Etikettarkiv: statistik

Året enligt BiS

bis header2017 är på väg att ta slut och det kan vara läge att avrunda detta turbulenta år med lite reflektion. Vad har hänt under året, och vilka har varit de frågor som upptagit BiS och våra medlemmar och prenumeranter? Vad vi kan se rent allmänt är att vår hemsida har haft mer aktivitet än någonsin, med fler besökare än något annat år. Och ämnen som har intresserat många har varit högerextremism, dålig arbetsmiljö och biblioteksprivatiseringar. Utvecklingen i USA under Trump har också engagerat.

Här kommer en lista över vilka inlägg som har varit mest lästa på foreningenbis.com under varje månad 2017. Vilket säger något om vad som har varit årets viktigaste händelser och debatter:

Internationella bibliotekets framtid är osäker och många röster höjs till protest. Den lösning som Stockholm stadsbibliotek förespråkar, att integrera IB:s verksamhet i resten av biblioteksverksamheten fårkritik inte minst från personalen.

Sen Donald Trump vann det amerikanska presidentvalet har de amerikanska biblioteks- och informationsaktivisterna förberett sig för kamp. Hur ser det ut efter att den nye presidenten börjat genomföra sin politik?

DN rapporterar om hur bibliotekarier i Nacka har utsatts för påtryckningar och dödshot efter att avböjt prenumerationer på tidningen Nya Tider. En tidning som Expo beskriver som ”djupt förankrad i den rasideologiska miljön”. Detta sker kort efter att en bibliotekarie på Ekerö bibliotek har utsatts för hot efter att biblioteket inte köpte in Massutmaningen av Tino Sanandaji, en bok som kramas om av högerextrema aktivister. Situationen eskalerade tills biblioteket i Ekerö valde att ta in väktare för att garantera säkerheten i biblioteket.

BiS gör ett ställningstagande mot Bokmässan:

Värden som jämlikhet, likvärdighet och social rättvisa är grundläggande för vår offentliga verksamhet och inte minst för de offentligt finansierade biblioteken. Bokmässan har alltid gjort anspråk på att vara en mässa för Sveriges bibliotek och därför ser vi stora frågetecken nu när mässan väljer att släppa in en organisation som hämtar sin inspiration från rasideologi på mässgolvet. BiS anser att en gräns är passerad och vi tänker inte bidra till fortsatt normalisering av högerextremistisk propaganda. Vi kommer inte dela plattform med en organisation som Nya Tider. […]

KB:s biblioteksstatistik visar på en bred nedgång av användandet av bibliotekens tjänster som bara delvis kompenseras av ett ökat användande av bibliotekens digitala tjänster. Samtidigt fortsätter antalet folkbibliotek att sjunka och vi ser att många skolor fortfarande saknar bemannade skolbibliotek.

Axiell Services AB tar över driften av tre kommunala folkbibliotek i Nacka och sen 2013 drivs resterande folkbibliotek av Dieselverkstaden bibliotek AB. Alla folkbibliotek i Nacka kommer drivas av aktiebolag men samtidigt visar Nacka kommuns egna utvärdering inga positiva effekter av att ha biblioteken på upphandling.

Recension av Marika Alnengs bok Folkbibliotek i förändring:

I inledningen av Marika Alnengs bok Folkbibliotek i förändring mejslas en bild av vår föränderliga samtid ut. Vi känner alla igen den: Filterbubblorna har gjort oss faktaresistenta. Världen har blivit global men samtidigt fragmenterad och komplex. […]

Vad finns det för alternativ till Bokmässan i år?

En av årets stora kulturdebatter har gällt den högerextrema tidningens Nya tiders närvaro på Bokmässan i Göteborg. Olika författare, förlag och grupper har meddelat sin hållning i frågan och så även BiS. […]

Hur står det till med arbetsmiljön på svenska bibliotek? Fackförbundet DIK rapporterar återigen om stora brister. Högerextrema krafter försöker påverka bibliotekens inriktning genom hot.

Stök och oro på bibliotek har återigen uppmärksammats på dagspressens debattsidor. Bibliotekspersonalens dåliga kontakt med beslutsfattare är ett problem menar BiS-medlemmen Mats Myrstener i denna replik till kulturborgarrådet Roger Mogert.

Inlägget är en replik till Thord Erikssons text ”Prestera bättre, BiS!” och är vår senaste kommentar i debatten om biblioteksprivatiseringar.

USA:s kommunikationsmyndighet FCC har röstat för att ta bort den så kallade nätneutraliteten. Beslutet väcker protester, inte minst bland landets bibliotek.

Tobias Willstedt

Brittisk biblioteksdöd

Storbritanniens biblioteksväsende är i kris. Vad händer egentligen med biblioteken där? Och vad kan vi lära oss?

Den brittiska biblioteksdöden är redan mycket omskriven. Svensk bokhandel rapporterar att totalt har hela 449 bibliotek lagts ned i Storbritannien de senaste fem åren. Och den heltidsanställda arbetsstyrkan har minskat med 17,7 procent. Som ersättare för anställda biblioteksarbetare har biblioteken i stor utsträckning vänt sig till frivilliga som ställt upp för att hålla biblioteken levande.

