Etikettarkiv: tobias willstedt

Årets mest lästa texter!

Arbetsrätt, rasism och det digitala biblioteket var frågor som intresserade många läsare på vår hemsida under 2019. Men den text som berörde flest handlade om Barbro Bolonassos.

Barbro Bolonassos är död – Bibliotekssverige har blivit blekare

Vår vän, kollega och BiS-kamrat Barbro Steensby-Bolonassos gick bort under 2019. Lena Lundgren och Nick Jones skrev om hennes betydelse för oss och för bibliotekssverige.

Internet och bibliotekets närvaro

Vi måste våga vara bibliotek även på nätet, skrev bibliotekarien Tobias Nordberg i en väldigt uppmärksammad text.

Stök på biblioteken inget nytt

Stökiga bibliotek är inte någon ny företeelse, trots att det ibland framstår som det i dagens biblioteksdebatt. Lena Lundgren tog upp några exempel från förr och påminner om att det som kallas ”stök” är symptom på samhällsproblem, där kortsiktiga åtgärder som väktare och trygghetslarm inte är tillräckliga för att komma åt de bakomliggande orsakerna till problemen.

Inskränkningar i konflikträtten berör även biblioteken

Vad händer när de fackförbund som organiserar merparten av landets biblioteksarbetare inte tar strid för fackens möjligheter att vidta konfliktåtgärder? Du och dina kollegor kommer ha mycket färre verktyg att påverka er gemensamma arbetsmiljö och ta strid mot orättvisor på arbetsplatsen med, varnade Hanna Karlsson och Joel Nilsson.

För att kunna arbeta med ”integration” måste den strukturella rasismen på bibliotek först erkännas

I Karin Råghalls krönika baserad på hens kandidatuppsats Talande tystnad. En analys av hur biblioteksdiskurser om integration förhåller sig till rasism synas begreppet ”integration” och hur det används i biblioteksvärlden. Bibliotek i Sverige kan inte arbeta med integration utan att först erkänna den strukturella rasism som finns överallt i samhället, och inte minst på bibliotek.

Tobias Willstedt

”Jag hoppas vi kan få politikerna att besinna sig”

En grupp biblioteksmedarbetare i Stockholm arrangerade 12 maj en manifestation för att protestera mot de sparkrav som i stor utsträckning kommer påverka bibliotekens verksamhet. bis har träffat en av arrangörerna för att höra mera om manifestationen och om bakgrunden till den.

Text: Tobias Willstedt

Stockholm stadsbibliotek dras med stora sparkrav efter att en borgerlig majoritet har tagit över stadshuset. bis har frågat Patrik Schylström, bibliotekarie på Stockholms stadsbibliotek och en av arrangörerna till manifestationen ”Rädda biblioteken”, om hur han ser på vad som händer och varför han och ett antal kollegor valde att agera. – Vi är mitt uppe i en av de största förändringarna jag har varit med om under mina 21 år som bibliotekarie i Stockholms stad. Jag och mina kollegor måste leta efter så många möjligheter att göra besparingar och effektiviseringar som möjligt, säger Patrik Schylström.

Han poängterar nedskärningarnas konsekvenser för kollegorna på biblioteket.

– Under april och maj leder det till sambemanningar av flera diskar under flera tider, men vi har också kontaktat förlag och andra samarbetspartners och sagt att vi tyvärr inte kan genomföra program och andra aktiviteter, vilka vi från början kommit överens om att genomföra. Det var förstås jobbigt och lätt absurt att skriva dessa mejl och ringa dessa samtal, berättar Patrik Schylström.

Patrik Schylström foto Annika Bryn

12 maj arrangerade en grupp biblioteksmedarbetare (Patrik Schylström, Cecilia Billsdotter Jonsson, Nelly Klayman-Cohen och Agnes Almström) en manifestation på Sergels torg som uppmärksammade nedskärningarna inom Stockholm stadsbibliotek. Foto: Annika Bryn.

Det har ju skrivits i flera medier om stora nedskärningar. Men vill du själv beskriva vad är det som händer inom Stockholms stadsbibliotek och vilken typ av nedskärningar det handlar om?

