Etikett: statistik

Kategorier
BiS föreningen bis tidskriften

Året enligt BiS

bis header2017 är på väg att ta slut och det kan vara läge att avrunda detta turbulenta år med lite reflektion. Vad har hänt under året, och vilka har varit de frågor som upptagit BiS och våra medlemmar och prenumeranter? Vad vi kan se rent allmänt är att vår hemsida har haft mer aktivitet än någonsin, med fler besökare än något annat år. Och ämnen som har intresserat många har varit högerextremism, dålig arbetsmiljö och biblioteksprivatiseringar. Utvecklingen i USA under Trump har också engagerat.

Här kommer en lista över vilka inlägg som har varit mest lästa på foreningenbis.com under varje månad 2017. Vilket säger något om vad som har varit årets viktigaste händelser och debatter:

Internationella bibliotekets framtid är osäker och många röster höjs till protest. Den lösning som Stockholm stadsbibliotek förespråkar, att integrera IB:s verksamhet i resten av biblioteksverksamheten fårkritik inte minst från personalen.

Sen Donald Trump vann det amerikanska presidentvalet har de amerikanska biblioteks- och informationsaktivisterna förberett sig för kamp. Hur ser det ut efter att den nye presidenten börjat genomföra sin politik?

DN rapporterar om hur bibliotekarier i Nacka har utsatts för påtryckningar och dödshot efter att avböjt prenumerationer på tidningen Nya Tider. En tidning som Expo beskriver som ”djupt förankrad i den rasideologiska miljön”. Detta sker kort efter att en bibliotekarie på Ekerö bibliotek har utsatts för hot efter att biblioteket inte köpte in Massutmaningen av Tino Sanandaji, en bok som kramas om av högerextrema aktivister. Situationen eskalerade tills biblioteket i Ekerö valde att ta in väktare för att garantera säkerheten i biblioteket.

BiS gör ett ställningstagande mot Bokmässan:

Värden som jämlikhet, likvärdighet och social rättvisa är grundläggande för vår offentliga verksamhet och inte minst för de offentligt finansierade biblioteken. Bokmässan har alltid gjort anspråk på att vara en mässa för Sveriges bibliotek och därför ser vi stora frågetecken nu när mässan väljer att släppa in en organisation som hämtar sin inspiration från rasideologi på mässgolvet. BiS anser att en gräns är passerad och vi tänker inte bidra till fortsatt normalisering av högerextremistisk propaganda. Vi kommer inte dela plattform med en organisation som Nya Tider. […]

KB:s biblioteksstatistik visar på en bred nedgång av användandet av bibliotekens tjänster som bara delvis kompenseras av ett ökat användande av bibliotekens digitala tjänster. Samtidigt fortsätter antalet folkbibliotek att sjunka och vi ser att många skolor fortfarande saknar bemannade skolbibliotek.

Axiell Services AB tar över driften av tre kommunala folkbibliotek i Nacka och sen 2013 drivs resterande folkbibliotek av Dieselverkstaden bibliotek AB. Alla folkbibliotek i Nacka kommer drivas av aktiebolag men samtidigt visar Nacka kommuns egna utvärdering inga positiva effekter av att ha biblioteken på upphandling.

Recension av Marika Alnengs bok Folkbibliotek i förändring:

I inledningen av Marika Alnengs bok Folkbibliotek i förändring mejslas en bild av vår föränderliga samtid ut. Vi känner alla igen den: Filterbubblorna har gjort oss faktaresistenta. Världen har blivit global men samtidigt fragmenterad och komplex. […]

Vad finns det för alternativ till Bokmässan i år?

En av årets stora kulturdebatter har gällt den högerextrema tidningens Nya tiders närvaro på Bokmässan i Göteborg. Olika författare, förlag och grupper har meddelat sin hållning i frågan och så även BiS. […]

Hur står det till med arbetsmiljön på svenska bibliotek? Fackförbundet DIK rapporterar återigen om stora brister. Högerextrema krafter försöker påverka bibliotekens inriktning genom hot.

