Kategori: nyheter

Kategorier
nyheter

Missa inte bis sista trycka nummer!

Ett kollage. Två läsande personer sitter ner. Ovanför dem texten: ORD upptäcksfärd ord upplevelser böcker Boktips läsare läs rytm Ord Knäck koden möten litteratur böcker ord utveckling berättelsen fantasti Läs Bok orden ord boken ord dröm
Omslag: Eleonor Pavlov.

Ur innehållet:

  • Bland drev och trollarméer — MIK i högervindarnas tid
    Flera offentliga initiativ vill nu sätta fokus på MIK och kritiskt tänkande. Hotfulla moln tycks hopas i främmande stater – samtidigt som oheliga högerallianser samlar sina krafter här hemma. Klarar vi av att hantera dessa hot, undrar Leodan Rodriguez.
  • Friktion, ansvar och källkritik – var finns samhällets gemensamma strävan idag? 
    I en tid som vissa hävdar är postpolitisk, letade Cecilia Billsdotter Jonsson efter svar på frågor om kunskap, demokrati och historia utanför bibliotekets ramar. 
  • Jönköpings barnbibliotek – med barnglasögon 
    Barnavdelningarna på två stora bibliotek, Centrumbiblioteket Ode i Helsingfors (bis 2/2022) och Deichman Bjørvika i Oslo (bis 1/2023), har tidigare granskats ur ett barnperspektiv. Nu fortsätter Lena Lundgrens granskningar med Jönköpings stadsbiblioteks barnavdelning. 
  • Nya villkor för kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning
    Med avstamp i tidnings- och tidskriftsavdelningarna på Umeå stadsbibliotek reflekterar Peter Björkman kring ett snabbt föränderligt medielandskap, tuffa ekonomiska förutsättningar, och BiS betydelse för att inge hopp i ett svårt politisk nuläge.
  • Dessutom — Nick Jones, Karin Råghall, Johan Björk, Lennart Wettmark, Soledad Cartagena, Martin Persson och Tobias Willstedt skriver om BiS då och nu.

Bli medlem

Gillar du det vi gör? Stötta BiS genom att bli medlem! Ett medlemskap kostar från 125 kronor och du kan betala enkelt med Swish.

Bli medlem

Kategorier
nyheter

Friktion, ansvar och källkritik – var finns samhällets gemensamma strävan idag?

Fotografi på en demonstration. Ett plakat med texten "Redda biblioteket!"
Foto: Moa Stockstad

Text: Cecilia Billsdotter Jonsson

För fem år sedan var jag barnbibliotekarie på Södermalm. Ett av bibliotekets uppdrag är att främja demokrati. Bibliotekarier är människor som är fyllda med kunskap, tankar och idéer. Demokrati är något att värna om, det menar filosofen Hannah Arendt, det tycker Kulturrådets generaldirektör Kajsa Ravin, det säger kulturministern Parisa Liljestrand och det behöver en kvinna som bor på skyddat boende. Men vad betyder det? Det betyder olika saker för dem. Hur hanterar man det, liksom? 

Vi behöver mångfald, friktion och idéutbyte, men vi behöver också en sammanhållande kraft. Vart finns den? I engagemanget mot kriget i Ukraina, i tanken om att Sveriges framtid ligger i händerna på ungdomarna som bor i förorten eller i en ny gemensam ”vi kan göra det”-mentalitet, som till exempel finns i klimatrörelsen. Men detta förändrades också. Öppnandet av hem, läsandet av böcker om postsovjetiska stater byttes ut mot en rädsla för en diktators grymhet. Om jag åker till en annan förort på en ö så inser jag, att framtiden inte alls ligger i händerna på de ungdomar i förorten, som får bära de vuxnas och politikernas ignorans, utan i händerna på ungdomar med en helt annan bakgrund.

Hur röda politiker inte haft kunskap att prata om integration, hur man agerat med kortsiktiga lösningar och i maktpolitiska syften. Hur blå politiker kalkylerat kring de motsättningar och problem som finns för att i hög grad formulera problemställningar och driva igenom sin politik. Hur kan man bortse från rättvisa? Det finns inte i min värld. Det gör ont att vara i världen. Ungdomarna på pendeln söderut ironiserar kring min omtanke, om jag ryter slutar de bråka. En av cheferna på en av skolorna där jag arbetade som skolbibliotekarie säger att hen skulle ange barn om lagen implementerades, för att lagen säger så. Den nuvarande regeringen gör ingrepp i klimatpolitiken som kommer att bli svåra att återställa. 

