Etikettarkiv: tillgängliga medier

E-bokens framtid, då och nu

Vad tänkte man om e-boken år 2000, och vad tänker man nu? Hur har utvecklingen kring digitala böcker sett ut och vilken framtid går vi till mötes när det gäller lästeknologier? Martin Persson diskuterar några aspekter av e-boksutvecklingen med avstamp i en DN-artikel från millennieskiftet.

Text: Martin Persson

Nu lanseras emellertid det tekniska verktyg som enligt somliga bedömare kommer att släppa den elektroniska bokfloden lös. Det kallas läsplatta och är det senaste mobila, det vill säga den nya pryl du måste bära i fickan utöver din mobiltelefon, minidiscspelare och digitala almanacka för att vara en marknadstrogen konsumenthund. 

En läsplatta visar text med högre upplösning än vanliga textvisningsprogram som Adobe Acrobat Reader. Den är stor som en bok och tillåter användaren att göra understrykningar, hundöron, anteckningar och slå upp ord i en inbyggd ordlista. Skillnaden är att läsplattan rymmer fler titlar än pappersboken, att man tack vare skärmbelysningen kan läsa i mörker och att man inte gärna tar den med sig i badet.

Jag läser en artikel från år 2000, där DN:s Sverker Lenas undersöker e-bokens status och framtid (DN, 26/8 2000). Artikeln, som fick rubriken ”Boken spås en framtid på museum”, spekulerar i e-bokens utveckling och den (har det visat sig) hyfsat stabila frågan om när e-boken kommer att slå ut pappersboken för gott. 

Det är kul läsning så här tjugo år senare, med referenser till teknik och en typ av teknikoptimism som känns ganska daterad vid det här laget – en vindpust från 1990-talet som får fläkta ens bibliotekarielugg för en stund. Det här var före de smarta telefonernas tid, även om en av de intervjuade i artikeln spår ”en utveckling där mobiltelefonens, den digitala almanackans och läsplattans specifika funktioner kommer att integreras i en enda apparat”. 

”Även för mig, med stort intresse för litteratur, är det svårt att slita mig från telefonens aldrig sinande informationsflöde till vanlig bokläsning (och då har jag inte ens några sociala medier att underhålla). ”

Här ligger man nu på soffan tjugo år senare och scrollar iväg timmarna på just en sådan apparat. Bredvid mig på soffbordet ligger oftast också en läsplatta dedikerad till traditionell e-boksläsning, till skillnad från allroundapparaten smarttelefonen, som innebär allsköns junk; gulliga kattfilmer, textmeddelanden och mail från alla möjliga, några dagstidningsprenumerationer, ett trettiotal poddar, och frenetiskt uppdaterade modulärsynth- eller fotorelaterade fora och annonssidor. Även för mig, med stort intresse för litteratur, är det svårt att slita mig från telefonens aldrig sinande informationsflöde till vanlig bokläsning (och då har jag inte ens några sociala medier att underhålla). 

