bibliotek USA

Everyone Is Welcome Here

Den amerikanska biblioteksföreningens, American Library Association, uppdatering av sina riktlinjer för folkbibliotekens mötesrum gav i somras upphov till en het debatt i den amerikanska folkbiblioteksvärlden. Orsaken var att det reviderade dokumentet deklarerade att biblioteken måste välkomna hatgrupper (”hate groups”) till sina mötesrum, med hänvisning till yttrandefrihet och den amerikanska konstitutionens First Amendment. Här kommenterar den New York-baserade folkbibliotekarien och aktivisten Melissa Morrone diskussionen och händelseförloppet kring uppdateringen av riktlinjerna.

Kopia av MMorrone

Text: Melissa Morrone

Not long after my department in Brooklyn Public Library’s Central Library opened in 2013, a youngish man with a tattoo of a swastika on his wrist came in to use the public computers. He was there only a couple of times, so we never really had to deal with a steady patron displaying a visible marker of hate and violence, but I think about him even more these days. At the time, I was relatively unperturbed at first—if this asshole wants to walk around New York City with a Nazi symbol on his flesh, may all of society’s opprobrium hinder his life’s path as appropriate—but a close colleague was worried about how other people would feel about being in the library with such a person sitting next to them.

Five years later, economic inequality and racist animosity are increasing nationwide, our infrastructure continues to crumble, neoliberal theories are entrenched, and of course we’re more aware that NYC too has its homegrown far-right (1). Since the 2016 U.S. presidential election, hate groups and fascism in general have been receiving mainstream attention here. While many people working in librarianship have been spurred in this Trump era to step up services to immigrants and other vulnerable populations, or at least to post signs with some version of the sentiment that “Everyone is welcome here,” the adherence to “free speech” and “neutrality” in influential areas of the profession has resulted in a troubling incident recently.

At the annual meeting of the American Library Association (ALA) in late June 2018, the ALA Council voted to approve an update to the guidelines “Meeting Rooms: An Interpretation of the Library Bill of Rights.” At some point late in the process—after councilors were originally given the provisional language—the draft guideline had been edited to include “hate groups” (2) as an example of people who could not be excluded from libraries’ public meeting rooms:

If a library allows charities, non-profits, and sports organizations to discuss their activities in library meeting rooms, then the library cannot exclude religious, social, civic, partisan political, or hate groups from discussing their activities in the same facilities. (3)

As I heard on an email list afterward, this addition had been flagged with other changes simply as “Strengthened the guidance on who may use meeting rooms” as councilors gathered at ALA, with no reason to suspect that the document they were voting on didn’t have the same wording they had read carefully days prior.

On July 9, the realization of the significance of what had happened hit U.S. LIS social media, with outrage at the ALA’s Office for Intellectual Freedom (OIF), under whose auspices the policy had been crafted, particularly pronounced (4). A “Petition to Revise ALA’s Statement on Hate Speech & Hate Crime” dated July 13 was posted by We Here, a community of people of color in the libraries and archives fields, and rapidly signed by hundreds (5). A resolution was moved forward by Melissa Cardenas-Dow and several seconders to rescind the new policy, for which ALA councilors voted almost unanimously. Concurrently, there’s a structure in place for ALA’s Intellectual Freedom Committee to solicit feedback (6) as it drafts an improved update to “Meeting Rooms: An Interpretation of the Library Bill of Rights,” which can then be voted on by Council in early autumn.

It was so heartening to see the immediate outpouring of disgust and action against the hate group-inclusive meeting room guidelines. Many people commented that this sort of absolutist “free speech” support is what’s maintained the absurdly white demographics of librarianship. As the We Here petition stated,

for the nation’s largest library association to ask library workers from marginalized groups to serve individuals and groups that devalue or do not recognize their humanity,  is one of many reasons why we are failing to diversify our profession. The library is intended as a safe space for its users, but like any workplace, it should also be a safe space for its workers—not just for librarians but library assistants, custodial staff, security, library technicians, and volunteers.

