Etikettarkiv: Sverigedemokraterna

Skelett i garderoben

2018 uppdagades det att en sverigedemokratisk kandidat till kommunfullmäktige i Norrköping varit aktiv på nazistiska sajter. Den lokala tidningen Folkbladet skrev om avslöjandet. Det är också en typ av avslöjande vi har blivit vana vid angående politiska kandidater från nämnda parti.

Nyligen öppnade utställningen Medlöperi och motstånd: Nazismen i Norrköping – då och nu på Norrköpings stadsmuseum och då fanns artikeln från Folkbladet med på en vägg med olika urklipp som dokumenterade samtidens nazism.

Detta ledde till att Norrköpings Sverigedemokraterna polisanmälde stadens stadsmuseum. Muséet utsattes i samband med detta för trakasserier och hot, och fotografiet är nu nedtaget.

Detta är uppseendeväckande, men inte överraskande, för dem som har följt SD:s framfart i kulturpolitiken de senaste åren.

Ulrika Stahre skriver bra om händelserna i Aftonbladet:

Det är värt att ta en paus här och betänka att ett parti med inflytande i Norrköping, som hade bjudits in att ge sin sida av saken i utställningen, väljer att polisanmäla sitt eget, kommunala museum. Här ges ingen armlängds avstånd. Här ges ett fast grepp kring armen.

Likaså Ola Larsmo i DN (tyvärr bakom betalvägg):

En folkvald kommunpolitiker, ordförande för sitt parti i regionen, kräver att ett museum ska plocka bort uppgifter ur en utställning. Inte för att de är felaktiga. Utan därför att han och hans parti känner sig ‘kränkta’ av att sådana fakta refereras.

Läs mer

Tobias Willstedt

Sverigedemokraterna vill stänga biblioteken

SD har återigen krävt att personer som inte har rätt att vistas i Sverige ska undantas bibliotekets tjänster. Vilka tjänster och vid vilka tillfällen detta ska gälla vill partiet nu utreda, men boklån nämns som exempel. Detta är ett förslag vars udd riktas mot de som ibland brukar kallas för papperslösa eller irreguljära migranter. 

I Sverige finns idag inte kravet på medborgarskap för att en besökare ska kunna ta del av bibliotekens verksamhet och skaffa sig ett bibliotekskort, en princip som lever väl upp till idén om ett öppet och inkluderande bibliotek som välkomnar alla besökare.

Så vad vill SD med detta förslag? Deras syn på bibliotekens verksamhet är radikalt annorlunda från övriga partier i riksdagen. Läser man deras egna texter framgår det att partiet anser att kulturpolitiken är underordnad andra mål. Kulturen ska vara nationen till gagn och stärka den gemensamma identiteten. Därför ska irreguljära migranter, som inte är välkomna in i den slutna svenska gemenskapen, inte ha tillgång till biblioteken. Till sammanhanget hör att Sverigedemokraternas migrationspolitik i stort sett går ut på att försvåra för migranter att på laglig väg ta sig till Sverige, och att göra det svårare att befinna sig i landet utan tillstånd.

Sammantaget är det ytterligare exempel på hur det högerextrema partiets bibliotekspolitiska program tar en allt mer konkret form.

Läs mer

Tobias Willstedt

Angående händelserna i Sölvesborg

Sen valet och Sverigedemokraternas maktövertagande har det varit stridigheter i Sölvesborgs kommun angående biblioteksverksamheten. Nu har en opolitiskt tillsatt chef fått lämna sitt arbete. Vad handlar det om?

På 90-talet kom det nationalistiska och högerextrema partiet Nationella fronten (som numera kallar sig Nationell samling) till makten i sydfranska kommunen Orange. Snart krävde det politiska styret att tjänstemännen skulle begära godkännande för sina bokinköp till biblioteket, för att balansera samlingarnas politiska och ideologiska innehåll. Böcker om rasism stoppades från inköp, liksom böcker som ansågs för kosmopolitiska. Man sade upp prenumerationer på tidningar och tidskrifter som inte föll partiet i smaken. Biblioteket i Orange tvingades vidare att ta emot böcker som politikerna valt ut (varav vissa var historierevisionistiska kring Förintelsen och Frankrikes roll under andra världskriget) samtidigt som man tillsatte ny bibliotekspersonal som var medlemmar i Nationella fronten eller hade en bakgrund inom den extrema högern. 1

Ungefär samtidigt som Nationella fronten tog makten i Orange växte ett liknande parti sig starkt i en annan del av Europa. Bland partiets grundare fanns många personer som var aktiva inom rasistiska och högerextrema organisationer. Jag menar förstås Sverigedemokraterna. Precis som Nationella fronten kan man spåra SD:s rötter ända tillbaka till andra världskriget – en av de äldre grundarna hade under andra världskriget ingått som frivillig i Tredje rikets elitarmé Waffen-SS. 2

Sverigedemokraterna och biblioteken

Man kan beskriva framväxandet av vårt moderna biblioteksväsende som arbetarrörelsens och den liberala rörelsens gemensamma projekt. Att alla människor är lika mycket värda och att alla ska ha fri tillgång till kultur, kunskap och information har klangbotten i liberalism såväl som socialism. Den nationalism och högerextremism som SD hämtar sitt ideologiska stoff från vänder sig mot detta. Det är tydligt att partiet tycker att vissa har mer rätt till folkbibliotekens verksamhet än andra. 