Min läsplatta 

Men när jag lyckas slita mig läser jag nog mest på läsplattan, en släkting i rakt nedstigande led till de läsplattor som i artikeln från 2000 föreslås revolutionera bokmarknaden inom de närmsta decennierna. Älskar min läsplatta, den är otroligt smidig att ta med och en fröjd att läsa EPUB- eller till och med PDF-filer i, mycket tack vara den fria tredjepartsprogramvaran KOReader,1 som man kan ersätta tillverkarens standardprogramvara med. Det här innebär dock att jag är utestängd från alla typer av e-boksdistribution som bygger på det som kallas Digital Rights Management (DRM)2 och handlar om olika sorters artificiella spärrar för att förhindra olovlig kopiering av upphovsrättsskyddat material. Detta inkluderar den allra största delen av bibliotekens e-boksdistribution, eftersom den kräver läsprogramvara som kan låsa upp och kontrollera bokinnehållet och sedan låsa till det när lånetiden löper ut. Man är hänvisad till appar eller webbmjukvara vars funktion, förutom förstås att förmedla litteratur, är att begränsa tillgången till materialet och alternativa sätt att konsumera det på. DRM-teknik är inkompatibel med fri programvara, eftersom krypteringsalgoritmen skulle exponeras om man skulle inkludera den i kod som blev öppet tillgänglig, så därför, inga DRM:ade e-böcker i min läsplatta, jag håller till godo med (bara) vattenmärkta e-böcker som jag köper i nätbokhandeln och fria nätresurser. Det går ingen direkt nöd på mig, men jag har svårt att glädjas åt bibliotekens eller streamingtjänsternas ökade e-boksdistribution, eftersom jag tycker att den bygger på att man offrar läsarens rättigheter att själv välja läsutrustning, eller att välja bort programvara som man inte har någon insyn i hur den fungerar eller hur den hanterar ens data. Affärsmodellerna och licensavtalen kräver förstås dessa teknologier, jag förstår det, men som sagt, jag tycker det är synd. 

Foto på en palm pilot som svävar i universum.
Ursprungligt foto av Rama & Musée Bolo via Wikimedia Commons (CC BY‐SA).

Från e-boksläsning till ”digital läsning” 

Hur blev det då med e-boksboomen, har den kommit enligt framtidsspaningen från år 2000? 

Både ja och nej. Profetian att ”år 2020 är pappersboken ett museiföremål”, signerad den dåvarande chefen på Microsofts teknologiavdelning Dick Brass, var förstås lite väl tilltagen, fortfarande idag är pappersläsning en väsentlig del av bok- och litteraturkonsumtionen. Samtidigt visar studier som exempelvis Internetstiftelsens ”Svenskarna och internet” på en inte försumbar och dessutom ökande e-boksläsning i Sverige. I rapportens upplaga från 2019 noterar man att en knapp tredjedel av svenskarna läser e-böcker. 

Ytterligare en intressant observation i samma studie är att drygt 5 procentenheter fler lyssnar på ljudböcker, som också distribueras digitalt på plattformar jämsides med e-böcker. Det vill säga något fler konsumerar digitala böcker i ljudformat än i textformat och ”sammantaget konsumerar 42 procent någon av dessa digitala böcker”, konkluderar rapporten. 

Det här anknyter till en viktig aspekt av digitaliseringen av bokutgivningen, nämligen den digitala bokens möjlighet att tillfredsställa olika lässätt och bidra till ökad tillgänglighet. Ett förgivettagande i Lenas text, artikeln från 2000, är att e-boken, precis som pappersboken, läses visuellt, det vill säga e-boken är en angelägenhet för den stora majoriteten seende läsare, eller läsare utan någon typ av läsnedsättning. Texten fokuserar på olika nya teknologier för mobila och bokvänliga skärmar och tar även upp minskad skrytfaktor som en möjlig broms för e-bokens framgång – böckerna kan inte visas upp i en bokhylla för andra på samma sätt när de blir digitala, konstateras det. 

”E-böcker har alltså potential att göra läsningen tillgängligare för alla. ”

Antagandet att läsning företrädesvis sker som en visuell aktivitet är inte särskilt ovanligt, men det är viktigt att tänka på att digitaliseringen av bokproduktion och läsning har medfört stora vinster vad gäller tillgänglighet och läsning på andra sätt än svartskriftsnormen. Ljudboken är ett exempel, men också de möjligheter till universell utformning av böcker som dagens e-boksteknik möjliggör. Exempelvis e-boksformatet EPUB 33 kan bära multimodala böcker innehållandes digital text såväl som inläst tal och synkronisering mellan dessa, samt uppmärkning som stödjer läsning med skärmläsare och punktskriftsdisplay eller lokal talsyntes på ens dator eller smarta telefon. Samma mediefil kan läsas, beroende på vad varje läsare behöver eller föredrar, med synen, hörseln, eller taktilt. E-böcker har alltså potential att göra läsningen tillgängligare för alla. 

