Kategorier
bis tidskriften nyheter

Medverka i nästa nummer av bis!

Snart kommer vi börjar arbeta med nästa nummer av bis och vi tar gärna emot bidrag av olika slag!

bis är en ideellt driven tidskrift av och för oss som jobbar med bibliotek och biblioteksverksamhet. Återkommande inslag i tidskriften är:

  • Artiklar
  • Noveller och dikter
  • Krönikor
  • Recensioner

Nästa nummer har inget särskilt tema utan du är fri att skriva om vad du vill. Skicka in ditt bidrag till redaktionen senast 13 maj. Vi tar emot både text och illustrationer.

Mejla till tidskriftenbis@gmail.com.

Läs mer

Prenumerera

Få nästa nummer av bis i brevlådan! En prenumeration kostar från 160 kronor för fyra nummer och du kan betala enkelt med Swish.

Redaktionen

Kategorier
bis tidskriften nyheter

Ladda ned bis 4/2021

Ur innehållet

  • “Att förbjuda människor att komma in på bibliotek är att börja i fel ände”
    Diskussionen om huruvida personer ska kunna portas från bibliotek eller inte har pågått under flera år men har nu blivit mer konkret. bis har samlat ihop en panel med personer som arbetar på bibliotek eller med biblioteksfrågor för att höra vad de tänker om det föreslagna tillträdesförbudet.
  • Algoritmer – dystopi eller nya arbetssätt?
    bis 3/2021 reflekterade Olof Risberg kritiskt om införandet av IMMS (Intelligent Material Management System) på bibliotek. I det här numret svarar Lovisa Liljegren på texten och nyanserar bilden av det nya systemet.
  • Många olösta frågor kring distansarbetet
    De långsiktiga konsekvenserna av den nya situationen med arbete hemifrån måste diskuteras och följas upp menar Andrea Berge.
  • Orimliga rop om censur
    Efter att ha uppmanat biblioteksfolk att ta ställning för transpersoners rättigheter blev Eleonor Pavlov starkt kritiserad i sociala medier och kommentarsfält. Med utgångspunkt i de erfarenheterna diskuterar hon mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och bibliotekens ansvar vad gäller urval. 
  • “Sverige och Nederländerna har olika sätt att se på bibliotek”
    bis 3/2021 ställdes frågan vad ett bibliotek är mot bakgrund av bibliotekens olika agerande under pandemin. I Nederländerna definieras folkbiblioteken utifrån vad de ska göra. Deras uppgifter och organisation skiljer sig från de svenska bibliotekens. Annelien van der Tangs jämförelse bidrar med nya perspektiv till den svenska diskussionen.
  • Dessutom – fler texter, recensioner, krönikor och nyheter!

Medverkande

Olga Beletski är anställd som bibliotekarie på Högdalens bibliotek i Stockholm och jobbar mycket med programverksamhet. Hon slukar allt från norska barnböcker till b-kändisbiografier men läser aldrig en pappersbok. E-boken i mobilen är hennes bästa vän. 

Bengt Berg är poet och förläggare för Heidruns förlag.

Andrea Berge, bokslukande bibliotekarie, bosatt i Nynäshamn. 

Susann Ek är bibliotekschef i Lomma. Har lång erfarenhet från biblioteksvärlden bland annat som chef för Landskrona stadsbibliotek och för två av stadsdelsbiblioteken i Malmö.

Berith Enkvist arbetar som biblioteks- och kultursamordnare på Norsjö bibliotek, ett integrerat folk- och skolbibliotek och ett av åtta bibliotek inom samarbetet V8-biblioteken i Västerbottens inland. 

Tobias Johansson är bibliotekarie och bokbusschaufför, och har gjort numrets omslag. Se fler illustrationer på instagram: @pysslartobbe”

Lovisa Liljegren är bibliotekarie i Stockholm med intresse för samspelet mellan människa och teknik.

Mats Myrstener är pensionerad bibliotekarie, litteratursociolog, och medlem av BiS.

Eleonor Pavlov. Barnbibliotekarie i Lund med ett hjärta som brinner extra för inkluderingsfrågor.

Karin Råghall är folkbibliotekarie i Umeå, kanske även blivande arkivist.

Röda Lina, bis ständiga samtidskommentator.

Annelien van der Tang. Bibliotekarie och sociolog.

Läs mer

Prenumerera

Få nästa nummer av bis i brevlådan! En prenumeration kostar från 160 kronor för fyra nummer och du kan betala enkelt med Swish.

