville hon ge allt åt alla? I två längre texter reder Lena Lundgren och BiS styrelse ut missförstånd och fortsätter diskussionen om bibliotek, aktivism och föreningens historia.
  • “Växande osäkerhet kring framtiden och en förhöjd stressnivå”
    bis ställer frågor om arbetsmiljö och omstart efter pandemin till Marie Gustavsson, Sara Kjellberg, Peter Björkman och Monika Staub Halling.
  • Dessutom – boktips, krönikor, nyheter och poesi!

Medverkande

Bengt Berg. Poet och förläggare för Heidruns förlag.

Sofia Berg. Bibliotekarie bosatt i Malmö.

Tommy Bildström. Bibliotekschef, Nordmaling, och debattör.

Peter Björkman. Samordnare på Regionbibliotek Västernorrland.

Lotta Davidson-Bask och Agnes Kauranen. Skolbibliotekarier på Polhemskolan i Lund. Båda är intresserade av skolbiblioteksutveckling och hur skolbiblioteket på bästa sätta kan stödja eleverna i deras lärande.

Christian Forsell.  Bibliotekarie som bor i Lund och arbetar med mediaförsöjning oavsett format.

Marie Gustavsson. Bibliotekschef i Vallentuna.

Monika Staub Halling. Skolbibliotekarie sedan 2004, jobbar på en lågstadieskola i Lund, samt föreläser om skolbiblioteksutveckling. Brinner särskilt för samarbetet mellan skolbibliotekarie och pedagoger, och för likvärdiga skolbibliotek.

Björn Hellberg. Bibliotekarie på Katrineholms bibliotek som gillar poesi och science fiction.

Ida Holmlund. Gymnasiebibliotekarie i Umeå.

Sara Kjellberg. Bibliotekschef vid Malmö universitetsbibliotek.

Stellan Klint. Illustratör och sjukhusbibliotekarie i Malmö.

Lena Lundgren. Bibliotekarie och tidigare utvecklingsledare vid Regionbibliotek Stockholm.

Röda Linabis ständiga samtidskommentator.

Martin Persson. Arbetar med formatfrågor och tillgänglig läsning.

Annelien van der Tang. Bibliotekarie och sociolog.

Tobias Willstedt bor i Stockholm och tycker att folkbiblioteken är värda att kämpa för.

Klara Önnerfält är skolbibliotekarie, frilansande läsfrämjare och poddare. Hon är också författare till boken Klaras läsprepp – att främja läsning bland barn och unga (Btj Förlag, 2020).

Läs mer

Prenumerera

Få nästa nummer av bis i brevlådan! En prenumeration kostar från 160 kronor för fyra nummer och du kan betala enkelt med Swish.

Nya numret av bis – glesbygdsvardag, funktionsrätt och digitalisering

Foto: Karin Råghall

Missa inte nästa nummer av bis! I vanlig ordning bjuder vi på nyheter och fördjupade analyser om bibliotek, kultur och samhälle.

Ur innehållet:

  • ”Ord som tillgänglighet och likvärdighet får en särskild betydelse i våra trakter”
    Enligt den senaste nationella biblioteksstatistiken är Dorotea en av kommunerna med bäst bemanning. Karin Råghall skriver om glesbygdsvardagen bakom KB-statistiken.
  • Ljudboksdebatten saknar funktionsrättsperspektiv
    Läsning av tryckta böcker ses oreflekterat i debatten som mera värdefull än andra former av läsning. Eleonor Pavlov och Tobias Willstedt diskuterar hur och varför man läser med öronen.
  • “Ett bihang av kött till en algoritm av stål” 
    Smarta bibliotekssystem har börjat ta plats i vår vardag. Olof Risberg frågar sig om det innebär en automatisering av arbetet som förstärker bibliotekariens handlingsmöjligheter eller om det gör oss till algoritmernas bihang?
  • Vad är ett bibliotek?
    Pandemin har aktualiserat behovet av att definiera vad som menas med bibliotek. Lena Lundgren söker efter svar i bibliotekslagen och andra dokument.
  • Kan folkbibliotek i privat drift skapa biblioteksverksamhet för alla?
    Svensk biblioteksförening har på nytt valt att inte ta ställning i frågan om folkbibliotek i privat drift. Sofia Berg går igenom turerna kring rapporten Folkbibliotek på entreprenad, föreningens ställningstagande och tänker högt kring riskerna med folkbibliotek i privat drift.
  • Digital jämlikhet – en framtidsfråga
    Vad kan vi lära oss av den snabba digitalisering som skett under pandemin? Tobias Willstedt berättar om sitt arbete för att främja digital delaktighet och efterfrågar en politik för jämlikhet.
  • Dessutom – fler texter, krönikor och nyheter!

