Etikett: rasism

Kategorier
Uncategorized

1938 – 2015?

I mitt läsande genom Eyvind Johnsons produktion har jag hunnit till romanen Nattövning som utkom 1938. I Sverige rådde fred, Eyvind Johnson kallar det lilla landet ironiskt Den trygga världen i en novellsamling som utkom året efter. I Soldatens återkomst (1940) skildrar han hur en frivillig från inbördeskriget i Spanien återvänder till sin hembygd i Uppland, bara för att mördas för en gammal kärlekshistorias skull. Den skulle förebåda hans stora internationella genombrott med Stränderna svall som utkom 1946.

Det har diskuterats hur mycket vi i Sverige visste om nazisternas koncentrationsläger, som upprättades så snart dessa fått den politiska makten 1933. Eyvind Johnson skriver öppet om dessa koncentrationsläger i Nattövning, och flera andra böcker utkom samtidigt som gav vittnesmål: Gerhart Seghers Koncentrationslägret kom på svenska redan 1934 och skildrade lägret Oranienburg, där kommunister, homosexuella, romer och judar hamnade. Liknande böcker recenserades i dagspressen men dess fakta ifrågasattes, i högerpressen avfärdades böckerna som kommunistpropaganda.

Klart är att de som ville ta reda på hur förhållandena var i koncentrationslägren, och hur nazismen behandlade sina motståndare, kunde göra detta om man ville. Socialdemokratisk och kommunistisk press rapporterade varje vecka om missförhållanden, som alltid avfärdades av högern medan regeringen, av rädsla för den mäktige grannen i söder, gick på tå.

Nattövning redovisar kallt och nyktert nazisternas metoder i Tyskland, och kritiserar den svenska neutraliteten. Den diskuterar också mycket om rätten att ta till våld om man blir anfallen. Det är den första romanen där Eyvind Johnson tar uttalat politisk ställning. Den kom efter en rad ganska svaga romaner på 1930-talet (”Romanen om Olof” undantagen), där författaren fortfarande drivs av vad en kritiker kallat Hamlet-problematiken. Men med nazismens genomslag på 1930-talet rörde sig Johnson politiskt mot vänster, han engagerade sig djupt i både Finlands och Norges sak under kriget och hade flitiga kontakter med politiska flyktingar i Sverige.

I romanen skildras en liten nazistisk grupp i Sverige som gör s.k. nattövningar, då man tar emot hemliga transporter av vapen från Tyskland för att beväpna sig inför ”slutkampen”. Gruppen beskrivs så här:

”Rademacher hade ingen [militär] grad, åtminstone inte som man visste. Han höll lokaler, gratis, och Gaul, som oftast var med, uppträdde som ”rådgivande”. Han hade militär erfarenhet, utrikespolitisk blick och kommandoskärpa i rösten. Nordblom var den som skulle framträda som Ledare, i Ögonblicket. Helin och Norre var ”propagandaorganisatörer” – Norre hade kontakt med missnöjda arbetare – och Hannes var biträdande. De hade ingen tidning, endast ett hemligt periodiskt flygblad, Attacken, men utnyttjade de andra tidningarna [inom rörelsen] och använde sig regelbundet av kvällspressens kverulantavdelningar [dvs insändarsidan] ”för att skapa stämning i landet”. När Det stora angreppet var organiserat, i det rätta ögonblicket, skulle de andra [grupperna] förena sig under Nordblom, det var man säker på./…/ Här hjälpte inte att komma med tomma ord, här gällde bara Handling.”

De olika nazistiska grupperna i Sverige var dåligt organiserade, till skillnad från i Tyskland, men skickliga på propaganda, att upprätta dödslistor över vilka som skulle likvideras, störa ordningen på gator och torg, samt efter mörkrets inbrott affischera om möten, agitera, jaga, misshandla och skymfa sina motståndare.