Stök och oro på bibliotek har återigen uppmärksammats på dagspressens debattsidor. Bibliotekspersonalens dåliga kontakt med beslutsfattare är ett problem menar BiS-medlemmen Mats Myrstener i denna replik till kulturborgarrådet Roger Mogert.

Inlägget är en replik till Thord Erikssons text ”Prestera bättre, BiS!” och är vår senaste kommentar i debatten om biblioteksprivatiseringar.

USA:s kommunikationsmyndighet FCC har röstat för att ta bort den så kallade nätneutraliteten. Beslutet väcker protester, inte minst bland landets bibliotek.

Tobias Willstedt

Kategorier
biblioteksneddragningar Storbritannien

Brittisk biblioteksdöd

Storbritanniens biblioteksväsende är i kris. Vad händer egentligen med biblioteken där? Och vad kan vi lära oss?

Den brittiska biblioteksdöden är redan mycket omskriven. Svensk bokhandel rapporterar att totalt har hela 449 bibliotek lagts ned i Storbritannien de senaste fem åren. Och den heltidsanställda arbetsstyrkan har minskat med 17,7 procent. Som ersättare för anställda biblioteksarbetare har biblioteken i stor utsträckning vänt sig till frivilliga som ställt upp för att hålla biblioteken levande.

Än så länge finns inga tecken på en ljusning vad gäller denna utveckling. De bibliotek som finns kvar har i många fall fått leva med nedskärningar i sin inköpsbudget, i öppettimmar, i programverksamhet och andra kärnverksamheter.

Nedskärningarna gör givetvis avtryck i hur biblioteken används. Under den aktuella perioden har även antalet biblioteksbesökare minskat med 2,9 procent, från 250 miljoner till 243 miljoner. Vilka grupper som fortsätter använda biblioteken trots nedskärningarna är också intressant. Så här skrev vi tidigare i år i ”Brexit från biblioteken”:

Till exempel kan vi se att antalet vuxna besökare på biblioteken i Storbritannien har sjunkit med nästan en tredjedel de senaste tio åren. Det är en dramatisk nedgång – att besöken minskar måste dock nyanseras med andra siffror. Under samma period kan vi exempelvis se att antalet vuxna besökare på bibliotekens hemsidor och andra e-tjänster stiger och fortsätter stiga. Guardian rapporterar också om det faktum att det är i den vita majoritetsbefolkningen som vi kan se det största tappet av vuxna besökare sen nedskärningarna. Rasifierade minoritetsgrupper använder proportionellt sett biblioteken betydligt mer än vita majoritetsbritter. Och likadant visar Guardian på att personer med funktionsnedsättning använder biblioteket mer än personer utan funktionsnedsättning. Varför det blivit så att icke-normbärande grupper i samhället fortsätter söka sig till biblioteken medan majoritetsgruppen överger dem är något även för svenskt biblioteksväsende att skaffa sig en analys av.

Länkar:

Brexit från biblioteken

Besparingar slår ut brittiska bibliotek

Libraries lose a quarter of staff as hundreds close – BBC News

Library cuts reflected in 30% drop in adult visitors over a decade

Tobias Willstedt

Kategorier
kulturfrågor kulturpolitik kulturpolitiska målen

Stora skillnader i hur barn och unga använder biblioteken

lafe-swedish-orangeMyndigheten för kulturanalys analyserar kulturdeltagande över hela landet. I sin senaste rapport undersöker de vad barn och unga gör på fritiden.  Rapporten visar bland annat på betydande skillnader i hur barn med svensk och utländsk bakgrund använder bibliotek.

Idag presenterade myndigheten kulturanalys sin rapport Barns och ungas kulturaktiviteter. Rapporten sägs vara den största undersökningen av barns och ungas kulturvanor på många år i Sverige.