Kategorier
bibliotek BiS föreningen bis tidskriften nyheter

Nya numret av bis – krig och flykt

Ur innehållet:

  • Orden som gör oss till människor – vittnesmålen och berättelserna från Andrummet
    Sedan den tillfälliga begränsningen i utlänningslagen trädde i kraft har situationen för många flyktingar som befinner sig i Sverige blivit mycket svår. Elisabet Rundqvist beskriver bibliotekens roll och förmedlar ett urval av de berättelser som vuxit fram om eller av flyktingarna.
  • Tillsynsmyndighet behövs!
    Den nya SD-ledda kommunledningens hantering av förslaget till biblioteksplan i Sölvesborg väckte mycket diskussion 2018–2019, men vilka ändringar gjordes egentligen i planen? Lena Lundgren har granskat den nya planen, jämfört med det ursprungliga förslaget och funnit flera formuleringar som strider mot bibliotekslagen.
  • ”Detta kommer givetvis bli svårt att hantera. Tillämpningen kommer bli svår” 
    Det föreslagna tillträdesförbudet till folkbibliotek väcker många frågor, inte minst juridiska. Nick Jones samtalar med Johan Hirschfeldt om tillträdesförbudet till bibliotek.
  • Queerlit uppmuntrar till kollektivt detektivarbete
    Att söka litteratur med hbtqi-tematik har länge varit förenat med svårigheter. Det försöker projektet Queerlit ändra på. Men de behöver hjälp för att gå i mål. Queerlits Sebastian Lönnlöv berättar mer för bis.

  • Aktuell litteratur
    Recensioner av Klara och Lottas skolbibliotek: Idéer och förslag från Flödet av Klara Önnerfält och Lotta Davidson-Bask samt Biografer och bibliotek i förening: Tankar och idéer kring mötesplatser, upplevelser och makt av Lars Gillegård.
  • Dessutom – fler texter, krönikor och nyheter!

Prenumerera

Få nästa nummer av bis i brevlådan! En prenumeration kostar från 160 kronor för fyra nummer och du kan betala enkelt med Swish.

Redaktionen

Kategorier
bibliotek nyheter

Distansarbetets vara eller inte vara

Långsamt börjar vi återgå till vardagen på biblioteken. Jag jobbar på ett kombinerat folk- och skolbibliotek. Folkbiblioteket har haft öppet alternativt erbjudit take-away hela tiden utom en månad i årsskiftet 2020/2021, men all gruppverksamhet (förutom utomhus eller digital) har legat nere i ett och ett halvt år. Först när Folkhälsomyndighetens allmänna råd ändrades i slutet av september 2021 fick jag och min kollega börja gå ut till klassrummen för att bokprata samt ta emot hela klasser i biblioteket igen. (Jag trodde att det skulle ske tidigare, då vi båda var fullt vaccinerade.) Det blev med andra ord en lång period där vi fick köra våra bokprat digitalt via Teams och kontinuerligt packa boklådor till alla klasser.

På min arbetsplats har vi uppmuntrats till en hög grad av hemarbete, något som jag tycker har lett till en alltför kraftig reducering av verksamheten. Några grupper som tycks ha kommit i kläm i flera kommuner under pandemin är studerande som haft begränsad möjlighet eller i perioder varit helt avskurna från att låna kurslitteratur, barn som brukar låna själva och barnfamiljer som i mycket lägre grad utnyttjat möjligheten till ”take away”, alla som saknar egen dator som i perioder varit helt utan möjlighet att skriva ut viktiga dokument och uteblivna introduktioner på biblioteket för grupper från till exempel SFI. När öppettiderna i perioder begränsades till dagtid på vardagar, stängde det ute många.

Personalen har givetvis jobbat när de varit hemma, delvis med samma och delvis med nya arbetsuppgifter, kunnat utveckla bibliotekets sociala medier, fortbildat sig med mera. Men i grunden ser inte jag vårt yrke som ett kontorsjobb.

Under pandemin rekommenderade Folkhälsomyndigheten så många som möjligt att arbeta hemifrån. I flera branscher har de anställda jobbat hemifrån 100 procent, i andra branscher har det inte varit möjligt överhuvudtaget. Det om något är en tydlig klassfråga. 

Ingen visste vid pandemins början hur länge den skulle vara och på många platser fanns inte beredskap för denna typ av kris. Frågan är hur många som gjort konsekvensanalyser av de beslut som fattats längs vägen? Kommer perioden följas upp och analyseras efteråt?

Kontorsjobb eller kontaktyrke?