Svenska PEN har i samarbete med Svensk biblioteksförening och Dawit Isaak-biblioteket, genom projektet Banned Books Week Sverige, skapat en möjlighet för bibliotek och bibliotekarier att rapportera försök till otillbörlig påverkan från politik och allmänhet. Hoten och hatet mot dragshowgruppen Drakar och Dragqueens kan kännas ibland personligt. Jag ser en del problem med Vänsterpartiets politik men jag ser större problem i att de förhandlar bort sin ideologiska kärna. 

Idéhistoria och minnespolitik i all ära, men det finns något fundamentalt, likvärdigt, tja, demokratiskt med ett bibliotek fyllt av böcker som man själv aldrig kommer att hinna läsa. Att skjuta undan reservationsvagnen på morgonen, koka kaffe, logga in på datorn. Det här gör vi tillsammans, vi ger människor möjligheter, kunskap och rekreation, för att det är viktigt. Att läsa ett stycke i en bok, att prata med en kollega om religion eller en tv-serie. Att bemöta låntagare, alla utifrån vilka de är, se deras förutsättningar, guida dem till böcker och information, det är vårt yrke. 

De politiska åsikterna, religionen, skoskavet, hämtningen på förskolan, de överbyggs just i mötet. Det är inget man kan sträva efter, det är något som händer. Den sammanhållande kraften finns i att människor vågar, kan och får möjlighet att ställa kritiska frågor och att någon ser till att svara på dem. Vi lever i en mer komplicerad tid nu, men som ni vet; källkritik, informationssökning, mångspråk, tillgängliggörande av medier, tillgång till böcker är ständigt aktuellt och i människans strävan finns också ett syfte, ett växtskott, en boksida och ett hej.

Bli medlem

Gillar du det vi gör? Stötta BiS genom att bli medlem! Ett medlemskap kostar från 125 kronor och du kan betala enkelt med Swish.

Bli medlem

Kategorier
bis tidskriften nyheter

Ladda ned bis 4/2023 med tema Biblioteksvärlden

Illustration av en bibliotekarie som sitter vid sin arbetsplats. I händerna har hen en tidning, samtidigt som hen sneglar ut genom fönstret.

Ur innehållet

  • Politiska hot mot biblioteken
    Numrets panel har tagit sig an frågan om vad som utgör det största hotet mot biblioteken i det lokala sammanhanget. Vi får en inblick i situationen i USA där konservativa kampanjar för att förbjuda vissa böcker. I Irland står frågan om styrning i fokus.
  • “Det är nu mycket oroliga och tragiska tider”
    Den humanitära katastrofen i Gaza upptar mångas tankar just nu. I det här numret får vi en rapport från Västbanken av Ibrahim Jammal från Yafa Cultural Center som bis samarbetade i ett projekt 2014–2015.
  • Klockan klämtar för Ifla
    Under några varma dagar i augusti mötte Emma Karlsson en global organisation i kris och bibliotekarier som brinner för rättvisefrågor.
  • Bokcirkel bakom lås och bom
    Kriminalvårdens utbredda plats- och personalbrist sliter på såväl intagna som anställda. I Umeå har bibliotekets bokcirkel på fängelset blivit ett andrum för deltagarna.
  • Diskussionen om tjänstemannens roll gentemot politiken fortsätter
    Missa inte bis intervju med Torbjörn Nilsson, en av få bibliotekschefer som offentligt har protesterat mot Tidöavtalets angiverilag samt sociologiprofessor Rolf Å Gustafssons historiskt orienterade essä. Hur hamnade vi här?
  • Dessutom kan du läsa en rapport från årets Bokmässa och fler internationella utblickar, krönikor och nyheter!

Medverkande

Ingrid Atlestam. Bibliotekarie och skribent med fokus på folkbibliotek, då, nu och sedan.

Bengt Berg. Poet och förläggare för Heidruns förlag.

Soledad Cartagena är bibliotekarie och frilansjournalist. Jobbar som skolbibliotekarie på Komvux i Malmö.

Anders Ericson bibliotekarie och journalist som sedan många år driver bloggen Biblioteket tar saka, där han bevakar norska biblioteksfrågor. 

Rolf Å Gustafsson är pensionerad professor i sociologi och har studerat organisering i offentlig sektor i historiskt perspektiv. 

