Etikettarkiv: Sverigedemokraterna

Angående händelserna i Sölvesborg

Sen valet och Sverigedemokraternas maktövertagande har det varit stridigheter i Sölvesborgs kommun angående biblioteksverksamheten. Nu har en opolitiskt tillsatt chef fått lämna sitt arbete. Vad handlar det om?

På 90-talet kom det nationalistiska och högerextrema partiet Nationella fronten (som numera kallar sig Nationell samling) till makten i sydfranska kommunen Orange. Snart krävde det politiska styret att tjänstemännen skulle begära godkännande för sina bokinköp till biblioteket, för att balansera samlingarnas politiska och ideologiska innehåll. Böcker om rasism stoppades från inköp, liksom böcker som ansågs för kosmopolitiska. Man sade upp prenumerationer på tidningar och tidskrifter som inte föll partiet i smaken. Biblioteket i Orange tvingades vidare att ta emot böcker som politikerna valt ut (varav vissa var historierevisionistiska kring Förintelsen och Frankrikes roll under andra världskriget) samtidigt som man tillsatte ny bibliotekspersonal som var medlemmar i Nationella fronten eller hade en bakgrund inom den extrema högern. 1

Ungefär samtidigt som Nationella fronten tog makten i Orange växte ett liknande parti sig starkt i en annan del av Europa. Bland partiets grundare fanns många personer som var aktiva inom rasistiska och högerextrema organisationer. Jag menar förstås Sverigedemokraterna. Precis som Nationella fronten kan man spåra SD:s rötter ända tillbaka till andra världskriget – en av de äldre grundarna hade under andra världskriget ingått som frivillig i Tredje rikets elitarmé Waffen-SS. 2

Sverigedemokraterna och biblioteken

Man kan beskriva framväxandet av vårt moderna biblioteksväsende som arbetarrörelsens och den liberala rörelsens gemensamma projekt. Att alla människor är lika mycket värda och att alla ska ha fri tillgång till kultur, kunskap och information har klangbotten i liberalism såväl som socialism. Den nationalism och högerextremism som SD hämtar sitt ideologiska stoff från vänder sig mot detta. Det är tydligt att partiet tycker att vissa har mer rätt till folkbibliotekens verksamhet än andra. 

I Orange genomförde Nationella fronten så aggressiva förändringar inom biblioteken att resultaten blev förödande. Med det politiska läget i Sverige idag så är det intressant att gå tillbaka och läsa vad som egentligen hände där. Det framgår att man använde biblioteken för att tjäna sina egna syften. Så vad vill SD med biblioteken? Partiet anser att kulturen ska vara nationen till gagn och stärka den gemensamma identiteten. Därför ska irreguljära migranter inte ha tillgång till biblioteken. Därför ska böcker på andra språk än svenska inte prioriteras. Därför vill man rensa biblioteken för uttryck som man tycker är ideologiskt misshagliga (som Prideskyltningar). Därför får opolitiskt tillsatta tjänstepersoner lämna sin post när de inte vill genomföra partiets politik.

Konflikterna i Sölvesborg åskådliggör väl skillnaderna i hur man ser på bibliotekens verksamhet. Av partierna i Sveriges riksdag idag så är det SD som för den radikala bibliotekspolitiken.

Fotnoter

  1. Dittmer, Rebecka (2008), Pluralism eller propaganda? En ideologianalys av franska Front nationals folkbibliotekspolitik och debatten kring denna. Borås:Högskolan i Borås.
  2. Info om Sverigedemokraternas bakgrund finns bland annat hos Expo: https://expo.se/fakta/wiki/sverigedemokraterna-sd (Läst 20190812)

Tobias Willstedt

Nedkortad och omarbetad version av längre text i bis #3 2019

Missa inte nästa nummer av bis med tema rasism och dekolonisering!

IMG_0580

Foto: Karin Råghall

Nästa nummer av bis innehåller i vanlig ordning spännande material om bibliotek, kultur och samhälle. Denna gång ägnar vi särskild uppmärksamhet åt rasism och dekolonisering.