A perusal of the #NoHateALA hashtag on Twitter will lead to many more nuanced arguments addressing free speech and intellectual freedom, as well as critiques of ALA governance and process. For my part, I’m thinking about the man with the swastika tattoo, and inclusion and care work, and neutrality. Why does our professional commitment to the false value of “neutrality” persist?

The 2018 ALA Midwinter conference featured a multi-part debate titled “Are Libraries Neutral?,” and afterward many remarked on how the speakers all seemed to be operating from different definitions of the concept. Moreover, I think part of the difficulty is that we tend to conflate every area of library service when we laud neutrality. It wouldn’t be a good tactic to get vocally judgmental with an individual patron asking a question or requesting a book at the reference desk, for example. But—actively seeking to include viewpoints and histories of traditionally marginalized peoples while doing collection development? Scheduling diverse programming that respectfully includes non-dominant (and non-oppressive) cultures and ideas? Making anti-racist library policies that are inclusive of vulnerable populations? All good practices, and also decidedly not neutral.

I don’t think that ALA’s OIF has a secret strategy of opening up libraries and librarianship to fascists. Librarianship in the U.S. is still overall pretty liberal. There are strong voices representing activist social justice tendencies on social media and in the literature. The way that people mobilized on this ALA document revision has been inspiring. But there’s still a problem. Despite—and because of—our country’s history steeped in dispossession, settler colonialism, genocide, and slavery, (white) Americans are notably resistant to talking honestly about race and moving towards a genuinely equitable society. A report from the Government Alliance on Race and Equity on “Advancing Racial Equity in Public Libraries” warns us:

Within libraries, we can see [a] chain reaction [from poverty and discrimination] across virtually every core service area. In early literacy and third-grade reading, adult and digital literacy, career and job opportunities, housing insecurity and the disproportionate surveillance of poor communities of color—racial inequity shows up everywhere.

Yet we are often reluctant to talk about race and, especially, the persistence of racism. While race-neutral approaches to library service may seem fair, colorblind or race-neutral practices often reproduce racial disparity, resulting in unfair access and outcomes. The fact that a person’s race remains a principal determinant of health, safety, education and opportunity in the 21st century, should compel libraries to focus on race and its impact on our work. (7)

It’s crucial that we articulate a stance on not opening our spaces to white supremacist hate groups, as so many have been doing. Indeed, the We Here petition was dedicated to the “memory of Cynthia Hurd, who lost her life because of hate speech and a hate crime.” Cynthia Hurd was a long-time public librarian and one of the nine people killed by a white supremacist in the Emanuel AME Church in Charleston, SC, in 2015.

Being tolerant to the intolerant, in the formulation of Karl Popper, is not what libraries should be doing, especially not now, and not ever (again). But we also need to be taking ongoing action on the softer aspects of structural white supremacy that manifest in our libraries. What does being welcome to everyone really look like?


  1. One organized group is called the Proud Boys.
  2. Kara Yorio and Lisa Peet. ”Free Speech Debate Erupts with ALA’s Inclusion of Hate Groups in Revision of Bill of Rights Interpretation,” School Library Journal, July 10, 2018. https://www.slj.com/?detailStory=free-speech-debate-erupts-alas-inclusion-hate-groups-bill-rights-revision 
  3. ”Meeting Rooms: An Interpretation of the Library Bill of Rights,” American Library Association, June 26, 2018. https://web.archive.org/web/20180720194902http://www.ala.org/advocacy/intfreedom/librarybill/interpretations/meetingrooms
  4. A full timeline of events can be found at “Library Meeting Rooms for All” by James LaRue, https://www.oif.ala.org/oif/?p=14997
  5. ”Petition to Revise ALA’s Statement on Hate Speech & Hate Crime,” accessed August 13, 2018. https://docs.google.com/document/d/1WxaRj0i63OHKcOG4F55PpKQ4kz7a-Iv4CELfzlqyFKU/edit
  6. ”Suggested Language & Resources for ‘Meeting Rooms: An Interpretation of the Library Bill of Rights,'” accessed August 13, 2018. https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLScXbV5avGgusW9S8pf3CoqiDvdLHVGg4IcYMfmulaGSuabk6w/viewform
  7. Amy Sonnie. ”Advancing Racial Equity in Public Libraries: Case Studies from the Field.” https://www.racialequityalliance.org/wp-content/uploads/2018/04/GARE_LibrariesReport_v8_DigitalScroll_WithHyperlinks.pdf

