Kategoriarkiv: nyheter

Läs bis 4/2020 gratis!

En person som står och tittar på böcker som flyger i vinden.
Omslag Stellan Klint

Du vet väl om att du är välkommen att läsa äldre nummer av Sveriges enda radikala bibliotekstidskrift helt gratis? Nu kan du ladda ner bis 4/2020 som skickades ut till prenumeranterna i december.

Ur innehållet

Medverkande

Bengt Berg. Poet och förläggare för Heidruns förlag. Nyligen tilldelad årets Werner Aspenströmpris. Hans senaste bok är Dag för dag – texter från en särskild tid (Ekström & Garay 2020). 

Sofia Berg bor i Malmö och arbetar som skolbibliotekarie. 

Ellenor Jepsen. Masterexamen i biblioteks- och informationsvetenskap med examensarbetet Cyborgbibliotekarien – Donna Haraways cyborgteori ur ett biblioteks- och informationsvetenskapligt perspektiv vid ABM, Uppsala universitet 2018. Tidigare en fil.mag. i filosofi och masterkurs i teoretisk filosofi med specialisering i fenomenologi på Köpenhamns universitet.

Tobias Johansson. Bibliotekarie och bokbusschaufför. Arbetar bland annat med programverksamhet för ungdomar på Väven i Umeå.

Stellan Klint. Medicinsk bibliotekarie i Malmö.

Elisabet Risberg är bibliotekarie med ett stort intresse för mångspråkig medieförsörjning och vill att alla ska ha tillgång till litteratur på sitt modersmål. Hon arbetar på Mångspråkiga lånecentralen, det som tidigare var Internationella bibliotekets lånecentral.

Lena Lundgren. Bibliotekarie och tidigare utvecklingsledare vid Regionbibliotek Stockholm.

Röda Lina. bis ständiga samtidskommentator.

Tobias Willstedt är en bibliotekarie med ett stort intresse för folkbibliotek. Under hösten arbetar han dock på heltid med att främja digital delaktighet i coronakrisens spår.

Läs mer

Prenumerera

Få nästa nummer av bis i brevlådan! En prenumeration kostar från 160 kronor för fyra nummer och du kan betala enkelt med Swish.

Skolbibliotek, sambibliotek och digitala bibliotek i nya numret av bis!

Newzad Hirori berättar om Kurdiska biblioteket i nya numret av bis.

Sveriges mest oumbärliga tidskrift om bibliotek innehåller i vanlig ordning nyheter och fördjupade analyser om bibliotek, kultur och samhälle.

Ur innehållet:

  • “Vi lämnar det myspysiga fluffpratet om skolbiblioteket”
    Under 2019 tillsatte regeringen utredningen Skolbibliotek för bildning och utbildning, med Gustav Fridolin som särskild utredare för att utveckla skolbiblioteksverksamhet över hela landet. Två år senare är utredningen klar och ett delbetänkande är överlämnat. bis har samlat en panel som arbetar med skolbibliotek inom olika områden och låter dem reflektera kring vad de anser om utredningen.
  • KB, visa handlingskraft!
    I bis två senaste nummer har Lena Lundgren diskuterat begreppet ”det svenska sambiblioteket” och konstaterat att det håller på att krackelera. Här avslutas diskussionen tills vidare med ytterligare kommentarer och förhoppningar om att frågan förs vidare av ansvariga.
  • “Det demokratiska uppdrag som biblioteken vilar på ser inte likadant ut om SD får bestämma”
    Nyligen stoppade en ledande SD-politiker i Svalöv kommunens bibliotek från att marknadsföra bibliotekets nyvunna hbtqi-certifiering på Facebook. Läs Eleonor Pavlovs kommentar.
  • “Vilka egenskaper hos biblioteket går egentligen att översätta till en digital kontext?”
    Tobias Nordberg vrider och vänder på tanken på folkbiblioteket som en mötesplats när allt fler aspekter av verksamheten digitaliseras.
  • Kurdiska bibliotekets framtid hänger på en skör tråd
    På grund av dålig ekonomi så är Kurdiska bibliotekets framtid osäker. Annsofi Lindberg beskriver bakgrunden och nuläget för biblioteket och frågar efter en lösning på situationen!
  • Om boken finns på hyllan – tillitsfull samverkan för Agenda 2030
    I den pågående debatten om mediesamverkan i Sverige har flera efterlyst hur biblioteken skulle kunna samarbeta på ett mer hållbart sätt och utifrån Agenda 2030. Men hur skulle en sådan samverkan kunna se ut?
  • Dessutom – boktips, krönikor och poesi från Freke Räihä!

