Etikett: Vad är ett folkbibliotek?

Kategorier
Uncategorized

Biblioteket – en ”allmänning”?

Allas rätt att vara på en plats. En ”allmänning” alltså. Ungefär som den världsberömda allemansrätten.  Kanske stick i stäv med dagens diskussion om ”det tysta biblioteket”, men ändå.

Det är skådespelaren Marie Göranzon som i SvD idag väljer ut sitt favoritord – ”allmänning”. Det är svenskans vackraste ord tycker hon. ”Allmänning betyder ju att tillsammans bruka en jord, eller vara tillsammans om någonting. Alla äger något, alla har tillträde. Men också ansvar.”

Så är det ju: med rättigheter följer också ansvar. Ansvar för det allmännas bästa. Det gäller så väl bibliotek, sjukhus och skolor som parker, kust, vatten, skogar, ängar, hagar. Och – i semestertider – badplatser.

Däremot gillar Göranzon inte ordet ”privat”. Vi är naturligtvis privata innerst inne, men resten, det som rör sig i samhället, ska i största möjliga mån vara ”allmänt”. Ingen privatperson kan lägga beslag på detta allmänna.

Hon slutar sina funderingar: ”Det är kanske ett svenskt sätt att tänka – vi har ju haft det så bra utan stora katastrofer eller krig. Därför kan vi vara generösa. Men allmänning är inte bara svenskt, det finns i andra länder också. Men vi har råd med det och ska ha det.”

Hela intervjun finns på SvD.se/kultur som webb-TV. Tänkvärt.

Mats Myrstener

Kategorier
Uncategorized

Bibliotekslag – ny omarbetad upplaga

Arbetet med en ny bibliotekslag har nu avancerat till en lagrådsremiss. En mycket läsvärd och läsbar sådan, till skillnad från det ursprungliga tämligen förvirrade förslaget som var ute på remiss. Flera remissinstanser, såsom KB och SB har redan talat om att de är nöjda med att de i vissa stycken blivit bönhörda och i detta kan också BiS instämma även om det i lagrådsremissen inte framgår att det är just BiS som påpekat många av de saker som nu ändrats och förbättrats.

Det hela är nu en mer stringent skrivelse med definitioner och begreppsförklaringar som tidigare saknades. Framförallt är ändamålsparagrafen kompletterad och lyder nu så här:

  ”Syfte och ändamål

 2§ Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.

Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla”

Alltså betydligt bättre än det första förslaget som stadgade att bibliotekens enda uppgift var att  främja litteraturen utan att någonstans tala om vad man mena med ”litteraturen” utan glida mellan olika underförstådda betydelser.

Jag har inte lusläst utan bara skummat de 67 sidorna och då hittat flera intressanta skrivningar som jag hoppas inte bara begravs i något arkiv.

Till exempel står det, när det gäller biblioteksplaner, att flera instanser påpekat behovet av en nationell sådan. Kommentaren till detta är att om behovet av en nationell plan finns så står det KB, som biblioteksmyndighet, fritt att ta fram en sådan. Bara att sätta igång alltså! I den kan det ingå såväl bemanningsnormer som urvalsriktlinjer enligt vad som framgår av följande citat:

”Flera remissinstanser anför också att gemensamma kvalitetskriterier

borde utarbetas för folkbiblioteken. Regeringen delar bedömningen att

detta är angeläget. Hur det bäst kan ske är dock inte en fråga för lag-

reglering. Samma synsätt gäller i fråga om vilken bemanning som är

lämplig för att kraven på biblioteksverksamheten ska kunna tillgodoses.”

Visserligen har lagen inte blivit så mycket skarpare, bara klarare och bättre formulerad, men en noggrannare läsning av kommentarerna och hänvisande till dem i den fortsatta biblioteksdebatten och när det gäller att ställa krav på  kommunerna, regionerna och KB kan säkerligen gynna bibliotekens utveckling. Så läs och använd argumenten för ett starkare och biblioteksväsen med ett tydligare  uppdrag!

Ingrid Atlestam

Kategorier
Uncategorized

Positiv antirasism men inte välviljans

Vid BiS-salongen i anslutningtill det  stundande årsmötet är temat” Antirasism – vad kan biblioteken göra?”