Läs mer


Facebook USA

Miljontals Facebookanvändares data såldes ut och användes till politiska syften

Data om 50 miljoner amerikanska Facebookanvändare ska ha samlats in av analysföretaget Cambridge Analytica som sedan sålde dem vidare utan medgivande till Donald Trumps presidentvalkampanj 2016. Trumps kampanjorganisation uppges ha betalat motsvarande över 50 miljoner kronor för tjänsterna.

Cambridge Analytica leddes vid den här tidpunkten av högerradikale Steve Bannon, som senare under en tid fungerade som chefsstrateg åt Donald Trump.

Avslöjandet kom från visselblåsaren Christopher Wylie som nu beskriver för brittiska The Observer hur användarnas data sedan användes för att manipulera dem och påverka deras åsikter: “We exploited Facebook to harvest millions of people’s profiles. And built models to exploit what we knew about them and target their inner demons. That was the basis the entire company was built on.”

Avslöjandet är en stor skandal och även Facebook får kritik får sitt hanterande av sina användares uppgifter.

Edward Snowden kommenterar på twitter: "Facebook makes their money by exploiting and selling intimate details about the private lives of millions, far beyond the scant details you voluntarily post. They are not victims. They are accomplices."
Edward Snowden kommenterar på twitter.

Följ länkarna för att läsa mera.


Information om 50 miljoner facebook-användare köptes av Trumps valkampanj (SR)

Facebook i politisk skandal om såld information (SR)

How Trump Consultants Exploited the Facebook Data of Millions (NY Times)

Revealed: 50 million Facebook profiles harvested for Cambridge Analytica in major data breach (The Guardian)

Övervakningskapitalism (BiS)

Tobia Willstedt

rasism USA

Diskriminerar bibliotekarier?

aktuellt - rosa-parks (Balsam Karam)Folkbibliotekens verksamhet ska inkludera alla. Hur bra lyckas vi med detta uppdrag? En nyligen utgiven studie har tittat närmare på om och hur bibliotekarier i USA diskriminerar afroamerikaner.

Folkbiblioteken har ett tydligt samhällsuppdrag att förmedla information och verka för spridning av litteratur och läsning. Men biblioteken har också ett tydligt demokratisk uppdrag, som handlar om att göra lokaler och samlingar tillgängliga för alla, oavsett vem du är, hur du ser ut eller varifrån du kommer.

Detta uppdrag styrs bland annat av bibliotekslagen, vars andra paragraf säger: ”Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. […] Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla.”

Folkbiblioteken styrs även av internationella dokument, bland annat IFLA:s/UNESCO:s Folkbiblioteksmanifest. I paragraf två kan man läsa: ”Folkbiblioteket är till för alla, oberoende av ålder, ras, kön, religion, nationalitet, språk eller samhällsklass.” Paragraf sju talar om att ”främja kontakten mellan olika kulturer och stimulera en kulturell mångfald”.

Jag tror att arbetet för inkludering och mångfald är något som ligger många biblioteksarbetare varmt om hjärtat och är något vi nästan tar för givet. Huruvida bibliotek ändå kan verka exkluderande och diskriminerande är något som det inte forskats på i någon större utsträckning i Sverige. I USA däremot som har en lång historia av institutionaliserad segregation (ja även vad gäller biblioteken) så är man mer vaksam. Nyligen presenterades studien ”Racial Discrimination in Local Public Services: A Field Experiment in the US∗”. Dessvärre visade forskarnas undersökning på skillnader i hur personer blev bemötta av bibliotekspersonal:

What we found is that 69 percent of U.S. libraries sampled reply to requests from a person with a white-sounding name (we used Greg Walsh and Jake Mueller) while the response rate for those with a black-sounding name, either Tyrone Washington or DeShawn Jackson, was lower, at 65 percent. This difference of four percentage points is statistically significant: we can exclude with a high degree of confidence that it is owing to simple randomness.