Prenumerera

Få nästa nummer av bis i brevlådan! En prenumeration kostar från 160 kronor för fyra nummer och du kan betala enkelt med Swish.

Redaktionen

Internationella kvinnodagen

Heraus mit dem Frauenwahlrecht by Karl Maria Stadler – Wikipedia Commons
Den berömda affischen som tillkännagav kvinnodagen.

Den internationella kvinnodagen instiftades 1910 av den socialistiska världsorganisationen Andra internationalen på initiativ av den tyska kommunisten Clara Zetkin.

Dagen firades första gången inte den 8 mars utan den 19 mars 1911. Mer än en miljon personer – mestadels men inte uteslutande kvinnor organiserade i SPD och fackföreningar – gick ut på gatorna i Tyskland och krävde kvinnlig rösträtt och social och politisk jämlikhet. De följande åren firades dagen – bland annat i Sverige – på olika vårdatum.

Under 1950-talet firades dagen mest i Östeuropa och i Sovjetunionen. 1969 fick dagen ny kraft i väst med den växande feminismen och efterhand togs idén på nytt upp först i USA, sedan i Europa.

Vid Förenta nationernas första internationella kvinnokonferens i Mexiko 1975 togs initiativ till att införa en gemensam kvinnodag. Sedan 1978 finns 8 mars med som internationell kvinnodag på FN:s lista över högtidsdagar. I och med FN:s ”erkännande” kan man säga att den internationella kvinnodagen ändrades från att ha varit en socialistisk kampdag till en opolitisk högtidsdag, men hur man firar den varierar mycket.

Vi lever inte i ett samhälle utan orättvisor mellan könen. Covid-19 har aktualiserat många av dem – Nära 80 procent av arbetarkvinnorna jobbar fysiskt nära andra personer under en arbetsdag, våld i hemmen har ökat, kvinnor har tillgång till lägre inkomster och sämre anställningsskydd och är därför mer sårbara under den ekonomiska krisen och så vidare. Även efter arbetslivet består orättvisorna – en kvinna har i snitt 14500 i pension före skatt i jämförelse med 21 100 för en man.

Det finns alltså fortsatt många anledningar till att ändra på den samhällsordning som begränsar halva mänsklighetens livsutrymme.

Tobias Willstedt

Källor

Läs bis 3/2020 gratis!

Omslag Stellan Klint

Du vet väl om att du är välkommen att läsa äldre nummer av Sveriges enda radikala bibliotekstidskrift, helt gratis? Nu kan du ladda ner bis 3/2020 som skickades ut till prenumeranterna i september.

Ur innehållet

  • “Böckerna ska vara både speglar och fönster”
    Eleonor Pavlov tittar närmare på boken Min makt, en samling berättelser om att vara hbtq-person och funkis.
  • “Ett bibliotek rymmer tusentals människoöden” 
    Kalle Holmqvist har dykt ner i Stockholms stads tänkeböcker på stadsbiblioteket vid Odenplan, och rapporterar från forna tiders bevakning och straff mot utomäktenskapliga sexuella kontakter.
  • Läsefrukter i coronatider
    Under corona finns det mycket tid att läsa och Mats Myrstener ger flera boktips från de senaste årens utgivning. Sex och våld säljer bra konstaterar han, och sällan har det varit så tydligt som idag.
  • “Jag får alltid dåligt samvete när jag läser på arbetstid”
    Varför är det så tabu med läsning av skönlitteratur när det handlar om arbetsmaterial för bibliotekarier. Hur är det egentligen med lästiden på svenska folkbibliotek?
  • Håller nätverket på att spricka?
    Depåbiblioteket i Umeå har varit stängt hela sommaren och Malmö stadsbibliotek har förändrat sina riktlinjer för lån till regionens bibliotek till större restriktivitet, vilket har väckt protester och debatt. Lena Lundgren frågar sig, mot en historisk bakgrund, om bibliotekens nätverk håller på att spricka och vems ansvaret är.
  • Det frigörande och förtryckande folkbiblioteket
    Tobias Willstedt minns sitt första möte med Lunds stadsbibliotek och reflekterar över folkbibliotekets betydelse för missgynnade grupper i samhället.
  • Krönikor, nyheter, recensioner och mycket mera!