I höst kommer vi genomföra mycket färre program på samtliga bibliotek och vara färre som bemannar. Under april och maj tar vi i lite extra för att göra så stora besparingar som möjligt, men också i höst kan man befara att vi inte kommer vara långt ovanför minimibemanningen.  Därtill kommer att vi säger adjö till många kollegor som inte får förlängd vikarietid eller som har valt att gå tidigare, både unga och gamla. Det skapar förstås förstämning och jag befarar att vi kommer se många sjukskrivningar närmaste tiden.

Tråkigt nog kommer besparingarna slå också mot de som behöver oss mest, som till exempel de unga och nysvenskarna. Bland annat kommer det mycket populära och omvittnat betydelsefulla bokkollot ställas in. Internationella biblioteket kommer flyttas till Kungsholmen, vilket får till följd att tidningar och tidskrifter ska in någonstans, eventuellt i ett redan trångt Asplundhuset, eventuellt förskingrat på många platser. Dessutom ska medierna och Internationella bibliotekets personal flyttas till Kungsholmens bibliotek, vilket i praktiken innebär en nedläggning av det biblioteket, då Internationella kommer till Kungsholmens tidigare plats, men också att en uppskattad mötesplats för mångspråkighet försvinner och startar om på annan plats. Utöver detta så kommer nedskärningarna leda till ett mindre varierat utbud för våra besökare, men också mindre varierat arbete för mig och mina kollegor.

Det har också sagts att de nedskärningar som äger rum i år kommer följas av ytterligare åtstramningar kommande år. Vad har ni som jobbat inom biblioteken fått höra om detta?

Vi har fått höra att vi ska göra så stora besparingar som möjligt redan nu, för att vara beredda på det som komma skall. Jag och mina kollegor gör samtidigt riskanalyser tillsammans med våra chefer där vi försöker tänka oss olika scenarier och hur vi ska kunna möta dem.

Jag har sett att ni är flera arrangörer och en bred uppsättning talare på manifestationen ”Rädda biblioteken”. Vilka är ni och vill du berätta hur det gick till när ni bestämde er för att anordna en manifestation?

Samtidigt som vi är djupt bedrövade över sakernas tillstånd har vi upplevt ett stort stöd från våra besökare/låntagare, men också från annat håll, som till exempel författarna: Författarförbundet var tidiga med att visa sitt stöd för bibliotekarierna och biblioteksbesökarna, som exempelvis i ett öppet brev i medierna. Visserligen vet vi att det betyder något att vara anställd i en politiskt styrd verksamhet, att vi får vara med om att ställa om verksamheten efter den rådande politiska viljan. Men vi tror att förändringarna kommer vara så stora och konsekvenserna så svåra att vi känner att vi är tvungna att reagera, för att kunna se oss själva i spegeln med gott samvete.

Balsam Karam

Författaren och bibliotekarien Balsam Karam var en av dem som pratade på manifestationen. Foto: Tobias Willstedt

Utöver manifestationen, har ni några andra aktiviteter planerade?

Vi har en Facebook-sida, där vi diskuterar olika strategier, men vi har ingenting annat planerat närmaste tiden. Vi vill lägga så mycket energi som möjligt på den här manifestationen till att börja med!

Hur ser du på era möjligheter att påverka politikernas beslut?

Jag hoppas att vi kan får politikerna att besinna sig. Det var stort av Stockholms stad att ha en så stark vilja att bygga ett bibliotek och verksamheten därtill 1928, då det inte var så lätt i Sverige, men desto märkligare att viljan att nedmontera är så stark nu. Besparingar är en sak. Det är vi vana vid inom kulturförvaltningen. Men det här är någonting mycket värre. Och språket som används av makthavarna är märkligt. De talar om ”effektiviseringar” hellre än ”besparingar”. Och att medborgarna i Stockholm inte kommer märka något. De märker något redan nu. Och de är inte nöjda med vad de ser.