We also found a similar difference in terms of the politeness of the replies. While on average 72 percent of replies from librarians address the sender by name or contain some form of salutation, this is five percentage points less likely to happen if the reply is to a person with a black-sounding name. So, a person with a distinctively black name is not only less likely to receive a reply, if a reply is sent, it addresses the recipient in a less polite manner.

Det hade varit intressant att ta del av liknande studier om bibliotekens arbete i Sverige. Ett antirasistiskt arbete måste bygga på både kunskap och självreflektion, och där har vi fortfarande lång väg att gå.


Do Librarians Discriminate? | BackTalk

A History of US Public Libraries: Segregated Libraries

BiS antirasistiska manifest

Tobias Willstedt

BiS föreningen bis tidskriften

Året enligt BiS

bis header2017 är på väg att ta slut och det kan vara läge att avrunda detta turbulenta år med lite reflektion. Vad har hänt under året, och vilka har varit de frågor som upptagit BiS och våra medlemmar och prenumeranter? Vad vi kan se rent allmänt är att vår hemsida har haft mer aktivitet än någonsin, med fler besökare än något annat år. Och ämnen som har intresserat många har varit högerextremism, dålig arbetsmiljö och biblioteksprivatiseringar. Utvecklingen i USA under Trump har också engagerat.

Här kommer en lista över vilka inlägg som har varit mest lästa på foreningenbis.com under varje månad 2017. Vilket säger något om vad som har varit årets viktigaste händelser och debatter:

Internationella bibliotekets framtid är osäker och många röster höjs till protest. Den lösning som Stockholm stadsbibliotek förespråkar, att integrera IB:s verksamhet i resten av biblioteksverksamheten fårkritik inte minst från personalen.

Sen Donald Trump vann det amerikanska presidentvalet har de amerikanska biblioteks- och informationsaktivisterna förberett sig för kamp. Hur ser det ut efter att den nye presidenten börjat genomföra sin politik?

DN rapporterar om hur bibliotekarier i Nacka har utsatts för påtryckningar och dödshot efter att avböjt prenumerationer på tidningen Nya Tider. En tidning som Expo beskriver som ”djupt förankrad i den rasideologiska miljön”. Detta sker kort efter att en bibliotekarie på Ekerö bibliotek har utsatts för hot efter att biblioteket inte köpte in Massutmaningen av Tino Sanandaji, en bok som kramas om av högerextrema aktivister. Situationen eskalerade tills biblioteket i Ekerö valde att ta in väktare för att garantera säkerheten i biblioteket.

BiS gör ett ställningstagande mot Bokmässan:

Värden som jämlikhet, likvärdighet och social rättvisa är grundläggande för vår offentliga verksamhet och inte minst för de offentligt finansierade biblioteken. Bokmässan har alltid gjort anspråk på att vara en mässa för Sveriges bibliotek och därför ser vi stora frågetecken nu när mässan väljer att släppa in en organisation som hämtar sin inspiration från rasideologi på mässgolvet. BiS anser att en gräns är passerad och vi tänker inte bidra till fortsatt normalisering av högerextremistisk propaganda. Vi kommer inte dela plattform med en organisation som Nya Tider. […]

KB:s biblioteksstatistik visar på en bred nedgång av användandet av bibliotekens tjänster som bara delvis kompenseras av ett ökat användande av bibliotekens digitala tjänster. Samtidigt fortsätter antalet folkbibliotek att sjunka och vi ser att många skolor fortfarande saknar bemannade skolbibliotek.

Axiell Services AB tar över driften av tre kommunala folkbibliotek i Nacka och sen 2013 drivs resterande folkbibliotek av Dieselverkstaden bibliotek AB. Alla folkbibliotek i Nacka kommer drivas av aktiebolag men samtidigt visar Nacka kommuns egna utvärdering inga positiva effekter av att ha biblioteken på upphandling.