Personalen har givetvis jobbat när de varit hemma, delvis med samma och delvis med nya arbetsuppgifter, kunnat utveckla bibliotekets sociala medier, fortbildat sig med mera. Men i grunden ser inte jag vårt yrke som ett kontorsjobb. Det skiljer sig i varje fall i hög grad från person till person i hur hög grad man jobbar med arbetsuppgifter som är platsbundna eller inte.

Självklart har det varit bra att alla i riskgrupp har kunnat skyddas från yttre tjänst. Men så länge det inte är allmän lockdown tycker jag att biblioteket ska sträva efter att fortsätta vara tillgängligt i möjligaste mån, om än med begränsningar i antal besökare i lokalen, rekommenderad längd på besöken etc. Instinktivt har jag känt att det är en risk om biblioteksverksamheten sätts på för kraftig sparlåga, att det signalerar att den inte är nödvändig. Det kommer helt säkert konsekvenser i kulturens budgetar de närmaste åren.

Ett och ett halvt år är lång tid, i synnerhet sett ur barns perspektiv.

Ett trafikljus lyser rött. En text står bredvid: Sorunda bibliotek Grönt = välkommen in, Rött = Vänta utomhus.
Sorunda bibliotek signalerade till besökarna. Foto: Andrea Berge

Ett och ett halvt år är lång tid, i synnerhet sett ur barns perspektiv. När vi återstartade biblioteksbesöken för skolklasser blev det tydligt att vi i viss mån får börja om på noll. Många barn som tidigare var hemmastadda i biblioteket verkar nu ha svårt att orientera sig i lokalen, att hitta böcker de gillar. Det är dessutom långt ifrån alla som återvänt till biblioteket under våra ordinarie öppettider. Jag tror att det kommer krävas aktiv marknadsföring för att komma tillbaka till samma nivå för besök och utlån som innan pandemin. 

Vem tjänar på distansarbete?

Själv hör jag till dem som inte alls trivs med arbete hemifrån. Jag vill ha en tydlig gräns mellan arbete och fritid. Bor man litet, i en etta som jag, blir upplevelsen fort att jobbet tar över det fysiska rummet helt. Sedan har ju pandemin i sig inneburit att jag skalat bort de flesta aktiviteter på min fritid och levt mer isolerat, något som också blir mer kännbart när man lever ensam. För mig var det psykiskt påfrestande den månad jag överhuvudtaget inte fick gå till min arbetsplats. Jag saknar kanske allra mest ”mellanrummen”, att eftersnacka spontant efter ett möte, bolla en idé på stående fot i korridoren. Kort sagt dynamiken som uppstår i ett kollektiv.

Men jag har förstått att många har uppskattat hemarbetet. Alla med långt pendelavstånd till jobbet har gjort en tidsvinst. Det har redan flaggats för att avtal kommer skrivas om i kommunen för att möjliggöra för hemarbete även efter pandemin. Hur regleras vem som får distansarbeta och hur ofta? Jag utgår då från att det kommer bli en diskussion om antal timmar/dagar, för vilka arbetsuppgifter etc? Kommer det finnas lokala riktlinjer samt skriftliga överenskommelser mellan arbetstagare och arbetsgivare kring distansarbetet? (Krävs inom statlig verksamhet, hur är det på kommunal nivå?)

Den dagen behovet att upprätthålla avstånd inte längre kvarstår, vad är då skälet till att hemarbete ska fortsätta prioriteras? Borde det inte i så fall föregås av en diskussion om vad som gagnar verksamheten bäst? Hur blir det om cheferna, som i större utsträckning har kontorsjobb, fortsätter jobba hemifrån till stor del?

Fördelar med hemarbetet (här kan andra fylla på med fler exempel):

  • Att slippa lägga tid på resor

Nackdelar med hemarbetet:

  • Det informella lärandet kollegor emellan minskar
  • Minskat teamarbete
  • Svårare för nyanställda att komma in i arbetet
  • Risk att gräns mellan jobb och privatliv suddas ut
  • Ofta sämre arbetsmiljö (ergonomiskt: stol/bord etc)
  • Svårare att fånga upp om någon börjar må dåligt, missbrukar etc.

Jag tillhör även de många som blir utmattade av digitala möten i storgrupp. Jag känner mig desorienterad när jag inte kan känna av stämningen på samma sätt som när alla befinner sig i samma rum. Det tar också energi när själva mötesstrukturen blir rörigare, när det inte framgår vem som står näst på tur att tala till exempel. För små arbetsmöten på upp till fem personer fungerar det något bättre eller om det är en föreläsning, där jag bara behöver rikta uppmärksamheten åt ett håll.