Läs mer

Kommersiella lösningar och digitala klyftor riskerar att skapa nya hinder för dem som behöver läsa text i tillgängligt format

Nya lösningar för digital distribution av litteratur, nyheter och samhällsinformation skapar både möjligheter och hinder för de som behöver läsa text i tillgängligt format. Tobias Willstedt reflekterar över bibliotekens samarbete med Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) i relation till det stora digitala skifte vi står inför.

Läsning är viktigt. En välfungerande demokrati förutsätter att medborgarna har tillgång till den kunskap och information de behöver. Ett jämlikt och gott samhälle ger alla möjlighet att bilda sig och växa som människor.

MTM_Digital_lasning_3_foto Liza Simonsson

Foto: Liza Simonsson

Internet, smartphones, sociala medier, surfplattor och de system, varor och tjänster som kan komma att ersätta dem har gett oss anledning att tala om förändringar som motsvarar dem som Gutenbergs tryckpress satte igång. Allt fler läser numera digitalt genom kommersiella abonnemangstjänster som Storytel eller Bookbeat eller genom bibliotekstjänster som MTM:s Legimus och barnboksappen Bibblix. Parallellt med detta finns det personer som inte har råd eller möjlighet att hänga med i förändringen. Den nya tekniken och klyftan mellan dem som har tillgång och förståelse för den och de som inte har det skapar ett medieklimat med risk för exkludering av vissa grupper.

”Gå till biblioteket så hjälper de dig”

Bland dem som har svårt att använda sig av digitala tjänster finns många personer med funktionsnedsättning. Till exempel visar en undersökning som Synskadades Riksförbund (SRF) gjort att 25 procent av deras medlemmar aldrig har använt internet.1 En undersökning som visar på ett liknande resultat, men med ett bredare anslag, var ”Svenskarna med funktionsnedsättning och Internet” som nyligen gjordes av organisation Begripsam. Deltagare i Begripsams undersökning var personer med olika funktionsnedsättningar som add, adhd, afasi, autismspektrum, bipolär, depression-ångest, dyskalkyli, dyslexi, stroke, språkstörning, synnedsättning och utvecklingsstörning. När Begripsam summerar sin undersökning och den övergripande frågan om huruvida internet är svårt så tycker 48 procent av deltagarna i undersökningen att det är det. Man kan också se i ”Svenskarna med funktionsnedsättning och Internet” att det finns en stor kunskapsbrist som leder till problem med att använda smarta telefoner. Skillnaderna är stora mellan de olika grupperna som finns representerade i undersökningen, men resultatet visar på en tydlig tendens. 2

Kort sagt kan man se, att det finns många svenskar med funktionsnedsättning som får problem med digitala tjänster och kan behöva stöd och handledning vad gäller att använda dem. Personer med funktionsnedsättning är en av de grupper som biblioteken ska prioritera. Det står i bibliotekslagen att biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, bland annat genom att utifrån deras olika behov och förutsättningar erbjuda litteratur och tekniska hjälpmedel för att kunna ta del av information. Enligt bibliotekslagen ska folkbiblioteken också verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. Folkbiblioteken gör idag detta både genom att hjälpa sina besökare med enklare problem på plats (scanna, hjälpa till med konton och lösenord, digitala första hjälpen samt andra sysslor) och genom mer proaktiva folkbildande aktiviteter där deltagarna i folkbibliotekens verksamhet kan bygga upp sin digitala kompetens tillsammans med bibliotekets personal.3

För personer med funktionsnedsättning som behöver läsa text i tillgängligt format så blir samarbetet mellan biblioteken och MTM en viktig fråga.

MTM digitaliserar sina produkter och tjänster

Den svenska talboksmodellen, det vill säga samarbetet mellan MTM och Sveriges bibliotek, är centralt för att tillgodose landets invånare med tillgängliga medier. Med sitt ursprung i 70-talets kulturpolitik bygger den svenska talboksmodellen på att MTM producerar tillgängliga medier och distribuerar dem till användare genom förmedlare, där biblioteken är de som skapar förutsättningarna för en nationell täckning. Den svenska talboksmodellen garanterar att en läsare som har behov av tillgängliga medier kan besöka sitt bibliotek och få personlig hjälp oavsett var i landet hen befinner sig.