Recension av Marika Alnengs bok Folkbibliotek i förändring:

I inledningen av Marika Alnengs bok Folkbibliotek i förändring mejslas en bild av vår föränderliga samtid ut. Vi känner alla igen den: Filterbubblorna har gjort oss faktaresistenta. Världen har blivit global men samtidigt fragmenterad och komplex. […]

Vad finns det för alternativ till Bokmässan i år?

En av årets stora kulturdebatter har gällt den högerextrema tidningens Nya tiders närvaro på Bokmässan i Göteborg. Olika författare, förlag och grupper har meddelat sin hållning i frågan och så även BiS. […]

Hur står det till med arbetsmiljön på svenska bibliotek? Fackförbundet DIK rapporterar återigen om stora brister. Högerextrema krafter försöker påverka bibliotekens inriktning genom hot.

Stök och oro på bibliotek har återigen uppmärksammats på dagspressens debattsidor. Bibliotekspersonalens dåliga kontakt med beslutsfattare är ett problem menar BiS-medlemmen Mats Myrstener i denna replik till kulturborgarrådet Roger Mogert.

Inlägget är en replik till Thord Erikssons text ”Prestera bättre, BiS!” och är vår senaste kommentar i debatten om biblioteksprivatiseringar.

USA:s kommunikationsmyndighet FCC har röstat för att ta bort den så kallade nätneutraliteten. Beslutet väcker protester, inte minst bland landets bibliotek.

Tobias Willstedt

nätneutralitet USA yttrandefrihet

USA tar bort regler om nätneutralitet till bibliotekens förskräckelse

USA:s kommunikationsmyndighet FCC har röstat för att ta bort den så kallade nätneutraliteten. Beslutet väcker protester, inte minst bland landets bibliotek.

Nätneutralitet av EFF-Graphics [CC BY 3.0]
Reglerna kring nätneutralitet har hindrat bredbandsleverantörer från att exempelvis blockera hemsidor eller premiera en viss typ av material. När Donald Trump blev president tillsatte han ny chef över myndigheten FCC som bestämmer över reglerna – och frågan om att plocka bort reglerna om nätneutralitet hamnade tidigt på agendan.

Det här är en allvarlig fråga som i högsta grad bör engagera biblioteken. New Yorks folkbibliotek gjorde också ett starkt ställningstagande innan FCC röstade i frågan:

Since their inception, public libraries have fought to ensure that all people — regardless of their background or beliefs — have access to knowledge, education, and opportunity. That noble mission hasn’t changed, even as technology has. In addition to books and other materials, public libraries in every community in our great country are providing access to the computer and the internet, technology training classes, tablets, laptops, and more, offering everyone the tools they need to improve their lives, strengthen their communities, and succeed. Libraries are at the foundation of the American dream. The recent proposal by the Federal Communications Commission to abandon current net neutrality rules stands in direct opposition to this vital work. The proposal essentially gives broadband providers financial incentive to govern the openness of the internet, paving the way for models in which consumers pay for priority access, and those who can’t pay are limited to a “slow lane.”

Without the current protections, the already yawning digital divide will be widened. We know in New York City, millions of families cannot afford broadband access at home. These families are in our branches, borrowing Wi-Fi hot spots, or using our public computers to do homework, pay bills, apply for jobs, or communicate with relatives. For these New Yorkers, the 216 library branches across the city are their only option for access to technology. For the FCC to place internet access — something that in today’s world is a necessity, not a luxury — even further out of reach is appalling.

Även i EU finns regler som ska garantera nätneutraliteten. Men frågan är nu om man nu kommer väcka debatten om nätneutralitet även här?


USA tar bort nätneutraliteten på internet

New York Public Libraries: the proposal to kill net neutrality is ‘appalling’

What public libraries will lose without net neutrality

USA:s bibliotekarier tar ställning mot Trump

Tobias Willstedt