Kategorier
bibliotek Svensk Biblioteksförening

Svensk biblioteksförenings årsmöte den 16 maj 2019

Under Svensk biblioteksförenings årsmöte i Helsingborg den 16 maj antogs en ny vision och verksamhetsinriktning för föreningen. Lena Lundgren var kritisk mot förslaget och lämnade in detta särskilda yttrande till beslutet.

Särskilt yttrande till beslutet att fastställa en ny vision och verksamhetsinriktning för Svensk biblioteksförening 2030

Jag anser att den föreslagna visionen är obegripligt mesig trots det omsorgsfulla förarbetet. Jag efterlyser en mera offensiv vision med tanke på alla de utmaningar som samhället står inför och min tilltro till bibliotekens möjligheter att spela en viktig roll i samhällsutvecklingen.

Jag saknar i inledningen hänvisningar till inte bara till FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, Agenda 2030 och ”Den femte statsmakten” utan också till FN:s konvention om barnets rättigheter, FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar, de IFLA-dokument, som föreningen så förtjänstfullt låtit översätta till svenska, samt naturligtvis Bibliotekslagen med dess prioriteringar.

Jag saknar det internationella perspektivet och det solidariska samarbetet med bibliotek i andra länder, bibliotekens roll i det mångspråkiga samhället och för barn och ungdomar och biblioteken som en mera aktiv deltagare i arbetet för ett jämställt, jämlikt och hållbart samhälle. Jag saknar också det utåtriktade och uppsökande arbetet. Inom alla dessa områden skulle föreningen kunna stödja biblioteken så att de kan ta större kliv framåt till 2030.

Eftersom jag inte har deltagit i förberedelsearbetet yrkar jag inte avslag på förslaget till ny vision utan väljer att på detta sätt uttrycka min avvikande mening.

Lena Lundgren

Läs mer

 

 

Kategorier
bibliotek Nacka kommun privatisering Svensk Biblioteksförening

Motion angående utredning om bibliotek med alternativa driftsformer

Motion till Svensk biblioteksförenings årsmöte.

Från och med 2019 har Sverige sitt första större folkbibliotekssystem, Nackas, som helt drivs på entreprenad av två företag, Dieselverkstadens bibliotek AB och Axiell Services AB.

År 2007 gjorde föreningen Bibliotek i Samhälle, BiS, med små resurser en rikstäckande sammanställning av bibliotek med alternativa driftsformer. Uppgifterna samlades in genom en enkät och kompletterande telefonsamtal och antalet bibliotek var då nitton. Under många år har det funnits mindre folkbibliotek, i första hand biblioteksfilialer, som har drivits eller drivs av föreningar eller studieförbund. Ofta har de övertagits av en lokal grupp eller organisation efter hot om nedläggning av filialen. Några få försök med alternativa driftsformer av hela bibliotek eller inom en del av ett större bibliotekssystem har gjorts i Åre kommun, Linköping, Västerås, Hällefors och Nacka. Några av dem har sedan upphört, några kan ha tillkommit.

Fyra år senare, 2011, gjorde Svensk biblioteksförening en enklare uppföljning och bedömde då att situationen var i stort sett oförändrad.

I och med att alla biblioteken i Nacka kommun nu drivs av företag, och att ett par andra kommuner enligt uppgifter i media är beredda att upphandla sin biblioteksservice, och att man dessutom kan förmoda att situationen efter åtta år har ändrats i fler kommuner, finns det ett behov av att göra av kartläggning av folkbibliotek med alternativa driftsformer.

Även annat har hänt sedan 2007/2011: Diskussionen om likvärdighet, kvalitet och utvärdering av verksamheten i den offentliga sektorn har uppmärksammats de senaste åren. Frågan om hur biblioteken uppfyller bibliotekslagen och samarbetet mellan biblioteksystemen har tagits upp av arbetsgruppen för en nationell biblioteksstrategi. Och hur kan konkurrens mellan biblioteken i en kommun förenas med kravet på samverkan? Frågeställningarna om yttrandefrihet och meddelarfrihet har aktualiserats av några händelser som har uppmärksammats i pressen. Andra aspekter har också kommit upp i debatten. Möjligen har dessutom ytterligare varianter av driftsformer tillkommit. Även dessa frågor behöver belysas.

