Kategorier
bokrecensioner

En ny internationell bibliotekshistorik

Pettegree, Andrew & Weduwen, Arthur der (2021). The library: a fragile history. London: Profile Books.

Det är inte var dag man kan presentera och recensera en världsomspännande bibliotekshistorik som denna. Författarna, knutna till University of St Andrews i Skottland, har länge ägnat sig åt bok- och bibliotekshistoria, tidningshistoria och litteratursociologi. De har skapat en bibliografi på nätet kallad The Universal Short Title Catalogue, som förtecknar tryckt litteratur, tryckta skrifter och blad och så kallade inkunabler fram till cirka 1600. I bokens bibliografi dyker för mig kända namn som Robert Darnton, Janice Radway, Robert Escarpit, Jesse Shera, Richard D. Altick och Theodor Adorno upp. Bara ett svenskt namn hittar jag: Axel Oxenstierna, rikskanslern som regerade när Gustav II Adolfs arméer stal bokskatter och kartblad från Prag, vilka därefter hamnade i Stockholm och Uppsala.

Boken lutar därför snarast bakåt i tiden, åt böckernas och bibliotekens barndom, mer än åt vad som ska hända i framtiden. Och flera gånger slår författarna fast att bokens framtida öde hänger tätt samman med bibliotekens. Eller omvänt: Utan böcker – inga riktiga bibliotek!

Nu har korpens kraxande om ”bokens” (och ibland också bibliotekens) död hörts, i alla fall sedan datorn introducerades som universallösning på snart sagt alla problem, stora som små. Men författarna slår fast, redan i bokens förord, att bokens fördelar framför digital text fortfarande är avsevärda: det praktiska formatet, den enkla, transportabla förpackningen, läsbarheten, de goda illustrationerna, föremålets närhet till läsaren (”känslan” av att hålla en bok i händerna) och dess hållbarhet. Vi kan fortfarande läsa och titta i böcker skrivna på 1400- och 1500-talen. De är inte beroende av elektronik, ström eller ständig uppladdning och kan egentligen bara förstöras av eld och vatten (och, som Harry Järv brukade påpeka, av möss och silverfiskar).

Censur och manipulation, förstörelse och krig

Böcker och bibliotek har censurerats, förbjudits, förstörts och manipulerats genom hela mänsklighetens historia, men alltid kommit tillbaka i nya upplagor och i nya byggnader. Kända exempel är biblioteket i Alexandria som förstördes av romarna, då tusentals ovärderliga bokrullar försvann och blev lågornas rov. När IS förstörde delar av biblioteket i Timbuktu räddades en rad bokskatter av en illitterat vaktmästare. Den katolska inkvisitionen jagade förbjudna böcker, kristna bildstormare i USA likaså. När bibliotek hotas med nedläggning idag, vare sig det är i Storbritannien eller i Sverige, så brukar ”bibliotekets vänner” engageras, ofta med framgångsrika resultat. Så länge bok och bibliotek har sina vänner står man starka, men författarna frågar sig oroligt om detta kommer att gälla även i framtiden? I en allt mer digitaliserad värld? För många politiska makthavare i världen framstår böckerna snarast som ett farligt gift, och biblioteken som en onödig utgiftspost.

Biblioteken har genom historien utsatts för förstörelse, men alltid uppstått på nytt. Som författarna skriver: ”a repeating cycle of creation and dispersal, decay and reconstruction”. Och här handlar det inte om vanlig gallring av samlingarna! Som exempel nämns när stadsbiblioteket i San Francisco skulle flytta in i nya lokaler 1996. Biblioteket skulle vara ultramodernt och ”high-tech”, varför man slängde tusentals volymer för att göra plats för datorer och spatiösa mötesplatser. Hur mycket av de värdefulla samlingarna som slängdes tvistar man om, inga siffror finns kvar. Författarna beskriver händelsen som ”katastrofal”. Mer ”naturlig” var katastrofen 1986 när stadsbiblioteket i Los Angeles nästan brann ner till grunden. Men också det överlevde biblioteksvärlden.

Den historiska genomgången av bibliotekens historia är uttömmande och välskriven, illustrationerna är förstklassiga. För mig framstår ändå det sista kapitlet, ”The war on books”, som intressantast. 1900-talets många krig har inte hindrat utvecklingen. Man nämner till exempel framgången för Frankrikes mediatek, som började byggas 1975, men går väl snabbt förbi nedslitningen av biblioteken i Storbritannien. Intressant är att läsa om bokbilarna i USA, föregångarna till våra bokbussar, båda dock på utdöende idag i USA. Att bibliotek är politik understryks till exempel av när borgmästaren i Chicago ”Big Bill” Thompson 1871 fick för sig att gallra ut alla böcker ur stadsbiblioteket som var ”pro-brittiska”. Bibliotekarier försökte upplysa honom att det var en omöjlig uppgift, men till ingen nytta. Gallring på politisk order är inget nytt.

Papperet i dataåldern

När vi kommer in i dataåldern kommenterar författarna Googles försök att scanna ”hela världens litteratur”. Frågor uppstår då: Hur ska författarna ersättas? Vad händer med upphovsrätten? Bokförlagen? Vad händer om Google blir uppköpt av ryska oligarker? Här kommer författarna in på ”slow food”-tanken, nämligen att bokläsande kan premiera reflekterande, just därför att det går långsammare i läsprocessen än att konsumera korta nyheter på TV och dator. Bok och bibliotek behövs som en motvikt mot det ofta ytliga nyhetsflödet och det moderna samhällets allt snabbare tempo. ”A book creates a mindfulness class of one”, skriver de.

Mot slutet av boken preciserar författarna några fler av bibliotekens fördelar. Biblioteket är en social tillgång i samhället, en av idag ganska få mötesplatser som är gratis. I ett bibliotek kan du vandra, du kan följa boktitlarna på hyllan. Du kanske till och med hittar något du inte alls var ute efter (serendipity)? Alla är välkomna, bankdirektörer så väl som låginkomsttagare och uteliggare. (Dock är utlån inte gratis i alla länder. I USA varierar det från delstat till delstat.) Det finns en stor fördel med text på papper, inte minst när det gäller arkivering. Jag är tillräckligt gammal för att minnas mikrofilm och mikrofiche, CD-rom och dagens e-böcker, tekniska innovationer som biblioteken snabbt anammade. Idag är det mesta av detta redan obsolet. Men boken ser fortfarande i stort sett likadan ut.

Målning av biblioteket i Holland House, Kensington.
Samma bibliotek (Holland House, Kensington) i en målning av Charles Robert Leslie,
Foto: Mezzotint av Samuel Reynolds via Wikimedia Commons

Library, a fragile history är naturligtvis centrerad kring det anglofila. Tysk biblioteksforskning verkar man exempelvis inte bevandrad i, till exempel, att döma av litteraturförteckningen. Det är sådant man får acceptera. Forskning kring böcker och bibliotek är en anglosaxisk specialitet, och engelska är 2000-talets latin.

Papper är ett ömtåligt material och kan lätt förstöras. Men pappersboken kommer med all sannolikhet att leva vidare. Vad biblioteken ska syssla med i framtiden är svårare att förutspå. Författarna konstaterar att biblioteken alltid anpassat sig till det moderna för att kunna överleva. Och de är förvissade om att det kommer att fortsätta så. Ta det som ett hot eller ett löfte!

Mats Myrstener