I Orange genomförde Nationella fronten så aggressiva förändringar inom biblioteken att resultaten blev förödande. Med det politiska läget i Sverige idag så är det intressant att gå tillbaka och läsa vad som egentligen hände där. Det framgår att man använde biblioteken för att tjäna sina egna syften. Så vad vill SD med biblioteken? Partiet anser att kulturen ska vara nationen till gagn och stärka den gemensamma identiteten. Därför ska irreguljära migranter inte ha tillgång till biblioteken. Därför ska böcker på andra språk än svenska inte prioriteras. Därför vill man rensa biblioteken för uttryck som man tycker är ideologiskt misshagliga (som Prideskyltningar). Därför får opolitiskt tillsatta tjänstepersoner lämna sin post när de inte vill genomföra partiets politik.

Konflikterna i Sölvesborg åskådliggör väl skillnaderna i hur man ser på bibliotekens verksamhet. Av partierna i Sveriges riksdag idag så är det SD som för den radikala bibliotekspolitiken.

Fotnoter

  1. Dittmer, Rebecka (2008), Pluralism eller propaganda? En ideologianalys av franska Front nationals folkbibliotekspolitik och debatten kring denna. Borås:Högskolan i Borås.
  2. Info om Sverigedemokraternas bakgrund finns bland annat hos Expo: https://expo.se/fakta/wiki/sverigedemokraterna-sd (Läst 20190812)

Tobias Willstedt

Nedkortad och omarbetad version av längre text i bis #3 2019

Missa inte nästa nummer av bis med tema rasism och dekolonisering!

IMG_0580

Foto: Karin Råghall

Nästa nummer av bis innehåller i vanlig ordning spännande material om bibliotek, kultur och samhälle. Denna gång ägnar vi särskild uppmärksamhet åt rasism och dekolonisering.

Ur innehållet:

  • “Det handlar om otroligt mycket mer än litteratur på samiska språk”
    Enligt flera rapporter är folkbibliotekens arbete med urfolket samerna otillräckligt. Nu ska Lycksele bibliotek ta tag i frågan.
  • “This is a project with no end”
    Hur kan biblioteken bidra till att dekolonisera universitetsutbildningarna? Karin Råghall har ställt några frågor till en engelsk grupp bibliotekarier som försöker göra just detta.
  • Svenskarnas bibliotek
    Idag är Sverigedemokraterna det dominerande partiet i ett antal kommuner. bis har granskat ett antal program, motioner, uttalanden och beslut som partiet ligger bakom för att undersöka hur Sverigedemokraterna vill påverka biblioteken.
  • “Det bidde en tumme”
    Det slutgiltiga utkastet till Nationell biblioteksstrategi har gått på remiss. Vad är bra, vad är mindre bra och vad saknas?
  • MIK omstrukturerar medvetandet
    Tobias Nordberg reflekterar över MIK, medvetande och litteraciteter. 
  • Recensioner
    Recensioner av Struktur men hur? och Masked by trust: bias in library discovery.
  • Fler texter, krönikor och nyheter!

Bli medlem eller prenumerant redan idag för att få nästa nummer i brevlådan! En prenumeration kostar 160 kronor för fyra nummer och du kan betala enkelt med swish.

Redaktionen

Sverigedemokraterna, barnverksamhet och biblioteksliv – vi ser tillbaka på 2018

2018 är på väg att ta slut och det kan vara läge att avrunda ett händelserikt år med lite reflektion. Vad har hänt under året, och vilka har varit de frågor som upptagit BiS och våra medlemmar och prenumeranter? Vad vi kan se rent allmänt är att föreningen har växt och vi har nu fler medlemmar än vi haft på många år. Och ämnen som har intresserat många har varit högerextremism, barnverksamhet och bibliotekspolitik på riksplanet (det var ju trots allt varit både valår och arbete med nationell biblioteksstrategi 2018).

Här kommer en lista över vilka inlägg som har varit mest lästa på vår blogg under varje månad 2018. Vilket kan stå som en sammanfattning för årets reflektioner, händelser och debatter på foreningenbis.com.

Januari: Mitt första år som bibliotekarie

Ida Holmlund tog sin examen sommaren 2016. Här delar hon med sig av sitt första år som bibliotekarie i en personligt hållen betraktelse från norra Sverige.

