Lyft fram det sanna och inte det falska

Text: Soledad Cartagena

Hon menar att desinformation är skadlig därför att människor får en skev världsbild, vilket i sin tur får konsekvenser.

– Under pandemin såg vi den konkreta faran med desinformationen, när människor som trodde på den inte vaccinerade sig och blev sjuka, och till och med dog. Konspirationsteorier kan också användas för att underminera förtroendet för det demokratiska systemet på olika sätt, till exempel valsystemet som i Trumps USA. Det kan även handla om att utpeka vissa grupper som syndabockar och skapa en vi mot dem-dynamik som är central för antidemokratiska aktörer. 

Det har gått snabbt

2017 kom hennes bok Alternativa fakta. Ända sedan hon skrev boken har hon tänkt att spridningen av det falska kunde bli ett jätteproblem. Men inte att det skulle gå så snabbt. 

– Ta USA som exempel. På fyra år har landet utvecklats från att ha varit en hyfsat välfungerande demokrati till att nu stå på randen till ett inbördeskrig. I samband med rättegångarna mot Donald Trump kommer det att bli en enorm desinformationskampanj för att skydda honom. Det kommer att splittra landet ännu mer och kan skada USA permanent. 

Åsa Wikforss menar att utmaningen idag är att det har blivit billigare och enklare att producera olika typer av desinformation. Det finns även fejkade bilder, filmer och intervjuer som är AI-tillverkade på basis av data som redan är tillgängliga. 

– Och som är mycket svåra att avslöja. Vi har lärt oss tumregler för att upptäcka manipulerade bilder men de reglerna kommer inte att gälla längre. Det är extremt svårt när tekniken utvecklas så snabbt. 

Hur problematiskt är det att politiker, ledarskribenter och andra makthavare sprider desinformation?  

– Forskning visar att hur pass stort genomslag desinformationen får beror på hur opinionsbildare och de som har en röst i offentligheten agerar. Om de väljer att liera sig med dem som desinformerar och använder sig av desinformation för egna syften så blir det farligt. När en president som Trump är beredd att ljuga hejvilt tror folk på honom eftersom de inte kan tänka sig att en person i den ställningen skulle ljuga. På liknande sätt är det en oroande utveckling att politiker, både i Sverige och utomlands, är villiga att använda skeva missvisande påståenden för att gynna sina syften. 

Detta är i och för sig inget nytt menar Åsa Wikforss. Politiker som förr ville sprida sina budskap var tvungna att gå via traditionella medier och blev då ifrågasatta och granskade av journalister. Nu kan de i stället nå ut direkt via sociala medier. Om de blir påkomna med en lögn får uppdagandet inte så stor spridning utan människor lyssnar hellre på det falska. Det är en ny dynamik som gör att det blir farligt.

Lyft inte konspirationsteoriernas innehåll

Åsa Wkforss poängterar, att alla som har en röst i offentligheten har ett ansvar att se till att hålla sig till det de vet, men också vara tydliga med när de inte vet något, när det råder osäkerhet.

Hur ska vi prata om konspirationsteorier utan att fortsätta sprida dem?

– Det är ett problem som även traditionella medier står inför. När de skriver om konspirationsteorier, även om de säger att de är falska, får teorierna spridning. Jag leder ett program om kunskapsmotstånd ihop med filosofer, psykologer, statsvetare och kommunikationsforskare. De  har tittat just på traditionella mediers roll i att sprida konspirationsteorier, där man i all välmening skriver om teorierna, men samtidigt medverkar till att de får en stor räckvidd. Det är ett dilemma även för lärare och bibliotekarier. Ska jag prata om de här sakerna och därmed sprida teorierna? Eller strunta i det och därmed riskera att människor inte får redskap att hantera dem?

Ett råd är att den som undervisar eller skriver om konspirationsteorier inte lyfter fram deras innehåll. Det var ett misstag som amerikanska medier gjorde när de rapporterade om Donald Trump. Journalisterna skrev om hans lögner först och längre ner i artikeln fick läsaren reda på att det var falskt. Men då var skadan redan skedd. 

– Det gäller att lyfta fram det sanna och inte det falska. Om du ska diskutera sådant här i skolmiljöer lyft inte fram konspirationsteorierna utan säg bara lite grann om dem. Prata sedan allmänt om hur sådana teorier fungerar, varför vi blir lurade och vilka aktörer som sprider dem. Fokusera på mekanismerna bakom teorierna, varför vi blir indragna i dem och varför de får så stor spridning. 

Statliga aktörer vill försvaga demokratin

En av de största kampanjerna mot svenska myndigheter på senare tid är den som utmålar myndigheterna som antimuslimska. I den ingår även konspirationsteorin om socialtjänsten som tar muslimska barn. Där finns statliga aktörer som vill försvaga demokratin, säger Åsa Wikforss,

– Det är lätt eftersom vi har en stor muslimsk befolkning. Om man kan sprida det falska budskapet att Sverige är antimuslimskt kan man både gadda internationella aktörer mot Sverige och också skapa splittring inom landet. 

Hur kan vi bli mindre sårbara för desinformation? 

– Sårbarheten beror på att många av sakerna som det här handlar om är vetenskapliga frågor eller samhällsfrågor. Det är inget vi direkt har kunskap om från egen erfarenhet utan merparten av vår kunskap om vetenskap och samhället kommer från källor av olika slag. Det betyder att kunskap förutsätter tillit. Om du ska få kunskap från en källa måste du lita på den. Men tilliten som ligger till grund för vår kunskap kan manipuleras, av vetenskapsförnekare till exempel. 

Öva det kritiska tänkandet 

För att motverka hoten mot kunskapen måste man titta både på det individuella och strukturella planet, menar Åsa Wikforss. Hos individen handlar det om att öva det kritiska tänkandet. Det svåra är att det inte fungerar så bra eftersom kritiskt tänkande inte lever i ett vakuum. 

– Det beror på vilken information människor har tagit till sig. Har du redan druckit ur den förgiftade källan kommer inte det kritiska tänkandet att fungera. Man behöver kunskap för att stå emot det här. Faktakunskaper, till exempel om klimatet, men också kunskap om vad som kännetecknar en pålitlig källa. 

På den strukturella planen handlar det om att göra något åt informationsomgivningen. 

– Medieplattformarna måste styras upp på olika sätt och ta sitt ansvar. Det betyder inte att vi ska förbjuda vissa påståenden eller inskränka yttrandefriheten.  Utan om att kräva ansvar av techbolagen, till exempel transparens vad gäller algoritmerna. Man kan göra om algoritmerna så att de inte premierar det sensationella och opålitliga som det är just nu. Innehållet behöver kureras så att det är en större sannolikhet att kunskapen kommer fram snarare än desinformationen. 

Avslutningsvis menar Åsa Wikforss att vi måste prata mer om varför man ska lita på forskare. Det avgörande är att de hör till vetenskapliga institutioner som är designade för att man ska undvika misstag och upptäcka fel. 

– Vi ifrågasätter varandra, våra artiklar granskas till exempel alltid av andra forskare innan de publiceras. Det är ett sätt att motverka agendadriven forskning. 

Bli medlem

Gillar du det vi gör? Stötta BiS genom att bli medlem! Ett medlemskap kostar från 125 kronor och du kan betala enkelt med Swish.