Jag yrkar att

  • årsmötet beslutar att uppdra åt föreningens styrelse att genomföra en grundlig och allsidig undersökning av folkbibliotek med alternativa driftsformer och därvid, förutom att göra en detaljerad kartläggning, även belysa de olika aspekter som rör förhållandet till bibliotekslagen och övriga lagar som berör biblioteken, hur samarbetet mellan biblioteken, inom och mellan kommunerna, kan påverkas, samt möjliga konsekvenser om fler kommuner väljer att lägga ut biblioteksservicen på entreprenad.

Lena Lundgren
lena.a.lundgren@gmail.com

Kategorier
bibliotek BiS föreningen privatisering Svensk Biblioteksförening

Vems ärenden går Svensk biblioteksförening?

Svensk biblioteksförening är aktiva i debatten som driftsneutrala eller till och med försiktigt positiva till folkbibliotek i privat drift. Problemet med en sådan hållning är att de fullständigt ignorerar de sakargument och de erfarenheter som talar emot en sådan företeelse. För att förespråka en mindre ”yrvaken och ytlig” debatt är inlägget signerat föreningens ordförande (DN Åsikt, 14 nov) förvånansvärt ovilligt att diskutera de problem som lyfts med privata bibliotek.

När vi pratar om privatiseringar av folkbibliotek lyfter borgerliga politiker ofta Nacka kommun som ett gott exempel. Som BiS har påpekat i andra sammanhang lyser positiva resultat med sin frånvaro i Nacka kommuns egen utvärdering av sin första privatiseringsomgång. Kommunens egna utvärdering visar på en oerhört tidskrävande upphandlingsprocess, och att de folkbibliotek som upphandlats varken kunde visa på de innovationer som man hade hoppats på eller levererade en verksamhet som kunde anses vara av högre kvalitet än innan.

BiS har också presenterat en rad problem som biblioteksprivatiseringar för med sig; att kommunal, regional och nationell samverkan mellan bibliotek luckras upp när de ersätts av bibliotek i konkurrens, att kvalitativ biblioteksverksamhet inte går att avläsa i kvantitativa mått och att den därför är svår att kravställa/utvärdera vid upphandling och att insynen och transparensen minskar när bibliotek övergår i privat drift eftersom privatanställda inte omfattas av meddelarskydd.

Även Svensk biblioteksförenings egen rapport “Om bibliotek på entreprenad” innehåller i själva verket goda argument för att ställning mot folkbibliotek i privat drift.

“Biblioteksverksamheten, trots sin betydelse för värden som kunskap, demokrati och yttrandefrihet, i princip är oreglerad och vilar på vad man nästan skulle kunna beskriva som sedvänja. Skillnaden mot till exempel sjukvården eller skolan är betydande. Dessa verksamheter vilar på långtgående speciallagstiftningar, reglerade rättigheter för patienter och elever samt skyldigheter för huvudmän och personal.

För både sjukvården och skolan finns tillsynsmyndigheter, i vissa fall med rätt att utfärda föreskrifter som till exempel Socialstyrelsen. /../ För biblioteksverksamheten finns många frågor som, om de inte regleras i entreprenadavtalet, inte alls blir reglerade. Utöver den nackdel som det kan innebära för användarna av ett enskilt bibliotek, riskerar dåliga avtal på sikt att urholka de värden som vi idag kanske lättvindligt kopplar samman med de allmänna folkbiblioteken. Att lägga ut och driva folkbibliotek på entreprenad är med andra ord en stor sak. “

Man kan fråga sig varför Svensk biblioteksförening fortsätter sin driftsneutrala hållning, vilket i praktiken är att ställa sig positiv till folkbibliotek i privat drift? Varför väljer man att gå företagens och de borgerliga politikernas ärenden, när så många av föreningens medlemmar inte alls vill se denna utveckling?

BiS är av en annan uppfattning: Bibliotekens intresseorganisationer behöver stå upp för att bevara samverkan mellan bibliotek och stärka den befintliga verksamhet som är riktad till prioriterade grupper. Det är genom satsningar på starka och offentliga bibliotek vi kan arbeta för de ändamål som specificeras i bibliotekslagen, inte genom att curla privatiseringsexperiment som redan visat sig inte leverera.

BiS styrelse

Kategorier
bibliotek privatisering

Vinster i välfärden och förtroendet för biblioteken

Två frågor där den svenska opinionen har varit konsekvent gäller motståndet mot vinster i välfärden och förtroendet för biblioteken.