Framtiden 

Nu vore det kanske läge att jag, inspirerad av e-bokstexten från år 2000, avlägger en egen framtidsspaning, vad händer med e-boken i framtiden? 

Att både utgivningen och läsningen av digitala böcker ökar är ju ganska tydligt, åtminstone i en svensk kontext. 

Kodexen, vår gamla vän, är inte uträknad, varken för mig eller för många andra. En viktig ”feature” hos den är dess avsaknad av internetanslutning, appar och blip och blop, vilket kan ses som en ”bugg” i andra möjliga läsmaskiner, som i smarttelefonen. (Dessutom är läsplattor ganska kassa i en bokcirkel har jag märkt, det är svårt att motsvara bläddrandet i ett platt skärmgränssnitt.) 

Men en viktigare fråga än e-boken vs. pappersboken är kanske infrastrukturen för digital läsning – hur inlåsande kommer den vara, hur centraliserad, hur tillgänglig? Tillgänglighetsdirektivet, som klubbats i EU och nu ska implementeras i medlemsländernas nationella lagstiftning, ställer tillgänglighetskrav på bland annat e-böcker. Att tillse e-böckers tillgänglighet blir då inte bara en fråga för myndigheter och organisationer som Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) i Sverige, så direktivets införande blir intressant att följa de kommande åren. Inte minst blir det spännande att se var tolkningen av kravet att DRM-teknik inte får blockera hjälpmedel och tillgänglighetsfunktioner landar.

E-bokens framtid är förhoppningsvis tillgänglig, och förhoppningsvis inte kantad av alltför hårda intrång i läsarens och användarens rättigheter att kunna styra sin lässituation. 

Vi får se hur det blir med det, om tjugo år till.

Fotnoter

  1. KOReader är ett läsprogram utvecklat för läsplattor med så kallad ”e-ink”-skärm, men går även att köra på mobiler eller surfplattor med Android. Det utvecklas och distribueras under den fria licensen licensen GNU AGPL. Läs mer på https://koreader.rocks/ eller i bis 3/2018, där några av utvecklarna till KOReader intervjuades.
  2. På webbplatsen Defective by Design, ett projekt av Free Software Foundation, kan man läsa mer om DRM, se https://www.defectivebydesign.org/.
  3. Läs mer om EPUB 3-formatet i specifikationen hos W3C: https://www.w3.org/publishing/epub32/epub-spec.html

Prenumerera

Få nästa nummer av bis i brevlådan! En prenumeration kostar från 160 kronor för fyra nummer och du kan betala enkelt med swish.

Ett annat sätt att se på biblioteksstatistiken

Vi skrev alldeles nyligen på denna sida om den statistik över Sveriges bibliotek som släpps varje år – vi brukar ju vanligtvis sammanfatta och kommentera den. Och  om jag ska vara ärlig är det oftast samma punkter vi brukar lyfta – antalet bibliotek, antalet totala utlån och antalet totala besök. Antalet digitala bibliotekslån brukar också vara intressanta, och vissa andra trender som antalet meröppna bibliotek. Det brukar inte se så annorlunda ut hos de andra instanser som kommenterar statistiken, som exempelvis Svensk biblioteksförening. 

