Etikettarkiv: bis 2018:02

Ladda ner och läs bis 2018:02

Omslag till bis 201802.

Du vet väl om att är välkommen att läsa äldre nummer av Sveriges enda radikala bibliotekstidskrift, helt gratis. Nu kan du ladda ner bis 2018:02 som skickades ut till prenumeranterna i juni.

Ur innehållet

Medverkande

Bengt Berg. Född, uppvuxen, bosatt och verksam i norra Värmland. Författare och förläggare på Heidruns Förlag. Har utgivit drygt 30 böcker, mest poesi.

Lisa Engström skriver sin avhandling om hur användare styrs i bibliotek med obemannade öppettider och hur detta relaterar till en samhällelig utveckling mot självstyrning.

Fredrik Eriksson. Lärare och skribent i Malmö.

Balsam Karam. Tidigare bildredaktör för bis. Kom i år ut med sin debutroman Händelsehorisonten.

Stellan Klint. Medicinsk bibliotekarie i Malmö och medlem av bis redaktion.

Olov Kriström. Bibliotekarie, queerhistoriker och en av de grundande medlemmarna i Querrörelsens Arkiv och Bibliotek.

Gunilla Lundgren är författare. Hon har skrivit ett stort antal böcker tillsammans med flerspråkiga barn i Rinkeby och även flera böcker i samarbete med barn i Sydafrika, bl.a. Nelson Mandela, herdepojken som blev president.

Lena Lundgren. Bibliotekarie och tidigare utvecklingsledare vid Regionbibliotek Stockholm.

Mats Myrstener. Snart pensionerad bibliotekarie, intresserad av folkbibliotekens historia, och ger i höst ut en bok om Stockholms stadsbiblioteks tio första år, 1928–1939.

Martin Persson. Bibliotekarie och bis-redaktör.

Röda Lina. bis ständiga samtidskommentator.

Hanna Wikman är biblioteksassistent i Västra Hisingen, Göteborg. Hon skriver också romaner och poesi och jobbar skrivpedagogiskt.

Tobias Willstedt. Bibliotekarie och webbredaktör för BiS.

Läs mer

Tobias Willstedt

Hej socialistiska psykologer!

Omslag till bis 201802.

BiS är inte ensam i sin roll som vänsterorienterad yrkesförening, flera liknande grupper finns inom andra professioner. bis genomför under 2018 en enkät där vi intervjuar andra socialistiska yrkesorganisationer om vilka frågor de arbetar med och hur de ser på sin organisering. Här är Socialistiska psykologers svar, förmedlade via en av deras medlemmar, Adam Hultqvist. Denna text är först publicerad i bis 2018:02.

Hur länge har ni funnits och hur bildades ni?

Socialistiska psykologer i Malmö har funnits sedan mars 2014 och bildades av en grupp psykologstudenter som startade gruppen utifrån en önskan att organisera psykologer som är socialister. Det var en reaktion på bristen av strukturella förklaringar till psykisk ohälsa under utbildningen och för att kunna samarbeta med Socialistiska Läkare och KAOSA (Kritiskt Organiserade Socialarbetare).

Vilka är era viktigaste frågor och hur ser er organisering och aktivism ut?

Just nu är våra viktigaste frågor migrationsrelaterad ohälsa, asylrätt, hållbar aktivism och antikapitalism. Vi är också aktiva i rörelsen ”En annan vård är möjlig” för, på olika sätt, mer jämlik vård som också är en viktig fråga för oss. I Malmö är vi en grupp på cirka tio aktiva, från och till, och har främst samarbetat med andra nätverk och organisationer och inte med politiska partier. Vi arrangerar och håller föreläsningar och workshops, till exempel har vi deltagit på konferensen Marx2016 i Stockholm och FemF (Feministiskt forum) i Helsingfors förra året. Därtill studiecirklar, handledning (för aktivister) och demonstrationer.

Hur ser ni på er organisering i relation till exempelvis fackförbund, politiska partier eller andra utomparlamentariska nätverk? Vad är fördelarna med att organisera sig i den form ni gör?

Vi har velat hålla det enkelt, snarare än att bilda en förening med styrelse och stadgar, då detta gett oss mer flexibilitet och frihet. Vi tänker dock att vårt sätt att organisera oss har funkat för att vi är en så pass liten grupp, det hade varit svårare i en större grupp och eventuellt behövs mer struktur för att gruppen ska kunna växa.

Läs mer

bis redaktion

Kritiskt bibliotekarieskap i spännande antologi

Omslag till bis 201802.

Denna recension är hämtad från bis 2018:02

Nicholson, Karen P. & Maura Seale (eds.) (2018). The Politics of Theory and the Practice of Critical Librarianship. Sacramento, CA: Library Juice Press.

Hur kan kritiska teorier hämtade från biblioteks- och informationsvetenskap användas för att utveckla kritiska bibliotekariepraktiker? Den frågan förenar texterna som samlats i den nyligen utgivna antologin The Politics of Theory and the Practice of Critical Librarianship.

poltheory175wAntologin innehåller akademiska texter och essäer som diskuterar den rörelse som benämns ”critlib”. Critlib är en förkortning av ”critical librarianship”, vilket jag översätter till ”kritiskt bibliotekarieskap” eller ”kritiskt biblioteksarbete”.

