Glad påsk

På Svenska Freds- och skiljedomsföreningens hemsida kan man bl.a. läsa om ett fruktbart samarbete mellan den palestinska staden Jenin och den israeliska Gilboaregionen på andra sidan gränsen. Genom ett amerikanskt pilotprojekt kan de båda grannarna nu samarbeta och resa över gränsen till den andra sidan. Borgmästaren Daniel Attar i Gilboa säger att han försöker ignorera den israeliska regeringens negativa syn på samarbete med palestinierna. Han tycker ändå att utvecklingen går ”i rätt riktning”.

Läs mer: http://www.svenskafreds.se/pax/egen-modell-har-gjort-jenin-s-krare

Många organisationer arbetar med stöd till den isolerade Västbanken. Enligt beslut på BiS årsmöte i mars ska vi inom föreningen stödja projekt på Västbanken som rör bibliotek och läsfrämjande.

Glad påsk önskar Bisbloggen.

påskflicka

Mats Myrstener

Vi skulle aldrig ha lämnat Afrika, Jimmie och jag

Igår såg jag Jimmie Åkesson på TV. Han blev rätt hårt grillad av Skavlan, och gjorde väl inget större intryck. Men satte förstås igång mitt tankearbete.

Jag kom att tänka på en karikatyr i tidningen. Jimmie sitter och tigger på gatan. På den dåligt handskrivna lappen står att han bara som sjukskriven får 70.000 från riksdag och parti i månaden, och nu vill försäkringskassan ta ifrån honom de 20.000 han anser sig ha rätt till från deras sida. Så nu måste han sitta på gatan och tigga!

Jag kan tänka: hur kommer det sig att människor, vissa, inte alla, bara vill ha mer och mer i den egna fickan. Varför ökar löneklyftorna stadigt? Varför fortsätter de fattiga vara fattiga, medan de rika blir allt rikare? Är det människans natur?

Lasse Bergs bok Skymningssång i Kalahari handlar om hur människan bytte tillvaro.  Om hur vi för 10.000 år sedan slår oss ner i Egypten, Längs tvåflodslandet i Irak och Syrien (idag bombat till grus), i Indusdalen, i Kina, i Sydamerika. Och hur så fort vi övergår från att vara jägare och samlare och börjar odla säd, så uppstår klassamhället. Nästan med en gång.

Så kanske är det inte medfött, menar Berg. Kanske är det helt enkelt ett strukturfel inom vårt sätt att organisera oss, eller på det sätt som andra organiserar oss.

”Det var en verkligt olycksalig idé” skriver Berg. ”det där med att lämna vår födelsekontinent. Det var ju så alla våra problem började. Allt i oss [biologiskt-kemiskt] är gjort för ett liv i det tropiska Afrika. I dess miljö skapades vår art och släkte, alla de förmänniskor som vi härstammar från, en halv miljon generationer tillbaka. [Vår tid som odlare är mycket kort jämfört med förtiden som jägare och samlare.] Det är fortfarande så att får vi inte tillräckligt med sol så kan vår tallkottkörtel, som är tillverkad för afrikanska förhållanden, inte producera tillräckligt mycket melatonin, och vi mår sämre. Vi blir deprimerade av att vara borta från Afrika.”

Jimmie och jag har  också en annan sak gemensamt, vi äter båda antidepressiva. Jag tror egentligen att vi båda skulle må bättre om vi flyttade tillbaka (om än bara i tanken) till Afrika. Eller åtminstone kunde börja leva på ett helt annat sätt än idag. Och det gäller nog fler än vi. Många, inte alla.

Fast då skulle det ju, å andra sidan, bli väldigt trångt på den kontinent vi redan börjat förstöra!

Mats Myrstener

Biblioteket – från vaggan till graven

Förra skolborgarrådet i Stockholm Lotta Edholm (FP) föreslog häromdagen att Stockholms huvudbibliotek Asplundhuset skulle kunna användas till borgerliga vigslar. Inte minst för att det är ett så vackert rum.

Ja varför inte? Jag ska sluta att vara så skeptisk och negativ nu och försöka tänka positivt som det heter. Tänka modernt och kreativt. Gilla läget, för det lär aldrig bli bättre än så här är jag rädd. Och varför ska en vacker sal som Asplundhusets rotunda inte kunna användas till andra saker än det som är  biblioteksrelaterat? För de små: namngivningsceremonier. För de vuxna: bröllop. För de gamla: en borgerlig begravning. Så följer böckerna längs lokalens väggar människan – från vaggan till graven.

Det är ju egentligen bara fantasin som sätter gränser för vad ett bibliotek skulle kunna användas till, eller hur?

Mats Myrstener