Prenumerera

Få nästa nummer av bis i brevlådan! En prenumeration kostar från 160 kronor för fyra nummer och du kan betala enkelt med Swish.

Redaktionen

Läs bis 1/2021 gratis!

Omslag Eleonor Pavlov

Du vet väl om att du är välkommen att läsa äldre nummer av Sveriges enda radikala bibliotekstidskrift helt gratis? Nu kan du ladda ner bis 1/2021 som skickades ut till prenumeranterna i mars.

Ur innehållet

  • “Vi lämnar det myspysiga fluffpratet om skolbiblioteket”
    Under 2019 tillsatte regeringen utredningen Skolbibliotek för bildning och utbildning, med Gustav Fridolin som särskild utredare för att utveckla skolbiblioteksverksamhet över hela landet. Två år senare är utredningen klar och ett delbetänkande är överlämnat. bis har samlat en panel som arbetar med skolbibliotek inom olika områden och låter dem reflektera kring vad de anser om utredningen.
  • KB, visa handlingskraft!
    I bis två senaste nummer har Lena Lundgren diskuterat begreppet ”det svenska sambiblioteket” och konstaterat att det håller på att krackelera. Här avslutas diskussionen tills vidare med ytterligare kommentarer och förhoppningar om att frågan förs vidare av ansvariga.
  • “Det demokratiska uppdrag som biblioteken vilar på ser inte likadant ut om SD får bestämma”
    Nyligen stoppade en ledande SD-politiker i Svalöv kommunens bibliotek från att marknadsföra bibliotekets nyvunna hbtqi-certifiering på Facebook. Läs Eleonor Pavlovs kommentar.
  • “Vilka egenskaper hos biblioteket går egentligen att översätta till en digital kontext?”
    Tobias Nordberg vrider och vänder på tanken på folkbiblioteket som en mötesplats när allt fler aspekter av verksamheten digitaliseras.
  • Kurdiska bibliotekets framtid hänger på en skör tråd
    På grund av dålig ekonomi så är Kurdiska bibliotekets framtid osäker. Annsofi Lindberg beskriver bakgrunden och nuläget för biblioteket och frågar efter en lösning på situationen!
  • Om boken finns på hyllan – tillitsfull samverkan för Agenda 2030
    I den pågående debatten om mediesamverkan i Sverige har flera efterlyst hur biblioteken skulle kunna samarbeta på ett mer hållbart sätt och utifrån Agenda 2030. Men hur skulle en sådan samverkan kunna se ut?
  • Dessutom – boktips, krönikor och poesi från Freke Räihä!

Medverkande

Bengt Berg. Poet och förläggare för Heidruns förlag. Hans senaste bok är Dag för dag – texter från en särskild tid (Ekström & Garay 2020). 

Sofia Berg. Skolbibliotekarie bosatt i Malmö. 

Annsofi Lindberg. Bibliotekarie vid Kungliga Konsthögskolan/Konstakademin.

Lena Lundgren. Bibliotekarie och tidigare utvecklingsledare vid Regionbibliotek Stockholm

Sebastian Lönnlöv. Gymnasiebibliotekarie, författare och litteraturkritiker.

Sofia Malmberg. Idag samordnare för skolbiblioteken i Järfälla, men kommer inom kort att börja arbeta som produktutvecklare för BTJ:s skolbibliotekstjänster. Författare till flera böcker om skolbiblioteksutveckling.

Mats Myrstener. Pensionerad bibliotekarie, litteratursociolog och medlem av BiS.

Mattias Nilsson jobbar på Umedalens bibliotek / Västangårdsskolans (åk 1–9) skolbibliotek i Umeå.

Tobias Nordberg. Bibliotekarie i Uddevalla med fokus på folkbibliotekets roll i informationssamhället.

Eleonor Pavlov. Barnbibliotekarie i Lund med ett hjärta som brinner extra för inkluderingsfrågor.

Freke Räihä. Poet, kritiker, översättare och skrivpedagog vid Österlens folkhögskola. 2020 kom Frekes 18:e bok ut, Skisser ur det finska, det ödsliga skånska, ja från Västerbotten, en bok om död och skog.

Röda Lina. bis ständiga samtidskommentator.

Olof Sundin. Professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet.

Annelien van der Tang. Bibliotekarie och sociolog.

Tobias Johansson. Bibliotekarie och biblioteksbusschaufför.

Läs mer

Prenumerera

Få nästa nummer av bis i brevlådan! En prenumeration kostar från 160 kronor för fyra nummer och du kan betala enkelt med Swish.