Men i år funderade jag över detta efter att jag publicerat mitt vanliga inlägg. Är detta i själva verket det som är mest intressant? Om jag bara utgår från mig själv så är det mycket annat som är värt att nämna:

  • 26% av Sveriges befolkning är aktiva låntagare på ett folkbibliotek. Trots att mängden besök och utlån sjunker, så har denna siffra hållit sig ganska konstant sen 2015. Då kan man anta att folkbibliotekens verksamhet är relevant för ungefär samma andel av befolkningen.
  • 61% av de aktiva låntagarna inom hela bibliotekssystemet (63% på folkbiblioteken) är kvinnor. Också en siffra som hållit sig ganska konstant sen 2015. Varför är det så och vad betyder det?
  • Det är värt att notera att folkbiblioteken behåller nivån på bestånden för barn och unga under de senaste åtta åren trots att de totalt sett minskat sina fysiska bestånd. Utlåningsgraden är mycket hög, och utlån till denna grupp har till och med ökat något sen 2018. (men sjunkit sen några år tillbaka).
  • Om jag läser statistiken rätt så ser det ut som att andelen aktiva låntagare under 18 stiger.
  • Vad gäller den prioriterade gruppen personer med funktionsnedsättning är det värt att notera att Legimus, den digitala bibliotekstjänsten med litteratur i tillgängligt format, har ökat markant i popularitet. Utlån från Legimus har stigit kraftigt sen 2018.
  • Att den totala utlåningen i riket av tillgängliga medier har ökat med 26 procent sedan föregående mätning kan till stor del förklaras av utlåningen från Legimus. Totalt sett lånades det ut närmare 3,9 miljoner sådana medier under 2019, vilket kan jämföras med 2,9 miljoner 2015.
  • Det är svårt med språk: “Alla bibliotekssystem klarar inte av att särskilja språkinformation. Särskilt svårt har det upplevts att ta fram uppgifterna om antal elektroniska titlar. Därför är värdena som rapporteras på kommun och riksnivå underskattade utom i de fall som folkbiblioteken ingår i kommunöverskridande katalogsamarbeten, då kan värdena vara överskattade. ” Av detta drar jag slutsatsen att det inte går att säga så mycket om bibliotekens mångspråkiga bestånd och utlån genom denna statistik?

Trots avsaknaden av underlag vad gäller språk så undrar jag om man ändå kan läsa statistiken som ett bevis på ett något ökat genomslag för bibliotekslagens prioriterade grupper?

Läs mer

Tobias Willstedt

Kommersiella lösningar och digitala klyftor riskerar att skapa nya hinder för dem som behöver läsa text i tillgängligt format

Nya lösningar för digital distribution av litteratur, nyheter och samhällsinformation skapar både möjligheter och hinder för de som behöver läsa text i tillgängligt format. Tobias Willstedt reflekterar över bibliotekens samarbete med Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) i relation till det stora digitala skifte vi står inför.

Läsning är viktigt. En välfungerande demokrati förutsätter att medborgarna har tillgång till den kunskap och information de behöver. Ett jämlikt och gott samhälle ger alla möjlighet att bilda sig och växa som människor.

MTM_Digital_lasning_3_foto Liza Simonsson

Foto: Liza Simonsson

Internet, smartphones, sociala medier, surfplattor och de system, varor och tjänster som kan komma att ersätta dem har gett oss anledning att tala om förändringar som motsvarar dem som Gutenbergs tryckpress satte igång. Allt fler läser numera digitalt genom kommersiella abonnemangstjänster som Storytel eller Bookbeat eller genom bibliotekstjänster som MTM:s Legimus och barnboksappen Bibblix. Parallellt med detta finns det personer som inte har råd eller möjlighet att hänga med i förändringen. Den nya tekniken och klyftan mellan dem som har tillgång och förståelse för den och de som inte har det skapar ett medieklimat med risk för exkludering av vissa grupper.