Ur innehållet:

  • “Det handlar om otroligt mycket mer än litteratur på samiska språk”
    Enligt flera rapporter är folkbibliotekens arbete med urfolket samerna otillräckligt. Nu ska Lycksele bibliotek ta tag i frågan.
  • “This is a project with no end”
    Hur kan biblioteken bidra till att dekolonisera universitetsutbildningarna? Karin Råghall har ställt några frågor till en engelsk grupp bibliotekarier som försöker göra just detta.
  • Svenskarnas bibliotek
    Idag är Sverigedemokraterna det dominerande partiet i ett antal kommuner. bis har granskat ett antal program, motioner, uttalanden och beslut som partiet ligger bakom för att undersöka hur Sverigedemokraterna vill påverka biblioteken.
  • “Det bidde en tumme”
    Det slutgiltiga utkastet till Nationell biblioteksstrategi har gått på remiss. Vad är bra, vad är mindre bra och vad saknas?
  • MIK omstrukturerar medvetandet
    Tobias Nordberg reflekterar över MIK, medvetande och litteraciteter. 
  • Recensioner
    Recensioner av Struktur men hur? och Masked by trust: bias in library discovery.
  • Fler texter, krönikor och nyheter!

Bli medlem eller prenumerant redan idag för att få nästa nummer i brevlådan! En prenumeration kostar 160 kronor för fyra nummer och du kan betala enkelt med swish.

Redaktionen

Sverigedemokraterna, barnverksamhet och biblioteksliv – vi ser tillbaka på 2018

2018 är på väg att ta slut och det kan vara läge att avrunda ett händelserikt år med lite reflektion. Vad har hänt under året, och vilka har varit de frågor som upptagit BiS och våra medlemmar och prenumeranter? Vad vi kan se rent allmänt är att föreningen har växt och vi har nu fler medlemmar än vi haft på många år. Och ämnen som har intresserat många har varit högerextremism, barnverksamhet och bibliotekspolitik på riksplanet (det var ju trots allt varit både valår och arbete med nationell biblioteksstrategi 2018).

Här kommer en lista över vilka inlägg som har varit mest lästa på vår blogg under varje månad 2018. Vilket kan stå som en sammanfattning för årets reflektioner, händelser och debatter på foreningenbis.com.

Januari: Mitt första år som bibliotekarie

Ida Holmlund tog sin examen sommaren 2016. Här delar hon med sig av sitt första år som bibliotekarie i en personligt hållen betraktelse från norra Sverige.

Februari: Arbetsmiljön och uppdraget

I svallvågorna av reportage om vardagen på våra bibliotek kommenterar DN:s ledarsida och Svensk biblioteksförening bibliotekens uppdrag. Men i diskussionen om visioner så glöms vår arbetsmiljö bort. Katie Mclains spetsiga text ”I’m not a superhero” tar oss tillbaka till verkligheten.

Mars: Miljontals Facebookanvändares data såldes ut och användes till politiska syften

I mars spreds nyheten om att data kring 50 miljoner amerikanska Facebookanvändare hade samlats in av analysföretaget Cambridge Analytica som sedan sålde dem vidare utan medgivande till Donald Trumps presidentvalkampanj 2016. BiS rapporterar om övervakningskapitalismens konsekvenser.

April: Vi behöver en riksbarnbibliotekarie!

Den pågående utredningen för en nationell biblioteksstrategi lider av en påfallande brist på barnperspektiv. Det menar Lena Lundgren som sammanfattar läget för barnbiblioteksutveckling i Sverige och önskar sig en riksbarnbibliotekarie.

Maj: Martin Persson från BiS kommenterar partiernas bibliotekspolitik

Inför valet ställde Biblioteksbladet åtta biblioteksrelaterade valfrågor till alla riksdagspartier, och Martin Persson från BiS fick chansen att kommentera partiernas svar, där särskilt Sverigedemokraterna stack ut.

Juni: Bibliotekssamlingarnas politik

Hur ska biblioteken och bibliotekarierna förhålla sig till begrepp som neutralitet i en tid av hårda ideologiska konflikter? BiS reflekterar över vad begreppet neutralitet egentligen innebär för biblioteken.

Juli: Barns delaktighet prövas på Malmö stadsbibliotek

Barnbiblioteksforskningen är inte omfattande men desto viktigare är det att uppmärksamma den forskning som görs.  Lena Lundgren skriver om Att utforma ett barnbibliotek tillsammans med barn av Barbro Johansson och Frances Hultgren, en forskningsrapport från ett projekt på Malmö stadsbibliotek.