Ibrahim Jammal. Representant för Yafa Cultural Center i Balata Refugee Camp, utanför Nablus på Västbanken i Palestina.

Emma Karlsson är barnbibliotekarie på folkbibliotek i Lund.

Elisabeth Kirwan har arbetat på The National Library of Ireland (NLI) sedan 1984. Just nu arbetar hon med NLI’s National Photographic Archive, en databas med över 5 miljoner historiska foton. Elizabeth är ordförande för the Conference of European National Libraries’ (CENL’s) Equity, Equality, Diversity and Inclusion Networking Group och invald som medlem i IFLA:s LGBT+ Special Interest Group. Hon var en av grundarna till NLI:s Equity, Equality, Diversity and Inclusion Committee.

Tori Patrick är folkbiblioteksarbetare och facklig organisatör vid Daniel Boone Regional Library i Columbia, Missouri (USA). Hen började arbeta på bibliotek vid 18 års ålder, då som bokuppsättare.

Eleonor Pavlov är barnbibliotekarie i Lund med ett hjärta som brinner extra för inkluderingsfrågor.

Karin Råghall bor och arbetar som bibliotekarie i Västerbotten.

Röda Lina är bis ständiga samtidskommentator.

Moa Stockstad jobbar som bibliotekarie på högskolebibliotek, med fokus på tillgänglighetsfrågor.

Elin Tingsdal tog examen inom BoI från Södertörns högskola i juni 2023 och arbetar nu som bibliotekarie i Danderyd. Har tidigare arbetat mycket med kreativa ämnen som teater och brinner för alla åldrars rätt till kreativitet och läsning. Håller nu på att starta bokcirkelverksamhet inom Ung Cancer.

Rasmus Wieselgren är konstnär bosatt i Malmö.

Läs mer

Bli medlem

Gillar du det vi gör? Stötta BiS genom att bli medlem! Ett medlemskap kostar från 125 kronor och du kan betala enkelt med Swish.

Bli medlem

Kategorier
bibliotek nyheter

Debatt: Sluta censurera dina barn

Illustration av en drag queen som läser sagor för barn.

Text: Elin Tingsdal
Illustration: Eleonor Pavlov

Bibliotekslagen trycker på att biblioteken ska arbeta för demokrati och bildning, med barn som en prioriterad målgrupp. Forskning visar att läsning från spädbarnsålder och framåt är viktigt för barns språkutveckling, fantasi, framtida läskompetens och empatiförmåga. Biblioteken uppmuntrar detta på flera sätt. Sedan renoveringen av Kulturhuset har barnbiblioteket på Sergels Torg blivit mer inbjudande för högläsning med mysiga hörn och bokhyllor som barnen själva kan nå och välja det som ser roligt ut. Runt om i landet biblioteks-turnerar “Bland Drakar och Dragqueens” där dragshowartister läser sagor.

Men vem tar med barnen till biblioteket?
Någon vuxen.

Jag minns en kylig lördagsförmiddag i oktober år 2017. Jag var med i en ensemble som spelade barnteater och några av oss stod utanför en lågstadieskola för att uppmuntra föräldrarna i kön till klädbytardagen att ta med sina barn och se föreställningen ”Fröken Honung och den magiska flickan”. En förälder såg kritiskt på mig och frågade exakt hur magisk den var. ”Vi vill inte att vårt barn ska höra för mycket och börja tro på magi och sånt.” Jag blev ställd. Lyckades formulera att allt hände på riktigt. På scen är allt teatermagi med gömda trådar och luckor. Tyst tänkte jag; stackars barn. Vad tror ni ska hända om hen får uppleva lite magi i vardagen? Var går ens gränsen? Är Bamse okej, en talande björn med magisk honung? Är det bättre än när några barn hittar vägen till Narnia i en garderob?

Svenska folkbibliotek har tidigare hamnat i hetluften gällande beslut kring barnböcker. Exempelvis Pippi i Söderhavet som biblioteken i Botkyrka valde att gallra gamla upplagor av när barn kom och sa att de kände sig illa berörda av rasistiska uttryck, något som Emil Arvidson skrev om i Expressen i juli 2017. Gamla böcker ut, omarbetade utgåvor in. Något som bland annat Janne Josefsson, enligt Arvidsons artikel, tycks ha uppfattat som censur.