Critlib är inte en enhetlig rörelse, utan ett slags informellt nätverk som primärt består av en Twitterdiskussion (#critlib) och konferenser. På webbsidan critlib.org beskrivs critlib som bestående av biblioteksanställda som är engagerade i att principer för social rättvisa ska genomsyra deras arbete i bibliotek. De flesta som är engagerade i rörelsen bor i USA och texterna i antologin utgår från ett nordamerikanskt sammanhang, även om detta inte påtalas.

Med ett undantag är texterna i antologin skrivna av verksamma bibliotekarier. Eftersom critlib är en rörelse för kritiskt bibliotekarieskap är verksamma bibliotekarier också en självklar målgrupp för antologin.

Det kritiska perspektiv som texterna utgår ifrån inkluderar ett självreflekterande förhållningssätt. Därför är det viktigt också för mig, som recensent av denna antologi, att påtala min utgångspunkt som positionerad i biblioteksprofessionens utkanter. Som doktorand inom biblioteks och informationsvetenskap är jag verksam inom fältet, men jag har begränsad erfarenhet av att arbeta som bibliotekarie, vilket förstås påverkar min läsning. I förhållande till några av texterna är det en begränsning. Mina erfarenheter av och kunskaper om bibliotekariepraktiker eller arbetsförhållanden i bibliotek är till större del förvärvade inom akademien än genom egna, direkta upplevelser inifrån professionen. Samtidigt har arbetet som doktorand gett mig möjlighet att utforska kritiska teorier inom biblioteks- och informationsvetenskap och praktisera forskning utifrån sådana perspektiv, vilket berikar min läsning av antologin.

De fjorton bidragen i antologin är av olika karaktär och kvalitén är något ojämn. Sammantaget lyckas texterna ändå belysa en bred palett av aspekter som på olika sätt berör kritiskt biblioteksarbete och som inspirerar till en diskussion om biblioteks- och informationsvetenskapliga teorier och praktiker.

Texterna kan delas in i två huvudsakliga kategorier där den första innefattar aspekter av kritiskt bibliotekarieskap och teorier kring detta, medan den andra analyserar ”critlib” som rörelse. Samtidigt finns det teman som överskrider denna uppdelning. Ett sådant övergripande tema som jag finner särskilt intressant är förhållandet mellan teori och praktik. Det är inte på något sätt en ny diskussion, men i det här sammanhanget konkretiseras den och får välbehövligt syre. Det inledande bidraget i antologin, ”In Resistance to a Capitalist Past: Emerging Practices of Critical Librarianship” skrivet av Lua Gregory och Shana Higgins, är ett exempel på detta. Författarna analyserar biblioteksprofessionens förhållande till praktik och praktikaliteter utifrån hur folkbiblioteken och kapitalismen växte fram och utvecklades i nära förbindelse. Gregory och Higgins visar hur den strävan efter effektivitet och betoning av praktisk användbarhet som genomsyrade kapitalismen också premierades inom biblioteksutvecklingen, vilket Deweys tankar är ett exempel på.

Andra texter tar upp en kritik som rests mot ”critlib” om att rörelsen riskerar att exkludera vissa genom att framstå som svårtillgänglig, elitistisk och just för teoretisk. Ian Beilin påtalar exempelvis i sitt bidrag ”Critical Librarianship as an Academic Pursuit” att beskrivningen av kritiskt bibliotekarieskap som en global och universell rörelse döljer ojämlikheter och osynliggör skillnader som påverkar utvecklingen av teorier och möjligheten att utöva sin yrkesroll som bibliotekarie. Beilin menar att de som har erfarenhet av att exkluderas på grund av exempelvis etnicitet, kön eller klassbakgrund också kan uppleva sig utestängda från akademiska sammanhang som domineras av vita män från övre medelklassen. Detta påverkar också den kritiska biblioteksrörelsen, inte minst i USA där bibliotekarier inom akademin ofta har forskning som en del av sin tjänst (”tenure track librarians”) och därmed andra, och bättre, förutsättningar att ta del av teoretiska sammanhang.

Samtidigt reses frågan om rädslan för att komplexa teoretiska resonemang ska avskräcka vissa i själva verket grundas i förutfattade meningar som delvis beror på en falsk åtskillnad mellan teori och praktik. I förordet konstaterar Emily Drabinski att teori trots allt bara är ett sätt att utföra informationsarbete på. Det är en utgångspunkt som öppnar för en utveckling av det nära förhållandet och utbytet mellan verksamma bibliotekarier och forskare inom fältet. Det ser jag som värdefullt för biblioteksvärlden i helhet, det vill säga för såväl biblioteks- och informationsvetenskapen som för biblioteksverksamheten.

I dagens samhälle där kapitalism och marknadstänkande framstår som ohotade och högerpolitik normaliseras framstår behovet av kritiska reflektioner inom biblioteks- och informationsvetenskap och inom bibliotekarieprofessionen som brännande, i Nordamerika såväl som i Sverige. Antologin inspirerar till en sådan reflektion och diskussion.

Lisa Engström

Läs mer