Medverkande

Bengt Berg, poet och förläggare (Heidruns Förlag). Senaste bok är dikt-/fotoboken Varje morgon går jag ner till sjön och fotograferar vattnet. Under pandemin har han sänt ”Hållplats E45” tillsammans med filmaren Anders Berg, ett kulturellt 11-kaffe, som också ligger på Youtube.

Kalle Holmqvist är skribent och tecknare. Han har gett ut böcker både för barn och för vuxna, framför allt om historia. Hans senaste bok för vuxna är Fred med Norge, som handlar om arbetarrörelsen och unionsupplösningen 1905. Hans senaste barnbok är Det går en mördare lös, en deckargåta som utspelar sig på 1700-talet när den svenska stormakten håller på att falla samman.

Tobias Johansson. Bibliotekarie och biblioteksbusschaufför. Arbetar bland annat med programverksamhet för ungdomar på Väven i Umeå.

Stellan Klint. Medicinsk bibliotekarie i Malmö.

Lena Lundgren. Bibliotekarie och tidigare utvecklingsledare vid Regionbibliotek Stockholm.

Mats Myrstener är pensionerad bibliotekarie, litteratursociolog, och medlem av BiS.

Eleonor Pavlov. Barnbibliotekarie i Lund med ett hjärta som brinner extra för inkluderingsfrågor. 

Martin Persson. Arbetar med formatfrågor och tillgängliga medier, bor i Malmö.

Röda Lina.bis ständiga samtidskommentator.

Tobias Willstedt är en bibliotekarie med ett stort intresse för folkbibliotek. Under hösten arbetar han dock på heltid med att främja digital delaktighet i coronakrisens spår.

Läs mer

Prenumerera

Få nästa nummer av bis i brevlådan! En prenumeration kostar från 160 kronor för fyra nummer och du kan betala enkelt med Swish.

Redaktionen

Samarbete, censur och mångspråk i nya numret av bis!

En man vänder sig om och ser böcker blåsa i vinden.
Illustration: Stellan Klint

Sveriges mest oumbärliga tidskrift om bibliotek innehåller i vanlig ordning sprängstoff och fördjupade analyser om bibliotek, kultur och samhälle.

Ur innehållet:

  • “Vi kanske måste se med helt nya ögon på hur vi löser detta”
    I bis nummer 3/2020 ställde Lena Lundgren frågan om det svenska sambiblioteket är på väg att krackelera. Nu har hon fått svar från en rad aktörer.
  • Mångspråkig biblioteksverksamhet – en nationell angelägenhet
    Tobias Willstedt sorterar bland sina minnen och tar oss från biblioteksgolvet i Alby, till striderna runt Internationella biblioteket i Stockholm och avslutar det i Världens bibliotek där bibliotekarier förmedlar böcker i en ny digital era. Elisabet Risberg reflekterar över hans berättelse utifrån arbetet på mångspråkiga lånecentralen.
  • ”Yttrandefrihetsbibliotek” som samlar förbjudna böcker öppnar i Malmö
    Sofia Berg har besökt ett nytt bibliotek där förbud, censur och yttrandefrihet står i centrum.
  • “Ett nytt digitalt samhälle har växt fram via informationssamhället, där det krävs ett tydligt och starkt försvar för demokrati och mänskliga rättigheter, mot totalitära tendenser”
    Ellenor Jepsen skriver om Donna Haraway, öppen tillgång och Cyborgbibliotekarien!
  • Mycket saknas i Svensk biblioteksförenings rapport om bibliotek på entreprenad!
    BiS har tittat närmare på en ny rapport från Svensk biblioteksförening som aktualiserar frågan om folkbibliotek på entreprenad. 
  • Krönikor, nyheter och mycket mera!

Prenumerera

Få nästa nummer av bis i brevlådan! En prenumeration kostar från 160 kronor för fyra nummer och du kan betala enkelt med Swish.

Redaktionen