Det framgår att bakgrundsfaktorer spelar stor roll i om man är biblioteksbesökare och hur man använder bibliotekens tjänster.  Bland annat visar rapporten att barn och unga med utländsk bakgrund besöker bibliotek i högre utsträckning än barn och unga med svensk bakgrund:

Flickor i både årskurs 5 och årskurs 8 och gymnasiets årskurs 2 tenderade att besöka bibliotek mer än pojkar. Föräldrarnas utbildning påverkade biblioteksbesöken, där barn och unga med föräldrar med eftergymnasial utbildning oftare besökte biblioteken än de med kortare utbildning. Även barn och unga med utländsk bakgrund besökte biblioteken i högre utsträckning än de barn och unga med svensk bakgrund och här var skillnaderna så stora som 28 procentenheter i den äldre gruppen.

Vilka aktiviteter barn och unga oftast gör när de besöker biblioteken varierade, utöver ålder, även mellan könen. Flickorna i årskurs 5 besökte oftare biblioteken för att läsa och låna böcker än pojkarna, medan pojkarna oftare lånade dator än flickorna. Vad man brukar göra vid biblioteksbesöken påverkades av föräldrars utbildningsnivå såtillvida att de med föräldrar med eftergymnasial utbildning oftare lånade böcker vid biblioteksbesöken. De med föräldrar med förgymnasial/gymnasial utbildning använde dator i högre utsträckning i gengäld. För barnen i årskurs 5 fanns en tydlig skillnad för utländsk bakgrund, där de med svensk bakgrund oftare lånade böcker på biblioteken än de med utländsk bakgrund, medan de med utländsk bakgrund i högre grad läste böcker, lånade musik eller film samt använde datorn på biblioteken.

Könsskillnaderna i aktiviteter på biblioteken för årskurs 8 och gymnasiets årskurs 2 följde samma mönster som för årskurs 5, med det tillägget att flickor i högre utsträckning pluggade på biblioteken. Föräldrarnas utbildning och utländsk bakgrund påverkade även här som för barn i årskurs 5, men med tillägget att en högre andel i den äldre gruppen (40 procent), med föräldrar med högskoleutbildning uppgav att de besöker biblioteken för att plugga, i jämförelse med de med föräldrar med förgymnasial eller gymnasialutbildning (28 procent).

Länkar:

Ny rapport: Vad gör barn och unga på fritiden?

Barns och ungas kulturaktiviteter

Tobias Willstedt

Kategorier
e-böcker statistik Storbritannien

Statistik, statistik och mer statistik

batman bibliotekI en tid av falska nyheter och alternativa fakta, kan en bibliotekarie konstatera att det även är svårt med statistik.

Jag besökte biblioteket häromdagen. Jag surfade in på Stockholm stadsbiblioteks hemsida med en surfplatta, loggade in med mina inloggningsuppgifter och laddade sedan ned ett par e-böcker som jag sedan kunde börja läsa direkt utan att ha lämnat soffan. Fantastisk tjänst! Tyvärr skulle denna handling passerat helt obemärkt förbi i Myndigheten för kulturanalys senaste rapport Kulturen i siffror som bara redovisar fysiska besök och lån av fysiska böcker i sitt avsnitt om bibliotekens verksamhet. Personligen så blir jag lite frustrerad, för det går inte att ge en rättvis bild av de svenska folkbibliotekens verksamhet i samtiden utan att redovisa användandet av bibliotekens e-tjänster (när vi nu lever i ett alltmer digitaliserat samhälle). Detta menar jag även om e-bokens genomslag låter vänta på sig (eller kanske helt har frusit inne?).

Att det går si och så med e-bokens genombrott ser vi också i de senaste siffrorna från Storbritannien där förläggarna redovisar rekordsiffror i försäljningen av böcker – men dalande siffror för just e-böckerna. Det känns relevant att följa vad som händer i Storbritannien just nu med anledning av den omskrivna biblioteksdöden. BiS har tidigare skrivit om utvecklingen där, och tyvärr ser det fortsatt illa ut. Många bibliotek har lagts ner och andra hotas av nedläggning, vilket får konsekvenser för hela samhället. Nyligen kom dock ett glädjebud från BBC som med stöd i en nyligen utgiven studie hävdade att biblioteksanvändandet har ökat i åldrarna 15-24 . Inte vill jag regna på någons parad, men efter att ha tittat närmare på de data som studien (Shining a light) faktiskt levererar så tycker åtminstone jag att det är svårt att ge en entydig bild av den utvecklingen. Men det är svårt med statistik och man vill gärna sätta en rubrik som väcker folks intresse.