Februari: Arbetsmiljön och uppdraget

I svallvågorna av reportage om vardagen på våra bibliotek kommenterar DN:s ledarsida och Svensk biblioteksförening bibliotekens uppdrag. Men i diskussionen om visioner så glöms vår arbetsmiljö bort. Katie Mclains spetsiga text ”I’m not a superhero” tar oss tillbaka till verkligheten.

Mars: Miljontals Facebookanvändares data såldes ut och användes till politiska syften

I mars spreds nyheten om att data kring 50 miljoner amerikanska Facebookanvändare hade samlats in av analysföretaget Cambridge Analytica som sedan sålde dem vidare utan medgivande till Donald Trumps presidentvalkampanj 2016. BiS rapporterar om övervakningskapitalismens konsekvenser.

April: Vi behöver en riksbarnbibliotekarie!

Den pågående utredningen för en nationell biblioteksstrategi lider av en påfallande brist på barnperspektiv. Det menar Lena Lundgren som sammanfattar läget för barnbiblioteksutveckling i Sverige och önskar sig en riksbarnbibliotekarie.

Maj: Martin Persson från BiS kommenterar partiernas bibliotekspolitik

Inför valet ställde Biblioteksbladet åtta biblioteksrelaterade valfrågor till alla riksdagspartier, och Martin Persson från BiS fick chansen att kommentera partiernas svar, där särskilt Sverigedemokraterna stack ut.

Juni: Bibliotekssamlingarnas politik

Hur ska biblioteken och bibliotekarierna förhålla sig till begrepp som neutralitet i en tid av hårda ideologiska konflikter? BiS reflekterar över vad begreppet neutralitet egentligen innebär för biblioteken.

Juli: Barns delaktighet prövas på Malmö stadsbibliotek

Barnbiblioteksforskningen är inte omfattande men desto viktigare är det att uppmärksamma den forskning som görs.  Lena Lundgren skriver om Att utforma ett barnbibliotek tillsammans med barn av Barbro Johansson och Frances Hultgren, en forskningsrapport från ett projekt på Malmö stadsbibliotek.

Augusti: Vad du behöver veta om SD och kulturpolitiken

Vi kan inte glömma Sverigedemokraterna och deras intresse för kulturpolitiken, ett område som de vill förändra i grunden. Under valrörelsen fick prideflaggor som fanns uppsatta på Mölnlycke bibliotek tas ner efter krav från partiet. Förtidsröstning pågick i anslutande lokaler och SD hävdade att flaggorna var politisk propaganda.

September: Everyone Is Welcome Here

Den amerikanska biblioteksföreningens, American Library Association, uppdatering av sina riktlinjer för folkbibliotekens mötesrum gav i somras upphov till en het debatt i den amerikanska folkbiblioteksvärlden. Orsaken var att det reviderade dokumentet deklarerade att biblioteken måste välkomna hatgrupper (”hate groups”) till sina mötesrum, med hänvisning till yttrandefrihet och den amerikanska konstitutionens First Amendment. I denna text från bis kommenterade den New York-baserade folkbibliotekarien och aktivisten Melissa Morrone diskussionen och händelseförloppet kring uppdateringen av riktlinjerna.

Oktober: Låt barnen njuta av böcker utan pekpinnar

Att läsa ska kunna vara både nytta och nöje borde vara en självklarhet skriver Ellen Pavlov. Men när det gäller barnlitteraturen är det inte alltid så självklart. Barnböcker har en lång tradition av att vara uppfostrande. Till den grad att det ibland kan verka som om det är svårt att komma bort från det pedagogiska, även i de skönlitterära barnböckerna. Vad är egentligen en barnbok? Och hur skapar vi böcker som speglar världen och breddar våra verkligheter, utan att skriva barnen på näsan?

November: Vi har inte råd att vara naiva inför högerextremismen

I december framträdde Patrik Forsén på ett panelsamtal om demokrati på Hornstulls bibliotek i Stockholm. Forsén har tidigare varit ledare för nationaldemokratisk ungdom, och företrädde på samtalet rasideologiska Nordisk ungdom.

Stockholm stadsbibliotek har nu fått mycket kritik för detta program och hur ingen inom organisationen drog i bromsen kan man verkligen undra.

December: Nu finns Världslitteraturhuset

Lördagen den första december invigdes Världslitteraturhuset i Gamlestaden i Göteborg. Vår Ingrid Atlestam skriver om invigningen:

”Då jag varit bibliotekschef i stadsdelen i nästan 30 år och dessutom var den som först kom med iden om ett världslitteraturhus så var jag inbjuden som en av invigningstalarna. Men två dagar före invigningen stoppade politikerna mitt framträdande på grund av mitt engagemang i kampen mot nedskärningarna i Kortedala bibliotek. Den formella anledningen sades vara att presidiet bestämt att bara politiker skulle invigningstala. Biblioteksledningen gjorde vad de kunde för att jag skulle få tala men förgäves.”

 

Tobias Willstedt