Modellens förutsättningar har förändrats sen tillblivelsen. På 70-talet lånade biblioteken ut talböcker på band till sina låntagare. Sen dess har utbudet av tillgängliga medier utökats och till stor del digitaliserats, och MTM:s ansvarsområden har vuxit till att inkorporera även lättlästa medier.

Legimus-FOTO-MTMs-arkiv

Foto: MTM

MTM:s arbete med digitalisering har lett till en ökad utlåning av talböcker och en snabbt växande grupp av användare av den digitala bibliotekstjänsten Legimus. Dessa användare är inte lika mycket i kontakt med biblioteken som de som lånar fysiska talböcker på hyllorna. Det går att hävda att bibliotekens arbete med tillgängliga medier helt enkelt har rationaliserats – biblioteken når ut med mer till fler, med enklare medel. I takt med att medierna utvecklas och våra kunskaper om olika målgrupper och deras behov ökar ställs högre krav på bibliotekariernas kompetens vad gäller bemötande och teknik. Utöver de grupper som kan hantera nedladdning och strömmande av talböcker själva, så finns det andra som behöver en mer aktiv hjälp av biblioteken. Det kan vara på grund av funktionsnedsättning, digital delaktighet, eller att du är nyanländ i Sverige. Och personer som behöver läsa text i tillgängligt format på grund av funktionsnedsättning finns representerade i alla delar av samhället och alla livssituationer.

Att matcha utbudet av medier med olika användargruppers behov kräver ett ständigt utvecklingsarbete. MTM har nyligen lanserat Talboken kommer, en tjänst som biblioteken använder för att digitalt förmedla talböcker till låntagare som har en funktionsnedsättning och som saknar den digitala kompetens som krävs för att själv ladda ned och strömma talböcker från bibliotekstjänsten Legimus.

MTM försöker nu anamma ett nytt angreppssätt kring sin verksamhet, där myndigheten fokuserar mer på att vara en främjande än en producerande myndigheten. Digitaliseringen skapar möjligheten att exempelvis se till att de digitala böcker (e-böcker/e-ljudböcker) som produceras av marknadens förlag är ”Born accessible” vilket helt enkelt innebär att de redan från uppkomsten är tillgängliga för alla typer av målgrupper, även dem som idag använder sig av talböcker eller andra tillgängliga medier. Behovet av att staten genom MTM gör en egen anpassning av litteratur för att göra den tillgänglig kommer inte längre att behövas. Den digitala bok du köper i en vanlig bokhandel kommer vara tillgänglig i sig.

Det finns en del tekniska och strukturella problem att lösa innan detta scenario blir verklighet. Den kommersiella marknaden kommer kanske inte att vara intresserad av att producera tillgängliga digitala böcker och förlagen vill ofta skydda e-böcker med DRM, vilket är ett hinder för tillgänglighet. Frågor som att det måste finnas en standard för att beskriva tillgängliga digitala böcker, eftersom böckerna förmodligen kommer att vara tillgängliga i varierande grad, måste lösas. Distributionskanalerna måste också vara tillgängliga: de som förmedlar dem till slutanvändaren måste se till att även deras webbplatser är användbara för personer som har en funktionsnedsättning och de digitala böckerna måste märkas med relevant metadata och vara sökbara. Slutligen har vi de senaste åren sett folkbibliotekens, förlagens och distributörernas oförmåga att komma överens om en pris- och distributionsmodell för digitala böcker. Kommer digitala böcker vara tillgängliga för alla genom folkbiblioteken, eller enbart till dem som har råd att köpa dem?

Nya hinder för dem som behöver läsa text i ett tillgängligt format

MTM har varit framgångsrik med att digitalisera sina produkter och tjänster, och är nu på väg att ta nästa steg, med en marknadstillvänd lösning där man hoppas att de kommersiella förlagen, med viss hjälp, ska kunna lösa tillgången till nyheter, litteratur och information för grupper med funktionsnedsättning. Förhoppningen är att marknaden kan stimuleras till att producera tillgängliga digitala böcker, och att MTM i allt högre grad kan gå från producerande till en främjande myndighet. Vilka är vinnare och förlorare i det här scenariot?