Länkar:

Ny rapport: Kulturen i siffror – Kulturanalys

UK Publishing Has Record 2016, Sales Up 7% to £4.8bn

Brexit från biblioteken

BBC: More young people using libraries, study finds

Shining a light: How people in the UK and Ireland use public libraries and what they think of them

Tobias Willstedt

Kategorier
statistik

Än så går det upp, så går det ner, så går det upp…

kursenPer Gudmundson på SvD, som jag normalt inte tycker har alla hästar hemma, gav ändå en upplysande uppgift i en ledare 6/12. Bokhandeln har ökat sin försäljning med trettio procent (framförallt nätbokhandeln) de sista tio åren!

Under samma tid har bibliotekslånen minskat, från 80 miljoner utlån om vi går tillbaka till guldåren 1980-talet, innan besparingarna satte igång, till cirka 60 idag. Det säger väl en del, och är säkert klass- och könsrelaterat. Det är en kris, som inte heller verkar få någon lösning, socialdemokrater och moderater verkar rörande eniga om att folkbildning i biblioteksform inte är något värt att satsa pengar på. I Svensk biblioteksförenings stora undersökning 2011 sade sig en stor majoritet av de tillfrågade kommunernas politiker inte vara villiga att skjuta till mer pengar till biblioteken.

Ändå är biblioteken den kommunala service befolkningen har störst förtroende för, tillsammans med sjukvården. Skolan, för att inte tala om polisen och posten, hamnar betydligt lägre ner.

Minst förtroende har biblioteket bland män och pojkar från arbetarklassen. Det är en grupp biblioteken sällan når. Och viljan verkar inte heller finnas. Idag handlar det mer om att hålla kvar de som redan nu kommer till biblioteket, med vilka medel som helst. På 1960-talet var det över 60 procent av befolkningen. Nu är siffran under femtio procent och den sjunker stadigt. Man talade i USA förr om ”the missing three quarter”, dvs de 75 procent av befolkningen som inte gick på bibliotek. Snart är vi också där.

Det är som i Tage Danielssons Elektricitetsvisa, melodi Avesta forsens brus: Än så går det upp, så går det ner, så går det upp. Sen så går det ner, sen går det ÄNNU mera ner. Så ser framtiden ut, med dagens politiska viljor, som bara kan tänka kortsiktigt fram till nästa val.

I Stockholm säger sig politikerna vilja göra en ”storsatsning” på biblioteken i söderort. Vad det handlar om bakom de stora orden är ju bara vanligt enkelt underhåll av slitna och trånga lokaler, flera har minst trettio år på nacken. Det är som Statens järnvägar – det går lika långsamt, och är nästan lika illa skött.

Tack vare duktiga bibliotekarier och personal kan verksamheten ändå hållas igång ännu en tid. Sverige som en gång hade världens kanske bästa biblioteksväsen. Nu halkar vi, liksom på så många andra håll, bara längre och längre ner i statistiken.

Jag skulle önska att man gjorde åtminstone EN storsatsning, t.ex. på pojkar mellan säg 14-18 år. Det tror jag är en grupp biblioteket tappar direkt. Varför? Ja den som har svaret på frågan och också kan säga hur den ska åtgärdas är värd en guldstjärna i himlen. Det är väl där belöningen kommer, så småningom. Här i den grå vardagen lär hen inte få något tack. Här är det Initiativ undanbedes (om det kostar pengar) som gäller. Men om någon vill sänka skatterna lite mer så går det bra. Och jobba några övertidstimmar gratis.

Mats Myrstener