”Gå till biblioteket så hjälper de dig”

Bland dem som har svårt att använda sig av digitala tjänster finns många personer med funktionsnedsättning. Till exempel visar en undersökning som Synskadades Riksförbund (SRF) gjort att 25 procent av deras medlemmar aldrig har använt internet.1 En undersökning som visar på ett liknande resultat, men med ett bredare anslag, var ”Svenskarna med funktionsnedsättning och Internet” som nyligen gjordes av organisation Begripsam. Deltagare i Begripsams undersökning var personer med olika funktionsnedsättningar som add, adhd, afasi, autismspektrum, bipolär, depression-ångest, dyskalkyli, dyslexi, stroke, språkstörning, synnedsättning och utvecklingsstörning. När Begripsam summerar sin undersökning och den övergripande frågan om huruvida internet är svårt så tycker 48 procent av deltagarna i undersökningen att det är det. Man kan också se i ”Svenskarna med funktionsnedsättning och Internet” att det finns en stor kunskapsbrist som leder till problem med att använda smarta telefoner. Skillnaderna är stora mellan de olika grupperna som finns representerade i undersökningen, men resultatet visar på en tydlig tendens. 2

Kort sagt kan man se, att det finns många svenskar med funktionsnedsättning som får problem med digitala tjänster och kan behöva stöd och handledning vad gäller att använda dem. Personer med funktionsnedsättning är en av de grupper som biblioteken ska prioritera. Det står i bibliotekslagen att biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, bland annat genom att utifrån deras olika behov och förutsättningar erbjuda litteratur och tekniska hjälpmedel för att kunna ta del av information. Enligt bibliotekslagen ska folkbiblioteken också verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. Folkbiblioteken gör idag detta både genom att hjälpa sina besökare med enklare problem på plats (scanna, hjälpa till med konton och lösenord, digitala första hjälpen samt andra sysslor) och genom mer proaktiva folkbildande aktiviteter där deltagarna i folkbibliotekens verksamhet kan bygga upp sin digitala kompetens tillsammans med bibliotekets personal.3

För personer med funktionsnedsättning som behöver läsa text i tillgängligt format så blir samarbetet mellan biblioteken och MTM en viktig fråga.

MTM digitaliserar sina produkter och tjänster

Den svenska talboksmodellen, det vill säga samarbetet mellan MTM och Sveriges bibliotek, är centralt för att tillgodose landets invånare med tillgängliga medier. Med sitt ursprung i 70-talets kulturpolitik bygger den svenska talboksmodellen på att MTM producerar tillgängliga medier och distribuerar dem till användare genom förmedlare, där biblioteken är de som skapar förutsättningarna för en nationell täckning. Den svenska talboksmodellen garanterar att en läsare som har behov av tillgängliga medier kan besöka sitt bibliotek och få personlig hjälp oavsett var i landet hen befinner sig.

Modellens förutsättningar har förändrats sen tillblivelsen. På 70-talet lånade biblioteken ut talböcker på band till sina låntagare. Sen dess har utbudet av tillgängliga medier utökats och till stor del digitaliserats, och MTM:s ansvarsområden har vuxit till att inkorporera även lättlästa medier.

Legimus-FOTO-MTMs-arkiv

Foto: MTM

MTM:s arbete med digitalisering har lett till en ökad utlåning av talböcker och en snabbt växande grupp av användare av den digitala bibliotekstjänsten Legimus. Dessa användare är inte lika mycket i kontakt med biblioteken som de som lånar fysiska talböcker på hyllorna. Det går att hävda att bibliotekens arbete med tillgängliga medier helt enkelt har rationaliserats – biblioteken når ut med mer till fler, med enklare medel. I takt med att medierna utvecklas och våra kunskaper om olika målgrupper och deras behov ökar ställs högre krav på bibliotekariernas kompetens vad gäller bemötande och teknik. Utöver de grupper som kan hantera nedladdning och strömmande av talböcker själva, så finns det andra som behöver en mer aktiv hjälp av biblioteken. Det kan vara på grund av funktionsnedsättning, digital delaktighet, eller att du är nyanländ i Sverige. Och personer som behöver läsa text i tillgängligt format på grund av funktionsnedsättning finns representerade i alla delar av samhället och alla livssituationer.

Att matcha utbudet av medier med olika användargruppers behov kräver ett ständigt utvecklingsarbete. MTM har nyligen lanserat Talboken kommer, en tjänst som biblioteken använder för att digitalt förmedla talböcker till låntagare som har en funktionsnedsättning och som saknar den digitala kompetens som krävs för att själv ladda ned och strömma talböcker från bibliotekstjänsten Legimus.