Som en fortsättning på BiS program Det rättvisa biblioteket – framtidens bibliotek har BiS börjat diskutera ett program om bibliotekens arbete för att motverka rasism och diskriminering.
Vill gärna bidra till denna debatt med några lästips på böcker som jag ser som mycket viktiga för att få diskussionen nära den konkreta (biblioteks)vardagen och för att få så många ingångar som möjligt i en mycket komplex verklighet. Ser nu en fara i alla dessa teoretiska resonemang om vithet, ett nytt innehåll i begreppet rasism och fixering vid att dela in folk i etniska och religiösa grupper och tilldela ”dom” en identitet.
I den lilla boken Positiv antirasism- Så förnyar vi en debatt som kört fast ( EXPO) gör Alex Bengtsson och Daniel Poohl ett försök att formulera vad man är för istället för att ständigt tala om vad man är emot under kapitelrubrikerna Samexistens, Konflikt, Konsekvens, Identitet och Möten. Just utifrån dessa begrepp skulle det vara mycket konstruktivt och givande att diskutera bibliotekets tänkbara antirasistiska roll.
Välviljans rasism – Om hur antirasismen gör människor till offer av Adam Cwejman är visserligen utgiven av Timbro men mycket läs- och tänkvärd. Författaren ifrågasätter detta med att se personer som representanter och företrädare för olika grupper istället för att se till individen och dess åsikter och meriter. Så kritiseras kvotering och positiv särbehandling, hur det låser fast gruppidentiteter och befäster tendensen att ständigt dela in folk enligt ursprung. Mycket håller man inte med om men just detta att en många gånger oreflekterad välvilja kan leda till motsatsen mot vad som avsetts tål verkligen att begrunda.
I Jakten på svenskheten beskriver Qaisar Mahmood sitt sökande efter vad som är svenskt och försöker förstå varför han inte blir accepterad som svensk utan ständigt blir utdefinierad. En djupt allvarlig och samtidigt underhållande bok, som många recensenter inte fattat själva kärnan i.
Främling, vad döljer du för mig? : en bok om rasism  av Marcus Priftis  handlar om rädsla och makt, om yttrandefrihet och hjärnspöken, om svenskhet och segregation. Men också om hur även antirasister riskerar att glida ut på rasismens villovägar. Det handlar kort sagt om vardagsrasism.
Båda dessa sist nämnda böcker innehåller många tankar och erfarenheter som bör påverka vårt sätt att bedriva biblioteksverksamhet hur vi bemöter varandra, vad biblioteket står för, vad som exponeras och varför etc.
Vill dessutom rekommendera läsning av  Salman Rushdies självbiografiska Joseph Anton där han berättar framför allt om de nio år han tvingades leva under mordhot ständigt omgiven av säkerhetsvakter och under antaget namn. Förutom en massa namedropping som kan vara rätt spännande är det ett försvar för yttrandefriheten och vilket högt pris det kan betinga och ett tack till alla dem som ställde upp, som inte lät sig skrämmas och som till sist enligt Rushdie ledde till  en seger för det fria ordet samtidigt som det var början på en kamp som bara blivit allt viktigare. Något enstaka bibliotek nämns men det tål att diskutera hur biblioteken lever upp till alla vackra ord om yttrandefrihet när den verkligen är hotad.
Dessutom ger  boken en fantastisk berättelse om och av en person som verkligen personifierar rikedomen i att vara del av många olika kulturella sfärer. En  så stor del som möjligt av den rikedomen är det bibliotekens uppdrag att förmedla och tillgängliggöra. Vidgade vyer motverkar fördomar och det är väl kärnan i bibliotekets folkbildande mission?

Ingrid Atlestam
Kategorier
målsättning Vad är ett folkbibliotek?

Reflektera mera

Regionbibliotek Halland har gjort det igen, en gedigen mycket läsvärd projektrapport: Konsten att synliggöra bibliotek – ett halländskt projekt 2009 – 2010.  Genom en reflekterande och omfattande litteraturgenomgång benas många begrepp ut och trådar nystas upp och inspirerar till vidare läsning.

Själva projektets resultat sammanfattas med följande insikter:

”I Synliggörandeprojektet har vi rört oss från
• att vara ett marknadsföringsprojekt till ett projekt om bibliotek, användning och strategisk kommunikation
• att handla om marknadsföring till verksamhetsveckling
• att nå ut med ett budskap till att lyssna in omvärlden
• att söka hjälp från reklambyrå till en tilltro till egna lösningar
• ett tidsbegränsat projekt till en långsiktig kompetens- och verksamhetsutveckling
Nyckelord i projektet är delaktighet, kommunikation och samverkan. Bibliotekspersonalen är den i särklass viktigaste framgångsfaktorn för god verksamhet och kommunikation. Att personalen känner sig delaktig och engagerad är av avgörande betydelse för hur biblioteket uppfattas av omvärlden.”

Ladda ner eller beställ rapporten läs den i hela personalgruppen och gå vidare, reflektera och undersök, gräv där du står men gör det som en arkeolog inte en ackordsanställd bulldozer.

Men det största problemet, enligt min erfarenhet, är att tiden sällan finns att verkligen gå till botten och internt för sig själv synliggöra den egna verksamheten, vad gör vi, varför, för vem, hur och vad skulle vi kunna göra annorlunda och varför?

Som det är nu är bibliotekspersonalens arbetstid i princip nästan helt uppbunden av schemalagd tjänstgöring i ”yttre tjänst” och på den tid som finns kvar att disponera ska ”allt annat” göras, varför man ofta säger sig inte ha utrymme för fortbildning, möten eller annat som kan ge chans att gå vidare, att reflektera över det egna arbetet och hur det förhåller sig till bibliotekets uppdrag och mål.

Risken är att man inte lyfter blicken utan bara i rasande fart kör vidare mot avgrunden,marknadsanpassningen, med ökande utlånings- och besöksiffror som den ledstjärna som blinkar genom skygglapparna.

Bromsa in, höj blicken, sikta mot hela stjärnhimlen i stället!

Ingrid Atlestam