Kritiskt bibliotekarieskap i spännande antologi

Omslag till bis 201802.

Denna recension är hämtad från bis 2018:02

Nicholson, Karen P. & Maura Seale (eds.) (2018). The Politics of Theory and the Practice of Critical Librarianship. Sacramento, CA: Library Juice Press.

Hur kan kritiska teorier hämtade från biblioteks- och informationsvetenskap användas för att utveckla kritiska bibliotekariepraktiker? Den frågan förenar texterna som samlats i den nyligen utgivna antologin The Politics of Theory and the Practice of Critical Librarianship.

poltheory175wAntologin innehåller akademiska texter och essäer som diskuterar den rörelse som benämns ”critlib”. Critlib är en förkortning av ”critical librarianship”, vilket jag översätter till ”kritiskt bibliotekarieskap” eller ”kritiskt biblioteksarbete”.

Critlib är inte en enhetlig rörelse, utan ett slags informellt nätverk som primärt består av en Twitterdiskussion (#critlib) och konferenser. På webbsidan critlib.org beskrivs critlib som bestående av biblioteksanställda som är engagerade i att principer för social rättvisa ska genomsyra deras arbete i bibliotek. De flesta som är engagerade i rörelsen bor i USA och texterna i antologin utgår från ett nordamerikanskt sammanhang, även om detta inte påtalas.

Med ett undantag är texterna i antologin skrivna av verksamma bibliotekarier. Eftersom critlib är en rörelse för kritiskt bibliotekarieskap är verksamma bibliotekarier också en självklar målgrupp för antologin.

Det kritiska perspektiv som texterna utgår ifrån inkluderar ett självreflekterande förhållningssätt. Därför är det viktigt också för mig, som recensent av denna antologi, att påtala min utgångspunkt som positionerad i biblioteksprofessionens utkanter. Som doktorand inom biblioteks och informationsvetenskap är jag verksam inom fältet, men jag har begränsad erfarenhet av att arbeta som bibliotekarie, vilket förstås påverkar min läsning. I förhållande till några av texterna är det en begränsning. Mina erfarenheter av och kunskaper om bibliotekariepraktiker eller arbetsförhållanden i bibliotek är till större del förvärvade inom akademien än genom egna, direkta upplevelser inifrån professionen. Samtidigt har arbetet som doktorand gett mig möjlighet att utforska kritiska teorier inom biblioteks- och informationsvetenskap och praktisera forskning utifrån sådana perspektiv, vilket berikar min läsning av antologin.

De fjorton bidragen i antologin är av olika karaktär och kvalitén är något ojämn. Sammantaget lyckas texterna ändå belysa en bred palett av aspekter som på olika sätt berör kritiskt biblioteksarbete och som inspirerar till en diskussion om biblioteks- och informationsvetenskapliga teorier och praktiker.

Texterna kan delas in i två huvudsakliga kategorier där den första innefattar aspekter av kritiskt bibliotekarieskap och teorier kring detta, medan den andra analyserar ”critlib” som rörelse. Samtidigt finns det teman som överskrider denna uppdelning. Ett sådant övergripande tema som jag finner särskilt intressant är förhållandet mellan teori och praktik. Det är inte på något sätt en ny diskussion, men i det här sammanhanget konkretiseras den och får välbehövligt syre. Det inledande bidraget i antologin, ”In Resistance to a Capitalist Past: Emerging Practices of Critical Librarianship” skrivet av Lua Gregory och Shana Higgins, är ett exempel på detta. Författarna analyserar biblioteksprofessionens förhållande till praktik och praktikaliteter utifrån hur folkbiblioteken och kapitalismen växte fram och utvecklades i nära förbindelse. Gregory och Higgins visar hur den strävan efter effektivitet och betoning av praktisk användbarhet som genomsyrade kapitalismen också premierades inom biblioteksutvecklingen, vilket Deweys tankar är ett exempel på.

Andra texter tar upp en kritik som rests mot ”critlib” om att rörelsen riskerar att exkludera vissa genom att framstå som svårtillgänglig, elitistisk och just för teoretisk. Ian Beilin påtalar exempelvis i sitt bidrag ”Critical Librarianship as an Academic Pursuit” att beskrivningen av kritiskt bibliotekarieskap som en global och universell rörelse döljer ojämlikheter och osynliggör skillnader som påverkar utvecklingen av teorier och möjligheten att utöva sin yrkesroll som bibliotekarie. Beilin menar att de som har erfarenhet av att exkluderas på grund av exempelvis etnicitet, kön eller klassbakgrund också kan uppleva sig utestängda från akademiska sammanhang som domineras av vita män från övre medelklassen. Detta påverkar också den kritiska biblioteksrörelsen, inte minst i USA där bibliotekarier inom akademin ofta har forskning som en del av sin tjänst (”tenure track librarians”) och därmed andra, och bättre, förutsättningar att ta del av teoretiska sammanhang.

Samtidigt reses frågan om rädslan för att komplexa teoretiska resonemang ska avskräcka vissa i själva verket grundas i förutfattade meningar som delvis beror på en falsk åtskillnad mellan teori och praktik. I förordet konstaterar Emily Drabinski att teori trots allt bara är ett sätt att utföra informationsarbete på. Det är en utgångspunkt som öppnar för en utveckling av det nära förhållandet och utbytet mellan verksamma bibliotekarier och forskare inom fältet. Det ser jag som värdefullt för biblioteksvärlden i helhet, det vill säga för såväl biblioteks- och informationsvetenskapen som för biblioteksverksamheten.

I dagens samhälle där kapitalism och marknadstänkande framstår som ohotade och högerpolitik normaliseras framstår behovet av kritiska reflektioner inom biblioteks- och informationsvetenskap och inom bibliotekarieprofessionen som brännande, i Nordamerika såväl som i Sverige. Antologin inspirerar till en sådan reflektion och diskussion.

Lisa Engström

Läs mer

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.