MTM försöker nu anamma ett nytt angreppssätt kring sin verksamhet, där myndigheten fokuserar mer på att vara en främjande än en producerande myndigheten. Digitaliseringen skapar möjligheten att exempelvis se till att de digitala böcker (e-böcker/e-ljudböcker) som produceras av marknadens förlag är ”Born accessible” vilket helt enkelt innebär att de redan från uppkomsten är tillgängliga för alla typer av målgrupper, även dem som idag använder sig av talböcker eller andra tillgängliga medier. Behovet av att staten genom MTM gör en egen anpassning av litteratur för att göra den tillgänglig kommer inte längre att behövas. Den digitala bok du köper i en vanlig bokhandel kommer vara tillgänglig i sig.

Det finns en del tekniska och strukturella problem att lösa innan detta scenario blir verklighet. Den kommersiella marknaden kommer kanske inte att vara intresserad av att producera tillgängliga digitala böcker och förlagen vill ofta skydda e-böcker med DRM, vilket är ett hinder för tillgänglighet. Frågor som att det måste finnas en standard för att beskriva tillgängliga digitala böcker, eftersom böckerna förmodligen kommer att vara tillgängliga i varierande grad, måste lösas. Distributionskanalerna måste också vara tillgängliga: de som förmedlar dem till slutanvändaren måste se till att även deras webbplatser är användbara för personer som har en funktionsnedsättning och de digitala böckerna måste märkas med relevant metadata och vara sökbara. Slutligen har vi de senaste åren sett folkbibliotekens, förlagens och distributörernas oförmåga att komma överens om en pris- och distributionsmodell för digitala böcker. Kommer digitala böcker vara tillgängliga för alla genom folkbiblioteken, eller enbart till dem som har råd att köpa dem?

Nya hinder för dem som behöver läsa text i ett tillgängligt format

MTM har varit framgångsrik med att digitalisera sina produkter och tjänster, och är nu på väg att ta nästa steg, med en marknadstillvänd lösning där man hoppas att de kommersiella förlagen, med viss hjälp, ska kunna lösa tillgången till nyheter, litteratur och information för grupper med funktionsnedsättning. Förhoppningen är att marknaden kan stimuleras till att producera tillgängliga digitala böcker, och att MTM i allt högre grad kan gå från producerande till en främjande myndighet. Vilka är vinnare och förlorare i det här scenariot?

Låt mig slå fast att om en större andel av de digitala böcker som produceras på den kommersiella marknaden är universellt utformade (så att även personer som har lässvårigheter på grund av en funktionsnedsättning kan ta del av dem) så är mycket vunnet. Men redan idag ser vi hur de kommersiella ljud- och e-böcker håller på att försvinna från biblioteken och låsas in i kommersiella prenumerationstjänster som inte alla kommer ha möjlighet att abonnera på. Det finns ett klassperspektiv här. Betydelsen av att bibliotekens digitala lån är avgiftsfria har understryks av bland annat Jesper Klein som har arbetat i stor omfattning med både MTM:s och KB:s insatser vad gäller digitala bibliotekstjänster. Klein har för jämförelsens skull studerat användningen av digitala prenumerationstjänster vad gäller video på internet (exempelvis Netflix) och har konstaterat att användningen av dem i mycket avgörs av inkomst (de som inte har råd prenumererar inte på tjänsterna helt enkelt). Utgångspunkten är att samma iakttagelser gäller för digitala böcker.4 Då ska vi inte heller glömma att personer med funktionsnedsättning är överrepresenterade bland de som drabbas av fattigdom.5 Det kan helt enkelt bli så att många personer får sämre tillgång till litteratur på grund av sin ekonomiska situation.

