Adler, Kate, Beilin, Ian & Tewell, Eamon (red.) (2018). Reference Librarianship & Justice : History, Practice & Praxis. Library Juice Press
Referensarbetet tillhör traditionellt sett kärnan i bibliotekarieprofessionen, så till den grad att avsaknaden av ”riktiga frågor” i informationsdisken kan upplevas som problematiskt. Men oavsett vilka frågor vi får i informationsdisken är mötet mellan användaren och bibliotekarien alltid lika viktigt, något som betonas i antologin Reference Librarianship & Justice, som lyfter fram olika aspekter av referensarbetet och referensbibliotekarien i förhållande till social rättvisa (social justice). Tyngdpunkterna ligger på social rättvisa för den icke-vita amerikanska befolkningen, fängelseinterner och personer som identifierar sig som hbtq. Frågor som diskuteras rör sig kring referensbibliotekariens identitet i förhållande till det sammanhang hen verkar i: vilken roll har hen i arbetet för ett mer inkluderande och rättvist samhälle, hur kan hen verka?
Bokens olika kapitel beskriver och diskuterar, med två undantag hämtade från Filippinerna och Ukraina, nordamerikanska förhållanden, läs USA. Med detta sagt är texterna i många aspekter allmängiltiga och i allra högsta grad relevanta och intressanta också för en svensk läsare.
Boken är indelad i tre delar: ”History”, ”Practice” och ”Praxis”. Till den historiska delen hör Iyra S. Buenrostros och Johann Frederick A. Cabbahs text om den roll som universitetsbiblioteket vid University of Philippines Diliman spelade under undantagstillståndet i Filippinerna 1972–81. Bibliotekets anställda tog mycket stora risker för att bevara delar av samlingarna som riskerade att rensas ut och tog också emot forskares material som kunde bedömas som regimkritiskt. Tack vare biblioteket har mycket dokumentation från denna period bevarats för eftervärlden.
Jeff Hirschys kapitel i samma del beskriver två arkiv i staden Birmingham i Alabama, båda med uppdrag att samla och tillgängliggöra dokumentation om stadens icke-vita befolkning från stadens grundande och framåt. Institutionerna är relativt nybildade, Birmingham Public Library Department of Archives and Manuscripts bildades 1976 och Birmingham Civil Rights Institute så sent som 1992. Hirschy diskuterar den viktiga frågan om hur urvalet i arkiv och samlingar påverkar vår syn på historien. I Birmingham var det tidigare den vita medel- och överklassens dokument och samlingar som bevarades, de nybildade institutionerna möjliggör en mer heltäckande bild. Det här en fråga som är aktuell också för svenska arkiv och specialsamlingar. Ett seminarium om inkluderande arkiv hölls i Lund 2017. Hur inkluderande är våra arkiv, speglar de det moderna Sveriges mångfacetterade samhällen eller är arkivbildarna främst vita män?
Flera av kapitlen i delen ”Practice” diskuterar på olika sätt referensarbete för fängelseinterner. En röd tråd i de olika bidragen är hur betydelsefullt referensarbete är för interners möjlighet till empowerment (egenmakt), att till exempel utbilda sig, driva rättsliga frågor och förbereda sig inför frigivningen. De tar också upp den etiska balansgången mellan att tillfredsställa användarnas informationsbehov och samtidigt följa lagar och regler som förbjuder viss typ av information på fängelser. Det finns givetvis stora skillnader vad gäller kriminalvård och fängelser mellan USA och Sverige, men mycket torde också vara gemensamt. Den långsamma processen exempelvis, svenska interner har inte heller tillgång till internet och e-post, något som ju för de flesta är en naturlig och stor del av vardagen.
Kapitlen i den sista delen i antologin, ”Praxis”, handlar om hur referensbibliotekarien i sitt arbete kan samverka med och bemöta användare. Författarna utgår från olika teoretiska modeller, gemensamt är dock hur de lyfter vikten av empati, ömsesidighet och likvärdighet i referenssituationen. Flera av texterna är mycket tankeväckande och får mig att reflektera över min egen roll i arbetet som referensbibliotekarie och i mötet med användare, hur viktigt det är att skapa förutsättningar för ett jämställt, engagerat och personligt (men inte privat) möte mellan användaren och mig, oavsett om det är ett fysiskt eller virtuellt möte. Inte minst inspireras jag av den avslutande texten, Shawn(ta) Smith Cruz ”Lesbian Librarianship for all: A Manifesto”, som leder till slutsatser som jag i första hand inte hade förväntat mig. Smith Cruz drar paralleller mellan bibliotekarien i akademiska institutioner och den lesbiska kvinnan i queer-kulturen och kommer fram till att båda är marginaliserade. Enligt hennes resonemang kan vi alla vara ”lesbiska bibliotekarier” genom att utöva ett inkluderande referensarbete som medvetet använder källor och material från alla delar av samhället, också källor från exempelvis icke-heterosexuella eller icke-vita upphovskvinnor och -män.
Sammanfattningsvis är Reference Librarianship & Justice en aktuell och viktig publikation, som bidrar till samtalet om bemötande och inkludering i bibliotekets och bibliotekariens möte med användare. Den fyller en viktig funktion av kritisk reflektion som är nyttig och kan inspirera inte bara amerikanska utan även svenska biblioteksarbetare.
Åsa Forsberg
BiS 