Låt mig slå fast att om en större andel av de digitala böcker som produceras på den kommersiella marknaden är universellt utformade (så att även personer som har lässvårigheter på grund av en funktionsnedsättning kan ta del av dem) så är mycket vunnet. Men redan idag ser vi hur de kommersiella ljud- och e-böcker håller på att försvinna från biblioteken och låsas in i kommersiella prenumerationstjänster som inte alla kommer ha möjlighet att abonnera på. Det finns ett klassperspektiv här. Betydelsen av att bibliotekens digitala lån är avgiftsfria har understryks av bland annat Jesper Klein som har arbetat i stor omfattning med både MTM:s och KB:s insatser vad gäller digitala bibliotekstjänster. Klein har för jämförelsens skull studerat användningen av digitala prenumerationstjänster vad gäller video på internet (exempelvis Netflix) och har konstaterat att användningen av dem i mycket avgörs av inkomst (de som inte har råd prenumererar inte på tjänsterna helt enkelt). Utgångspunkten är att samma iakttagelser gäller för digitala böcker.4 Då ska vi inte heller glömma att personer med funktionsnedsättning är överrepresenterade bland de som drabbas av fattigdom.5 Det kan helt enkelt bli så att många personer får sämre tillgång till litteratur på grund av sin ekonomiska situation.

Det är mycket som MTM och biblioteken gör tillsammans som marknaden förmodligen inte kommer göra. De personer som idag läser talböcker (vare sig det är på en skiva eller digitalt genom Legimus) kan vända sig till biblioteken och få både akut hjälp med de tekniska problem som skulle uppstå, men de kan också delta i folkbibliotekens folkbildande aktiviteter som hjälper individer med att utveckla sin digitala kompetens (exempelvis kurser och introduktion i hur man använder en tjänst som Legimus), vilket är styrka i den svenska talboksmodellen som den fungerar idag. Det är inte heller bara frågan om att hantera digitala tjänster utan också om att digital läsning kräver utrustning. Var femte person över 65 år i Sverige saknar helt apparater med internet.6 Idag kan de låna en talbok på cd-skiva från biblioteket om de har det behovet. MTM har också inlett framåtsyftande försök med den digitala tjänsten ”Talboken kommer” som löser situationen för personer som är IT-ovana och saknar egna apparater, men den tjänsten bygger på att MTM har en egen omfattande produktion av talböcker som myndigheten förmedlar genom biblioteken.

Sammanfattningsvis är det ett väldigt olyckligt framtidsscenario om de tillgängliga medier som idag finns att låna utan avgift genom biblioteken i framtiden enbart kommer finnas i kommersiella prenumerationstjänster eller andra betalalternativ. De kommersiella aktörerna kan också välja bort de kunder som saknar förutsättningar att hantera deras digitala lösningar, till skillnad från folkbiblioteken som i lag är ålagda att hjälpa dem.

Att marknaden i större grad anpassar sina produkter efter tillgänglighetsstandarder är bra om det leder till att läsare som är i behov av text i tillgängligt format kan köpa sina digitala böcker på samma villkor som alla andra kunder. Men om böckerna sedan inte finns på biblioteken så uppstår helt andra orättvisor.

Fotnoter

  1. SRF (2015). Dålig digital delaktighet! En rapport om användning av internet hos personer med synnedsättning http://www.srf.nu/det-harvill-vi/rapporter/rapporter/
  2. Begripsam (2018). Svenskarna med funktionsnedsättning och internet http://www.begripsam.se/internet/rapporter/
  3. För vidare läsning om folkbibliotekens arbete inom detta område rekommenderas Insatser för digital kompetens på folkbiblioteken: En studie av folkbibliotekens arbete med digital delaktighet av Ida Norberg (2017) gjord på uppdrag av SKL, Digidelnätverket och Kungliga biblioteket
  4. Se Jesper Kleins föreläsning på Svenska daisykonsortiets konferens 15/11 2018 ”Vägen till gemensamma digitala bibliotekstjänster” https://www.youtube.com/watch?v=XYFsx11-pdw&list=PLgfQyIlO-Fz1xo53zIJFqAcgyGsnbk8IQ&index=11
  5. Se exempelvis vad SCB skriver om ämnet: https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Samre-ekonomi-for-personer-med-funktionsnedsattning/
  6. SVT Småland (2018). ”400.000 äldre i Sverige lever i digitalt utanförskap” https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/forskare-minst-400-000-aldre-lever-i-digitalt-utanforskap?