Fler frågor

En farhåga som börjar uttryckas bland lärare är att distansundervisning kan komma att ses som ett sätt att kostnadseffektivisera och minska personalstyrkan i pandemins kölvatten. Finns liknande risker för biblioteken? Vad får det för konsekvenser när biblioteken upprätthållit en viss nivå av verksamhet med färre personer på plats? Alla dessa frågor måste vi hålla liv i och fortsätta att diskutera så att biblioteken inte omedvetet drivs mot en utveckling som i det längre perspektivet är negativ både för våra besökare och för personalen. 

Prenumerera

Få nästa nummer av bis i brevlådan! En prenumeration kostar från 160 kronor för fyra nummer och du kan betala enkelt med Swish.

Kategorier
bis tidskriften nyheter

Ladda ned bis 3/2021

Omslag Karin Råghall

Du vet väl om att du är välkommen att läsa äldre nummer av Sveriges enda radikala bibliotekstidskrift helt gratis? Nu kan du ladda ner bis 3/2021 som skickades ut till prenumeranterna i september.

Ur innehållet

  • ”Ord som tillgänglighet och likvärdighet får en särskild betydelse i våra trakter”
    Enligt den senaste nationella biblioteksstatistiken är Dorotea en av kommunerna med bäst bemanning. Karin Råghall skriver om glesbygdsvardagen bakom KB-statistiken.
  • Ljudboksdebatten saknar funktionsrättsperspektiv
    Läsning av tryckta böcker ses oreflekterat i debatten som mera värdefull än andra former av läsning. Eleonor Pavlov och Tobias Willstedt diskuterar hur och varför man läser med öronen.
  • Ett bihang av kött till en algoritm av stål
    Smarta bibliotekssystem har börjat ta plats i vår vardag. Olof Risberg frågar sig om det innebär en automatisering av arbetet som förstärker bibliotekariens handlingsmöjligheter eller om det gör oss till algoritmernas bihang?
  • Vad är ett bibliotek?
    Pandemin har aktualiserat behovet av att definiera vad som menas med bibliotek. Lena Lundgren söker efter svar i bibliotekslagen och andra dokument.
  • Kan folkbibliotek i privat drift skapa biblioteksverksamhet för alla?
    Svensk biblioteksförening har på nytt valt att inte ta ställning i frågan om folkbibliotek i privat drift. Sofia Berg går igenom turerna kring rapporten Folkbibliotek på entreprenad, föreningens ställningstagande och tänker högt kring riskerna med folkbibliotek i privat drift.
  • Digital jämlikhet – en framtidsfråga
    Vad kan vi lära oss av den snabba digitalisering som skett under pandemin? Tobias Willstedt berättar om sitt arbete för att främja digital delaktighet och efterfrågar en politik för jämlikhet.
  • Dessutom – fler texter, krönikor och nyheter!

Medverkande

Ingrid Atlestam. Bibliotekarie och skribent med fokus på folkbibliotek då, nu och sedan.

Bengt Berg. Poet och förläggare för Heidruns förlag. 

Sofia Berg bor i Malmö och arbetar som barn- och ungdomsbibliotekarie på folkbibliotek.

Lena Lundgren. Bibliotekarie och tidigare utvecklingsledare vid Regionbibliotek Stockholm.

Randi Myhre. Projektledare för Delmos-projektet som Biblioteksvännerna i Biskopsgården driver i samarbete med föreningar i Biskopsgården och tjänstepersoner inom Göteborgs Stad. Studiestödjare/läxhjälpare för vuxenstuderande på Hisingen och utbildare i språkutvecklande arbetssätt för Forum Skill. En av författarna till Föreningar i Biskopsgården – möjligheternas katalog (2021) och boken och samtalskorten Svenska på jobbet (2019 och 2020).

Eleonor Pavlov. Barnbibliotekarie i Lund med ett hjärta som brinner extra för inkluderingsfrågor.

Olof Risberg arbetar som bibliotekarie och har ett stort intresse för folkbildning och folkrörelser.

Karin Råghall bor och arbetar som bibliotekarie i Västerbotten.

Tobias Willstedt. Bibliotekarie med intresse för folkbibliotek, digitalisering och tillgänglig läsning.

Läs mer

Prenumerera

Få nästa nummer av bis i brevlådan! En prenumeration kostar från 160 kronor för fyra nummer och du kan betala enkelt med Swish.