Aktivisten Erik Persson i Umeå saknar det gamla Umeå stadsbibliotek, som låg centralt vid Rådhusesplanaden. Det nya biblioteket, som är hopbygggt med restauranger och hotell, saknar ”själ”.
”Det här huset är ju helt obegripligt, man hittar ju ingenstans” säger en äldre besökare till honom i hissen. ”Det är för att titta på, inte att vara i”.
”Den byggnad, som samtidigt byggts upp vid kajen av mina och andras händer, är ett hus utan själ. För dess syfte är inte att tillgängliggöra rum i vilka gemensamheten frodas. Den är offentlig-privat, istället för offentlig-gemensam. Och kärlek skapas inte bara genom tidens gång. Desto oftare odlas istället förfrämligandet, bitterheten. Reaktioner på en samvaro där vi separerats, som konkurrenter. Medierade i våra relationer av pengarnas makt.”
källa: Norrländska litteratursällskapets tidskrift Provins, 2015:3.
Mats Myrstener
BiS 