Idag har det bekräftats igen genom SOM-insitutets Svenska trender 1986-2017 som visar hur opinionen knappt har rört sig i frågan om vinster i världen trots försök från kapitalstarka aktörers intresse att förändra synen på privat drift av offentlig verksamhet.Diagram som visar andelen svenskar som är negativa till att vinstutdelning ska tillåtas i skattefinansierad vård, skola, omsorg

Likaså fortsätter svenskarna ha ett högt förtroende till folkbiblioteken. Det visar en undersökning som Svensk biblioteksförening nyligen genomfört tillsammans med Novus. 54 procent besöker ett folkbibliotek minst en gång per år och 82 procent är positiva till biblioteken.

Diagram som visar att drygt 8 av 10 är positiva till biblioteken

Läs mer om vad Svensk biblioteksförening och SOM-institutet har kommit fram till i länkarna nedan!

Länkar

Tobias Willstedt

Kategorier
arbetsmiljö

Arbetsmiljön och *UPPDRAGET*

Bibliotekskort med text: Välkommen till det försummade biblioteket

I svallvågorna av reportage om bibliotekens arbetsmiljö kommenterar DN:s ledarsida och Svensk biblioteksförening bibliotekens uppdrag.

Det har rapporterats och debatterats om folkbibliotekens arbetsmiljö och uppdrag igen. Biblioteksarbetare vittnar i DN om hur svårt det är att få ihop det när man måste göra i princip allt för alla under otacksamma förhållanden. Från DN:s ledarsida och Svensk biblioteksförenings håll funderar man över hur denna verkligheten har att göra med folkbibliotekens uppdrag. Biblioteken måste hitta tillbaka till sitt kärnuppdrag verkar DN:s Per Svensson mena i en ledare, med fokus på böcker och bildning. Glöm inte att världen har förändrats! Det räcker inte längre! svarar Svensk biblioteksförening utan att riktigt kommentera de negativa konsekvensera ett alltför fluffigt uppdrag kan få för professionen och de enskilda medarbetarna.

En omskriven undersökning visar att de som arbetar på bibliotek har lika höga stressnivåer som sjuksköterskor. Man ville i undersökningen ställa en grupp som man antog hade en lugn arbetsmiljö (bibliotek) gentemot de som hade vedertaget stressig miljö (vården). Själva utgångspunkten i sig är ju ett problem eftersom biblioteksarbetare inte ens får känna sig sedda i det att deras jobb faktiskt kan vara ganska kämpigt ibland.

Jag fastnar för en text av Katie Mclain (”I’m not a superhero”) om hur det kan kännas att jobba på bibliotek, och slitas mellan alla kraven och det hyllade ”UPPDRAGET” som inte lämnar en någon ro, inte minst för att det känns så viktigt.

{..] librarians have to wear a towering stack of hats when they’re at work. In my own job, I provide technology assistance, research assistance, readers’ advisory, and notary services, and those are just the roles outlined in my job description. We also have a significant number of patrons who require social services that address issues such as homelessness, counseling, mental illness, unemployment, and drug dependency. Sometimes these people are just looking for resources, but sometimes they come to the library hoping that the library employees themselves can solve their problem.

This may be the point where I start to lose some of the librarian readers who say that we have to wear these hats because we’re vital figures in our communities, and it’s our job to provide these services (and more) to the people who need them. I heartily agree. I believe in the values of librarianship with every fiber of my being, and even though I have written publicly about some of the problems I’ve seen within the library world, I still love my profession. I fully believe this was the job I was meant to have. It gives me purpose and direction and warm fuzzies. But it also can take a seriously negative toll on our mental health.

LIBRARY BURNOUT

As much as I want to be a helpful, prominent figure in my library’s community, I only have so much of myself that I can give every day before I start to feel exhausted, anxious, and overwhelmed. I’ve come home in tears after busy days because there were so many people who needed something from me, who needed my attention, my compassion, my ability to seemingly work miracles.

En tanke är väl att om bibliotekens arbete blir alltmer omfattande och fragmentiserat på grund av våra målgruppers behov så kommer stress och psykisk ohälsa att öka. Om biblioteken inte får redskap och resurser att hantera det så måste vi prata avgränsningar, oavsett hur viktigt vårt uppdrag är.

Länkar:

När biblioteket i Åmål tog det drastiska beslutet att låsa dörren vände det

Per Svensson: Slagborrar istället för böcker – biblioteken har ett identitetsproblem.

Vi kommenterar Per Svenssons ledare i DN idag (Svensk biblioteksförening)

Bibliotekarier lika stressade som sjuksköterskor

I’M NOT A SUPERHERO: THE STRESS OF LIBRARY WORK

Tobias Willstedt