Augusti: Vad du behöver veta om SD och kulturpolitiken

Vi kan inte glömma Sverigedemokraterna och deras intresse för kulturpolitiken, ett område som de vill förändra i grunden. Under valrörelsen fick prideflaggor som fanns uppsatta på Mölnlycke bibliotek tas ner efter krav från partiet. Förtidsröstning pågick i anslutande lokaler och SD hävdade att flaggorna var politisk propaganda.

September: Everyone Is Welcome Here

Den amerikanska biblioteksföreningens, American Library Association, uppdatering av sina riktlinjer för folkbibliotekens mötesrum gav i somras upphov till en het debatt i den amerikanska folkbiblioteksvärlden. Orsaken var att det reviderade dokumentet deklarerade att biblioteken måste välkomna hatgrupper (”hate groups”) till sina mötesrum, med hänvisning till yttrandefrihet och den amerikanska konstitutionens First Amendment. I denna text från bis kommenterade den New York-baserade folkbibliotekarien och aktivisten Melissa Morrone diskussionen och händelseförloppet kring uppdateringen av riktlinjerna.

Oktober: Låt barnen njuta av böcker utan pekpinnar

Att läsa ska kunna vara både nytta och nöje borde vara en självklarhet skriver Ellen Pavlov. Men när det gäller barnlitteraturen är det inte alltid så självklart. Barnböcker har en lång tradition av att vara uppfostrande. Till den grad att det ibland kan verka som om det är svårt att komma bort från det pedagogiska, även i de skönlitterära barnböckerna. Vad är egentligen en barnbok? Och hur skapar vi böcker som speglar världen och breddar våra verkligheter, utan att skriva barnen på näsan?

November: Vi har inte råd att vara naiva inför högerextremismen

I december framträdde Patrik Forsén på ett panelsamtal om demokrati på Hornstulls bibliotek i Stockholm. Forsén har tidigare varit ledare för nationaldemokratisk ungdom, och företrädde på samtalet rasideologiska Nordisk ungdom.

Stockholm stadsbibliotek har nu fått mycket kritik för detta program och hur ingen inom organisationen drog i bromsen kan man verkligen undra.

December: Nu finns Världslitteraturhuset

Lördagen den första december invigdes Världslitteraturhuset i Gamlestaden i Göteborg. Vår Ingrid Atlestam skriver om invigningen:

”Då jag varit bibliotekschef i stadsdelen i nästan 30 år och dessutom var den som först kom med iden om ett världslitteraturhus så var jag inbjuden som en av invigningstalarna. Men två dagar före invigningen stoppade politikerna mitt framträdande på grund av mitt engagemang i kampen mot nedskärningarna i Kortedala bibliotek. Den formella anledningen sades vara att presidiet bestämt att bara politiker skulle invigningstala. Biblioteksledningen gjorde vad de kunde för att jag skulle få tala men förgäves.”

 

Tobias Willstedt

Stäng dörren för SD och den rasistiska högern

Om vi tror på demokrati så måste vi arbeta för att förverkliga den. Därför kan Sverigedemokraterna aldrig vara ett alternativ. Det är ett parti som hotar med att fälla varje regering trots att de inte själva kan bilda en. Sverigedemokraterna är bildat av personer som tror på vitas överlägsenhet och det präglar fortfarande dem. Deras politiker bedriver verksamhet som angränsar till uppvigling och spridande av hatkultur.  Deras strategi är att manipulera och hetsa fram hat mellan grupper med propaganda och lögner. Demokratin smutsas ned av den rasistiska högerns sätt att bedriva politik.

Det faktum att många människor stödjer partiet gör inte att vi måste acceptera deras politik eller handlingar. Inte alls. Nu om någon gång är det hög tid att slå upp ögonen. Sverigedemokraterna och den rasism som dess företrädare står för är  farligt. Den utgör ett konkret hot mot rasifierade människor i Sverige, och är ett hot mot hela vårt samhällsbygge.