Än så länge finns inga tecken på en ljusning vad gäller denna utveckling. De bibliotek som finns kvar har i många fall fått leva med nedskärningar i sin inköpsbudget, i öppettimmar, i programverksamhet och andra kärnverksamheter.

Nedskärningarna gör givetvis avtryck i hur biblioteken används. Under den aktuella perioden har även antalet biblioteksbesökare minskat med 2,9 procent, från 250 miljoner till 243 miljoner. Vilka grupper som fortsätter använda biblioteken trots nedskärningarna är också intressant. Så här skrev vi tidigare i år i ”Brexit från biblioteken”:

Till exempel kan vi se att antalet vuxna besökare på biblioteken i Storbritannien har sjunkit med nästan en tredjedel de senaste tio åren. Det är en dramatisk nedgång – att besöken minskar måste dock nyanseras med andra siffror. Under samma period kan vi exempelvis se att antalet vuxna besökare på bibliotekens hemsidor och andra e-tjänster stiger och fortsätter stiga. Guardian rapporterar också om det faktum att det är i den vita majoritetsbefolkningen som vi kan se det största tappet av vuxna besökare sen nedskärningarna. Rasifierade minoritetsgrupper använder proportionellt sett biblioteken betydligt mer än vita majoritetsbritter. Och likadant visar Guardian på att personer med funktionsnedsättning använder biblioteket mer än personer utan funktionsnedsättning. Varför det blivit så att icke-normbärande grupper i samhället fortsätter söka sig till biblioteken medan majoritetsgruppen överger dem är något även för svenskt biblioteksväsende att skaffa sig en analys av.

Länkar:

Brexit från biblioteken

Besparingar slår ut brittiska bibliotek

Libraries lose a quarter of staff as hundreds close – BBC News

Library cuts reflected in 30% drop in adult visitors over a decade

Tobias Willstedt

Stora skillnader i hur barn och unga använder biblioteken

lafe-swedish-orangeMyndigheten för kulturanalys analyserar kulturdeltagande över hela landet. I sin senaste rapport undersöker de vad barn och unga gör på fritiden.  Rapporten visar bland annat på betydande skillnader i hur barn med svensk och utländsk bakgrund använder bibliotek.

Idag presenterade myndigheten kulturanalys sin rapport Barns och ungas kulturaktiviteter. Rapporten sägs vara den största undersökningen av barns och ungas kulturvanor på många år i Sverige.

Det framgår att bakgrundsfaktorer spelar stor roll i om man är biblioteksbesökare och hur man använder bibliotekens tjänster.  Bland annat visar rapporten att barn och unga med utländsk bakgrund besöker bibliotek i högre utsträckning än barn och unga med svensk bakgrund:

Flickor i både årskurs 5 och årskurs 8 och gymnasiets årskurs 2 tenderade att besöka bibliotek mer än pojkar. Föräldrarnas utbildning påverkade biblioteksbesöken, där barn och unga med föräldrar med eftergymnasial utbildning oftare besökte biblioteken än de med kortare utbildning. Även barn och unga med utländsk bakgrund besökte biblioteken i högre utsträckning än de barn och unga med svensk bakgrund och här var skillnaderna så stora som 28 procentenheter i den äldre gruppen.

Vilka aktiviteter barn och unga oftast gör när de besöker biblioteken varierade, utöver ålder, även mellan könen. Flickorna i årskurs 5 besökte oftare biblioteken för att läsa och låna böcker än pojkarna, medan pojkarna oftare lånade dator än flickorna. Vad man brukar göra vid biblioteksbesöken påverkades av föräldrars utbildningsnivå såtillvida att de med föräldrar med eftergymnasial utbildning oftare lånade böcker vid biblioteksbesöken. De med föräldrar med förgymnasial/gymnasial utbildning använde dator i högre utsträckning i gengäld. För barnen i årskurs 5 fanns en tydlig skillnad för utländsk bakgrund, där de med svensk bakgrund oftare lånade böcker på biblioteken än de med utländsk bakgrund, medan de med utländsk bakgrund i högre grad läste böcker, lånade musik eller film samt använde datorn på biblioteken.

Könsskillnaderna i aktiviteter på biblioteken för årskurs 8 och gymnasiets årskurs 2 följde samma mönster som för årskurs 5, med det tillägget att flickor i högre utsträckning pluggade på biblioteken. Föräldrarnas utbildning och utländsk bakgrund påverkade även här som för barn i årskurs 5, men med tillägget att en högre andel i den äldre gruppen (40 procent), med föräldrar med högskoleutbildning uppgav att de besöker biblioteken för att plugga, i jämförelse med de med föräldrar med förgymnasial eller gymnasialutbildning (28 procent).

Länkar:

Ny rapport: Vad gör barn och unga på fritiden?

Barns och ungas kulturaktiviteter

Tobias Willstedt