Läs mer

Tobias Willstedt

Missa inte nästa nummer av bis som har tema arbetsrätt!

omslag bis #1 2019Nästa nummer av bis har tema arbetsrätt och innehåller i vanlig ordning spännande material om bibliotek, kultur och samhälle.

Ur innehållet:

  • “Det hela kan sammanfattas med två ord: nödvändigt ont”
    Bemanningsföretagens intåg i biblioteksvärlden kan beskrivas som allt från ökad flexibilitet till ökad otrygghet, beroende på vem man frågar. bis har intervjuat Maria Lindgren, bibliotekarie på Umeå stadsbibliotek och vice ordförande i Visions avdelning på Umeå kommun, om hur hon ser på frågan ur ett fackligt perspektiv.
  • “Inga inspirationsföreläsningar eller karriärcoacher i världen kan förändra maktförhållandena på våra arbetsplatser”
    Hanna Karlsson och Joel Nilsson skriver om vad som händer när fackens möjligheter att ta till konfliktåtgärder begränsas.
  • Varför vill Axiell driva folkbibliotek?
    Sofia Berg reflekterar över Axiells position på biblioteksmarknaden och vad deras etablering i Nacka kan innebära.
  • Nya hinder för de som behöver läsa text i ett tillgängligt format
    Tobias Willstedt har undersökt hur klassklyftor och ojämlik tillgång till ny teknik skapar ett exkluderande medieklimat.
  • “Vi betraktar bibliotekarien som en samhällsbärande profession”
    Intervju med Pamela Schultz Nybacka om Södertörns nya satsning på utbildning för bibliotekarier.
  • Recensioner
    Recensioner av “Organization after Social Media” och  “Reference Librarianship & Justice”
  • Fler texter, krönikor och nyheter!

Bli medlem eller prenumerant redan idag för att få nästa nummer i brevlådan!

Redaktionen

Sverigedemokraterna, barnverksamhet och biblioteksliv – vi ser tillbaka på 2018

2018 är på väg att ta slut och det kan vara läge att avrunda ett händelserikt år med lite reflektion. Vad har hänt under året, och vilka har varit de frågor som upptagit BiS och våra medlemmar och prenumeranter? Vad vi kan se rent allmänt är att föreningen har växt och vi har nu fler medlemmar än vi haft på många år. Och ämnen som har intresserat många har varit högerextremism, barnverksamhet och bibliotekspolitik på riksplanet (det var ju trots allt varit både valår och arbete med nationell biblioteksstrategi 2018).

Här kommer en lista över vilka inlägg som har varit mest lästa på vår blogg under varje månad 2018. Vilket kan stå som en sammanfattning för årets reflektioner, händelser och debatter på foreningenbis.com.

Januari: Mitt första år som bibliotekarie

Ida Holmlund tog sin examen sommaren 2016. Här delar hon med sig av sitt första år som bibliotekarie i en personligt hållen betraktelse från norra Sverige.

Februari: Arbetsmiljön och uppdraget

I svallvågorna av reportage om vardagen på våra bibliotek kommenterar DN:s ledarsida och Svensk biblioteksförening bibliotekens uppdrag. Men i diskussionen om visioner så glöms vår arbetsmiljö bort. Katie Mclains spetsiga text ”I’m not a superhero” tar oss tillbaka till verkligheten.

Mars: Miljontals Facebookanvändares data såldes ut och användes till politiska syften

I mars spreds nyheten om att data kring 50 miljoner amerikanska Facebookanvändare hade samlats in av analysföretaget Cambridge Analytica som sedan sålde dem vidare utan medgivande till Donald Trumps presidentvalkampanj 2016. BiS rapporterar om övervakningskapitalismens konsekvenser.

April: Vi behöver en riksbarnbibliotekarie!