Sverigedemokraterna vill gärna ge sken av att vara ett parti som gjort upp med sin extremism och rasism. Vi vet att det inte stämmer. Flera granskningar, som nyligen av Dagens ETC eller Expo i samarbete med Expressen, visar att partiets påstådda utrensningar har varit ett spel för galleriet. Gång efter gång ser vi exempel på hur fullkomligt indränkta i rasism partiet är.

Sanningen är att Sverigedemokraterna inte har lyckats lämna högerextremismen bakom sig, utan positionerar sig som rörelsens parlamentariska gren.

Vi har tidigare skrivit om den kulturrevolution som SD önskar sig. I den nationalistiska drömmen finns det inga prideflaggor på biblioteken. Om SD får bestämma så ägnar vi som arbetar på bibliotek inte tid åt saker som källkritik eller mångspråkig litteratur. Om deras reaktionära kultursyn är den som får styra så krymper ramarna för vad vi läsa, tänka och ge uttryck för.

Rösta inte på SD eller något parti som är beredda att ge dem inflytande.

Läs mer

Tobias Willstedt

Vad du behöver veta om SD och kulturpolitiken

Prideflaggor som fanns uppsatta på Mölnlycke bibliotek fick tas ner på fredagen efter krav från Sverigedemokraterna. Förtidsröstning pågår i anslutande lokaler och SD betraktar flaggorna som politisk propaganda.

– Mina kollegor fick gå en golgatavandring med SD:s representanter och valförrättaren som pekade på vad som skulle tas bort. Så vidrigt förnedrande, berättar en anställd på biblioteket till SVT.

SD:s synpunkter på bibliotekets skyltning, som nyligen varit en del av verksamhetens Pride-firande, ställer återigen SD:s syn på kulturpolitiken och bibliotekens verksamhet i rampljuset. Pride är är en brokig rörelse, utan koppling till något politiskt parti. Det handlar om mänskliga rättigheter och alla människors lika värde – idéer som är grundläggande för bibliotekens inkluderande verksamhet. Att SD nu angriper bibliotekens skyltning säger mycket om vilken agenda de driver och hur partiet ser på världen.

SD och kulturen

SD lägger stor vikt på kulturpolitiken, ett område som de vill förändra i grunden. En granskning från SVT visar att partiet vill att kulturpolitiken ska främja det ”svenska kulturarvet” och “nationens sammanhållning”.

Sverigedemokraterna vill ta bort stödet till samtidskonsten och främja bevarande och svenskt kulturarv. Partiet vill också skära ner på stödet till folkbildningen. Bidrag ska inte delas ut till kurser med partipolitisk anknytning, feministisk aktivism eller kurser som främjar mångkultur. Kultur som anses tänja på gränserna lever farligt om SD får bestämma. Ett exempel på ett offentligt konstverk som SD vill byta ut är Liv Strömquists “The Night Garden” föreställande kvinnor med mens.

– Vad jag har förstått så har det väckt starka reaktioner. Det känns intimt, det känns privat, det sticker ut och det provocerar, säger Aron Emilsson (SD) till SVT.

SD vill alltså se en radikalt annorlunda kulturpolitik. Någon som sätter detta i ett historiskt sammanhang är Anders Rydell som nyligen blivit kulturchef på Hallpressen i Jönköping och är verksam som författare och journalist. Det finns paralleller mellan nazisternas vilja att ta kontrollen över kulturen, och Sverigedemokraternas mål att strypa stödet till kultur som anses sjuk, provokativ eller osvensk menar Rydell i en intervju med Landets fria. Nazisterna ville inte bara äga, utan också ta kontrollen och makten över kulturen. Idag ser vi att SD, och även andra rörelser, har gjort kulturen till ett slagfält.

Vi som arbetar med biblioteksverksamhet kan påminna oss om flera strider vad gäller biblioteken. Exemplet med Mölnlycke biblioteks prideskyltning är bara ett. Men vem har glömt de senaste årens hetsiga urvalsdiskussioner där den rasistiska högern inte dragit sig för hot och hets för att påverka bibliotekens beslut?

Uppdatering

Beslutet om pridesymbolerna på Mölnlycke bibliotek hävdes söndag 26 augusti i och med att valnämnden fattade ett nytt beslut. Man gjorde en ny bedömning och slog fast att symbolerna inte är politiska. Ursprungligen hade valnämnden gått på SD:s linje.

Läs mer

Tobias Willstedt