Det är mycket som MTM och biblioteken gör tillsammans som marknaden förmodligen inte kommer göra. De personer som idag läser talböcker (vare sig det är på en skiva eller digitalt genom Legimus) kan vända sig till biblioteken och få både akut hjälp med de tekniska problem som skulle uppstå, men de kan också delta i folkbibliotekens folkbildande aktiviteter som hjälper individer med att utveckla sin digitala kompetens (exempelvis kurser och introduktion i hur man använder en tjänst som Legimus), vilket är styrka i den svenska talboksmodellen som den fungerar idag. Det är inte heller bara frågan om att hantera digitala tjänster utan också om att digital läsning kräver utrustning. Var femte person över 65 år i Sverige saknar helt apparater med internet.6 Idag kan de låna en talbok på cd-skiva från biblioteket om de har det behovet. MTM har också inlett framåtsyftande försök med den digitala tjänsten ”Talboken kommer” som löser situationen för personer som är IT-ovana och saknar egna apparater, men den tjänsten bygger på att MTM har en egen omfattande produktion av talböcker som myndigheten förmedlar genom biblioteken.

Sammanfattningsvis är det ett väldigt olyckligt framtidsscenario om de tillgängliga medier som idag finns att låna utan avgift genom biblioteken i framtiden enbart kommer finnas i kommersiella prenumerationstjänster eller andra betalalternativ. De kommersiella aktörerna kan också välja bort de kunder som saknar förutsättningar att hantera deras digitala lösningar, till skillnad från folkbiblioteken som i lag är ålagda att hjälpa dem.

Att marknaden i större grad anpassar sina produkter efter tillgänglighetsstandarder är bra om det leder till att läsare som är i behov av text i tillgängligt format kan köpa sina digitala böcker på samma villkor som alla andra kunder. Men om böckerna sedan inte finns på biblioteken så uppstår helt andra orättvisor.

Fotnoter

  1. SRF (2015). Dålig digital delaktighet! En rapport om användning av internet hos personer med synnedsättning http://www.srf.nu/det-harvill-vi/rapporter/rapporter/
  2. Begripsam (2018). Svenskarna med funktionsnedsättning och internet http://www.begripsam.se/internet/rapporter/
  3. För vidare läsning om folkbibliotekens arbete inom detta område rekommenderas Insatser för digital kompetens på folkbiblioteken: En studie av folkbibliotekens arbete med digital delaktighet av Ida Norberg (2017) gjord på uppdrag av SKL, Digidelnätverket och Kungliga biblioteket
  4. Se Jesper Kleins föreläsning på Svenska daisykonsortiets konferens 15/11 2018 ”Vägen till gemensamma digitala bibliotekstjänster” https://www.youtube.com/watch?v=XYFsx11-pdw&list=PLgfQyIlO-Fz1xo53zIJFqAcgyGsnbk8IQ&index=11
  5. Se exempelvis vad SCB skriver om ämnet: https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Samre-ekonomi-for-personer-med-funktionsnedsattning/
  6. SVT Småland (2018). ”400.000 äldre i Sverige lever i digitalt utanförskap” https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/forskare-minst-400-000-aldre-lever-i-digitalt-utanforskap?

Läs mer

Tobias Willstedt

Missa inte nästa nummer av bis som har tema arbetsrätt!

omslag bis #1 2019Nästa nummer av bis har tema arbetsrätt och innehåller i vanlig ordning spännande material om bibliotek, kultur och samhälle.