Den pågående utredningen för en nationell biblioteksstrategi lider av en påfallande brist på barnperspektiv. Det menar Lena Lundgren som sammanfattar läget för barnbiblioteksutveckling i Sverige och önskar sig en riksbarnbibliotekarie.

Maj: Martin Persson från BiS kommenterar partiernas bibliotekspolitik

Inför valet ställde Biblioteksbladet åtta biblioteksrelaterade valfrågor till alla riksdagspartier, och Martin Persson från BiS fick chansen att kommentera partiernas svar, där särskilt Sverigedemokraterna stack ut.

Juni: Bibliotekssamlingarnas politik

Hur ska biblioteken och bibliotekarierna förhålla sig till begrepp som neutralitet i en tid av hårda ideologiska konflikter? BiS reflekterar över vad begreppet neutralitet egentligen innebär för biblioteken.

Juli: Barns delaktighet prövas på Malmö stadsbibliotek

Barnbiblioteksforskningen är inte omfattande men desto viktigare är det att uppmärksamma den forskning som görs.  Lena Lundgren skriver om Att utforma ett barnbibliotek tillsammans med barn av Barbro Johansson och Frances Hultgren, en forskningsrapport från ett projekt på Malmö stadsbibliotek.

Augusti: Vad du behöver veta om SD och kulturpolitiken

Vi kan inte glömma Sverigedemokraterna och deras intresse för kulturpolitiken, ett område som de vill förändra i grunden. Under valrörelsen fick prideflaggor som fanns uppsatta på Mölnlycke bibliotek tas ner efter krav från partiet. Förtidsröstning pågick i anslutande lokaler och SD hävdade att flaggorna var politisk propaganda.

September: Everyone Is Welcome Here

Den amerikanska biblioteksföreningens, American Library Association, uppdatering av sina riktlinjer för folkbibliotekens mötesrum gav i somras upphov till en het debatt i den amerikanska folkbiblioteksvärlden. Orsaken var att det reviderade dokumentet deklarerade att biblioteken måste välkomna hatgrupper (”hate groups”) till sina mötesrum, med hänvisning till yttrandefrihet och den amerikanska konstitutionens First Amendment. I denna text från bis kommenterade den New York-baserade folkbibliotekarien och aktivisten Melissa Morrone diskussionen och händelseförloppet kring uppdateringen av riktlinjerna.

Oktober: Låt barnen njuta av böcker utan pekpinnar

Att läsa ska kunna vara både nytta och nöje borde vara en självklarhet skriver Ellen Pavlov. Men när det gäller barnlitteraturen är det inte alltid så självklart. Barnböcker har en lång tradition av att vara uppfostrande. Till den grad att det ibland kan verka som om det är svårt att komma bort från det pedagogiska, även i de skönlitterära barnböckerna. Vad är egentligen en barnbok? Och hur skapar vi böcker som speglar världen och breddar våra verkligheter, utan att skriva barnen på näsan?

November: Vi har inte råd att vara naiva inför högerextremismen

I december framträdde Patrik Forsén på ett panelsamtal om demokrati på Hornstulls bibliotek i Stockholm. Forsén har tidigare varit ledare för nationaldemokratisk ungdom, och företrädde på samtalet rasideologiska Nordisk ungdom.

Stockholm stadsbibliotek har nu fått mycket kritik för detta program och hur ingen inom organisationen drog i bromsen kan man verkligen undra.

December: Nu finns Världslitteraturhuset

Lördagen den första december invigdes Världslitteraturhuset i Gamlestaden i Göteborg. Vår Ingrid Atlestam skriver om invigningen:

”Då jag varit bibliotekschef i stadsdelen i nästan 30 år och dessutom var den som först kom med iden om ett världslitteraturhus så var jag inbjuden som en av invigningstalarna. Men två dagar före invigningen stoppade politikerna mitt framträdande på grund av mitt engagemang i kampen mot nedskärningarna i Kortedala bibliotek. Den formella anledningen sades vara att presidiet bestämt att bara politiker skulle invigningstala. Biblioteksledningen gjorde vad de kunde för att jag skulle få tala men förgäves.”

 

Tobias Willstedt