Library spirit i brytningstid

Det är nu ett bra tag sedan debattvågorna gick som högst angående bibliotekens urval , Lilla Hjärtat och Tintin. Många tyckte kanske det var storm i ett vattenglas och att det var väl skönt att det blåste över. Men det var en mycket viktig komplex fråga som äntligen kom upp på dagordningen och som inte får drunkna nu när rasism, SD, fascism och invandring diskuteras mer än någonsin och det i ett debattklimat, speciellt sociala media, som knappast ger  ökad förståelse eller kunskap, utan snarare leder till intellektuella haverier  i brottsjöar av tillmälen.

Förhoppningsvis har man i folkbiblioteksvärlden sansat sig, satt sig ner, analyserat, fördjupat sin förståelse och sina kunskaper och tagit tag i urvals- och policyarbetet på ett mer medvetet och uppdaterat sätt. Här behövs massor av Library spirit, Valfrid Palmgrens begrepp för bibliotekets huvuduppgift att skapa förståelse genom kunskapsförmedling.

Som hjälp utgångspunkt och inspiration i detta arbete finns Nick Jones två böcker. Den första ger Balsam Karam en ingående såväl positiv som kritiskt analyserande recension av ”Försök att förstå” ,  i bis nr 1 2013. Boken har undertiteln ”folkbibliotek, rasism och platsens politik”
Förra året sammanställde Jones en uppföljare ”Bryt upp – om etik och rasism” som väl kompletterar den första. Här har samlats texter, alla utom hans egen inledning tidigare publicerade, av namnkunniga forskare och debattörer som bryter ner och analyserar begreppet rasism, för att kunna bryta upp för nödvändig förändring. Boken ger inga säkra, entydiga och avslutade svar, inga givna sanningar och inga såhär-ska-du-göra-besked. Men den ger stöd och inspiration för att skapa en djupare förståelse. Att tänka ut vad detta kan innebära i det dagliga biblioteksarbetet är den utmaning som all bibliotekspersonal såväl enskilt som i grupp ställs inför och måste ta tag i. Medverkar i boken gör Tobias Hübinette, Stefan Jonsson, Viktorija Kalonaityte, Victoria Kawesa, Catrin Lundström, Moa Matthis, Katarina Mattsson, Viveca Motsieloa, Oivvio Polite, Anna-Stina Takala, Adiam Tedros och Alejandro Leiva Wenger.

Givetvis finns det massor av andra texter och berättelser som är minst lika relevanta, men dessa två böcker är en god början. Till stöd för det fortsatta dagliga arbetet med dessa komplexa och akuta frågor finns BiS antirasistiska plattform. Den är under arbete så kom gärna med förslag till förändringar!

Bryt upp, gå vidare och skapa förståelse – innan allt bryter samman!

Ingrid Atlestam

Bokstolen i Reykjavik

Böcker kan som bekant användas till mycket. Här en lite udda stol gjord av böcker. Bilder från stadsbiblioteket i Reykjavik, bokhandel, och mikrobibliotek på busstationen.

Island 103 Island 068 Island 056 Island 104

Glad sommar önskar Mats Myrstener och Annsofi Lindberg

Pappersböcker som motstånd mot ett minneslöst samhälle

”Pappersläsning kan snart vara lika suspekt som viljan att betala med kontanter i stället för kort – och det är inte svårt att föreställa sig en subkultur som föredrar pappersböcker för att de vill flyga under radarn. Jämfört med sociala medier har tryckta texter en mängd begränsningar, men dessa kan snart framstå som deras stora fördel. Mobiltelefoner, läsplattor och datorer samlar information om dig. En tryckt bok skickar inte rapporter om dina läsvanor till okända mottagare.

En annan fördel är att papperstexter inte kan ändras i efterhand. Amazon kan däremot redigera texten i redan sålda e-böcker – eller vid behov radera dem från sina kunders läsplattor. Praktiskt i många fall – tryckfel kan rättas automatiskt – men det betyder också att vi närmar oss det tillstånd av konstant föränderliga texter som George Orwell beskrev i 1984. Sanningsministeriet sysslade med att redigera innehållet i dagstidningar och böcker. Utan pålitliga källtexter får vi ett minneslöst samhälle.”

Håkan Lindgren i Svenska Dagbladet 20 april 2015

förmedlat av Mats Myrstener