Ur innehållet:

  • “Det hela kan sammanfattas med två ord: nödvändigt ont”
    Bemanningsföretagens intåg i biblioteksvärlden kan beskrivas som allt från ökad flexibilitet till ökad otrygghet, beroende på vem man frågar. bis har intervjuat Maria Lindgren, bibliotekarie på Umeå stadsbibliotek och vice ordförande i Visions avdelning på Umeå kommun, om hur hon ser på frågan ur ett fackligt perspektiv.
  • “Inga inspirationsföreläsningar eller karriärcoacher i världen kan förändra maktförhållandena på våra arbetsplatser”
    Hanna Karlsson och Joel Nilsson skriver om vad som händer när fackens möjligheter att ta till konfliktåtgärder begränsas.
  • Varför vill Axiell driva folkbibliotek?
    Sofia Berg reflekterar över Axiells position på biblioteksmarknaden och vad deras etablering i Nacka kan innebära.
  • Nya hinder för de som behöver läsa text i ett tillgängligt format
    Tobias Willstedt har undersökt hur klassklyftor och ojämlik tillgång till ny teknik skapar ett exkluderande medieklimat.
  • “Vi betraktar bibliotekarien som en samhällsbärande profession”
    Intervju med Pamela Schultz Nybacka om Södertörns nya satsning på utbildning för bibliotekarier.
  • Recensioner
    Recensioner av “Organization after Social Media” och  “Reference Librarianship & Justice”
  • Fler texter, krönikor och nyheter!

Bli medlem eller prenumerant redan idag för att få nästa nummer i brevlådan!

Redaktionen

Hur blir det med kompetensförsörjning och kvalitet när MTM flyttas till Malmö?

Jennies text sid 27 mindre bild 83,5x120 (Balsam Karam)

Regeringen har beslutat att Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) ska omlokaliseras från Stockholm och placeras i Malmö från och med den 1 januari 2020. Svensk biblioteksförening vill att regeringen säkerställer kompetensförsörjningen.

Bibliotekslagen slår fast att personer med funktionsnedsättning ska få särskild uppmärksamhet från biblioteken genom att erbjuda litteratur och tekniska hjälpmedel. MTM är bibliotekens huvudsakliga samarbetspartner i detta arbete och erbjuder bland annat bibliotekstjänsten Legimus genom vilken bibliotek och användare kan strömma och ladda ned talböcker och andra tillgängliga medier. I Legimus digitala bibliotek kommer användaren åt över 100 000 titlar.

Sedan 2015 ryms även statens insatser för Lättläst inom MTM. Då upphörde den statliga stiftelsen centrum för Lättläst som tidigare hade detta ansvar. Sen dess ger myndigheten ut lättläst skön- och facklitteratur och lättlästa nyheter i tidningen 8 sidor. Även bibliotekens utbud på lättläst svenska är något som nämns i bibliotekslagen.

Att flytta en myndighet är ett dyrt och svårt projekt. Erfarenheter av tidigare flyttar av myndigheter visar på att verksamheten blir lidande genom att man tappar både kompetens och kvalitet. Det finns nu en farhåga att vi kommer se samma utveckling angående MTM som är en liten myndighet som samlar mycket spetskompetens. Svensk biblioteksförening kräver en konsekvensanalys med anledning av flytten och har publicerat följande uttalande:

– Svensk biblioteksförening förutsätter att regeringen gör en konsekvensanalys för att säkerställa kompetensförsörjningen inom myndigheten. Ett välfungerande MTM är ryggraden i den svenska modell där tillgängliga medier sprids via de lokala biblioteken, i så väl kommuner som på universitet och högskolor. Biblioteken måste kunna förlita sig på en kvalitativ produktion av tillgängliga medier och på MTM som kunskapscentrum för de frågor som rör dessa. Om en flytt av MTM skulle medföra ett alltför stort kompetenstapp anser vi att regeringen bör ändra sitt beslut, säger Karin Linder, generalsekreterare Svensk biblioteksförening.

Utöver talböcker, bibliotekstjänsten Legimus och den lättlästa utgivningen så producerar och förmedlar MTM även punktskrift, taktila bilderböcker och taltidningar till sina målgrupper.

Länkar:

Forskaren: Myndighetsflytt kostar mer än vad man tror

Uttalande angående flytt av MTM (Svensk biblioteksförening)

Tobias Willstedt