Nej, rasistiskt språk är inget som barn ska se i sina böcker. Men böcker som tillåts stå kvar, vad innehåller de egentligen? Oroliga röster frågar: ska barn utsättas för berättelser innehållande våld, alkohol och rökning? Är inte det i så fall att uppmuntra till skadligt beteende? Borde inte de också sorteras bort?

Kära förälder, känner du igen dig? Är det verkligen biblioteken som censurerar hårdast?

I en diskursanalys från 2010 av Frida Bogren om censur i barnlitteratur finns ett stycke om oroliga föräldrar. Genus är viktigt, men vid svordomar skickas månadens bok från Barnens Bokklubb tillbaka. Jag klandrar ingen. Ni har full rätt att avgöra vad som är bra för era barn. Vi vill alla värna och skydda dem från faror och skada.

Men är det inte just det ”farliga” som är spännande? ”Du kan inte ta mig!” ropade ungarna på förskolegården där jag vikarierade och sprang iväg när de såg att jag var med på leken och jagade efter, farlig på låtsas. Jag såg samma blick i deras ögon när vi läste böcker. Nyfikenhet, spänning och skratt. I en bok fanns det spöken men vi satt tryggt tillsammans på verandan. Barnen ville höra samma bok om och om igen. Dagen därpå sa de att jag inte skulle vara rädd då jag spelade nervös när spöket kom. ”Det är inget spöke, det är tvätt. Alfonsser det när det är dag igen”. Vi pratade om rädslor, kärlek, kroppar, allt utifrån tankar de olika böckerna väckte.

Snälla förklara: vad skrämmer er vuxna så?

Organisatören till ”Bland Drakar och Dragqueens” uppmärksammar att föräldrarna tycker det är lärorikt för barnen att se att det finns fler sätt att vara på. Barnen fokuserar på det roliga i att boken handlade om regnbågsbajs och inte på berättarens kläder. Synen på vad som är viktigt skiljer sig helt enkelt. Men det ena intrycket utesluter inte det andra.

Jag vill bjuda in alla vuxna i barns närhet, föräldrar, släktingar och pedagoger, att gå till biblioteket. Vi bibliotekarier gör vad vi kan. Nu är det din tur. Låt barnet plocka fritt från hyllorna. Uppmuntra nyfikenhet, läslust, fantasi och vetgirighet, egenskaper som gjort att vi idag bland annat kan transplantera organ och rädda liv. Ge plats åt en ny generation medmänsklighet och demokrati. Släpp din egen rädsla och våga ta samtalen som uppstår. Låt barnet bjuda in dig så ni gemensamt kan hitta vad böcker har att ge.

Det värsta som kan hända är att kanske även du lär dig något.

Elin Tingsdal tog examen inom BoI från Södertörns högskola i juni 2023 och arbetar nu som bibliotekarie i Danderyd. Har tidigare arbetat mycket med kreativa ämnen som teater och brinner för alla åldrars rätt till kreativitet och läsning. Håller nu på att starta bokcirkelverksamhet inom Ung Cancer.

Bli medlem

Gillar du det vi gör? Stötta BiS genom att bli medlem! Ett medlemskap kostar från 125 kronor och du kan betala enkelt med Swish.

Bli medlem

Kategorier
bis tidskriften nyheter

Tidskriften bis går in i en ny era!

Illustration av Christoffer Frostgård

Nästa nummer av bis som publiceras blir det sista tryckta numret. På grund av en del ekonomiska svårigheter har styrelsen fattat beslutet att tidskriften görs om, från ett tryckt format till ett digitalt, med löpande publiceringar på vår hemsida. På så vis kommer vi att kunna fortsätta att driva opinion, skriva artiklar och lyfta olika röster från biblioteken i vårt samhälle, utan att det tär på våra ideella krafter eller knappa ekonomiska resurser. Det sista tryckta numret kommer både att blicka tillbaka men framför allt blicka framåt. Det blir ett dubbelnummer som kommer ut till sommaren. Vill du bidra med en text? Vi behöver den senast 6 april, mejla till tidskriftenbis@gmail.com! 

Under årsmötet den 9 mars kommer vi även att diskutera hur föreningens medlemskap ska fungera, när det inte längre finns någon tryckt tidskrift/prenumeration att teckna. Vad kan vi erbjuda våra medlemmar istället? Detta kommer förstås att utformas tillsammans med de nya styrelseledamöter som ska väljas på årsmötet.