Det var 1938 (ett år senare skulle kriget utbryta), men det skulle också kunna vara 2015. Situationen är inte lika alarmerande som då, men den är illa nog. Vi skulle behöva beslutsamma politiker och ledargestalter, också inom kulturlivet, men, men, men …

Mats Myrstener 

(Nattövning utkom i En bok för alla-serien i nytryck 1989)

Kategorier
rasism

Bibliotek mot rasism – en gemensam kampanj på biblioteken i Gävleborg

Pressmeddelande från biblioteken i Gävleborg

Den senaste tiden har biblioteken i länet sett med ökad oro på händelser i samhällsutvecklingen, som vill inskränka den öppenhet och den kulturella mångfald som folkbiblioteken värnar starkt om och är ålagda att verka för. Folkbiblioteken har i uppdrag att och vill fortsätta att verka för ett öppet och respektfullt samhälle, befriat från alla typer av rasism. Därför förenas folkbiblioteken i Bollnäs, Gävle, Hofors, Hudiksvall, Ljusdal, Nordanstig, Ockelbo, Ovanåker, Sandviken och Söderhamn i en gemensam kampanj: Bibliotek mot rasism. Från den 15 september till 31 december 2014 genomförs flera aktiviteter på temat.

Biblioteken kommer att arbeta aktivt med temat i bibliotekslokaler och i digitala kanaler. Biblioteken ska skylta med böcker, film och andra medier samt bjuda in till bokcirklar i ämnet. På länets gemensamma webbplats http://www.helgebiblioteken.se uppmärksammas temat i form av tips och artiklar.

På bibliotekens olika Facebook-grupper i länet kommer ämnet att tas upp och det kommer att bjudas in till medborgardialog. Några bibliotek kommer också att utbilda medarbetarna i jämställdhet och likabehandling och hur man bemöter rasism i sitt arbete som bibliotekarie.

Folkbiblioteken har ett tydligt samhällsuppdrag att förmedla information och verka för spridning av litteratur och läsning. Men biblioteken har också ett tydligt demokratisk uppdrag, som handlar om att göra lokaler och samlingar tillgängliga för alla, oavsett vem du är, hur du ser ut eller varifrån du kommer.

Detta uppdrag styrs bland annat av bibliotekslagen, vars andra paragraf säger: ”Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. […] Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla.”

Folkbiblioteken styrs även av internationella dokument, bland annat IFLA:s/UNESCO:s Folkbiblioteksmanifest. I paragraf två kan man läsa: ”Folkbiblioteket är till för alla, oberoende av ålder, ras, kön, religion, nationalitet, språk eller samhällsklass.” Paragraf sju talar om att ”främja kontakten mellan olika kulturer och stimulera en kulturell mångfald”.

Mot rasism – för ökad respekt!

Kategorier
Uncategorized

Positiv antirasism men inte välviljans

Vid BiS-salongen i anslutningtill det  stundande årsmötet är temat” Antirasism – vad kan biblioteken göra?”

Som en fortsättning på BiS program Det rättvisa biblioteket – framtidens bibliotek har BiS börjat diskutera ett program om bibliotekens arbete för att motverka rasism och diskriminering.
Vill gärna bidra till denna debatt med några lästips på böcker som jag ser som mycket viktiga för att få diskussionen nära den konkreta (biblioteks)vardagen och för att få så många ingångar som möjligt i en mycket komplex verklighet. Ser nu en fara i alla dessa teoretiska resonemang om vithet, ett nytt innehåll i begreppet rasism och fixering vid att dela in folk i etniska och religiösa grupper och tilldela ”dom” en identitet.
I den lilla boken Positiv antirasism- Så förnyar vi en debatt som kört fast ( EXPO) gör Alex Bengtsson och Daniel Poohl ett försök att formulera vad man är för istället för att ständigt tala om vad man är emot under kapitelrubrikerna Samexistens, Konflikt, Konsekvens, Identitet och Möten. Just utifrån dessa begrepp skulle det vara mycket konstruktivt och givande att diskutera bibliotekets tänkbara antirasistiska roll.
Välviljans rasism – Om hur antirasismen gör människor till offer av Adam Cwejman är visserligen utgiven av Timbro men mycket läs- och tänkvärd. Författaren ifrågasätter detta med att se personer som representanter och företrädare för olika grupper istället för att se till individen och dess åsikter och meriter. Så kritiseras kvotering och positiv särbehandling, hur det låser fast gruppidentiteter och befäster tendensen att ständigt dela in folk enligt ursprung. Mycket håller man inte med om men just detta att en många gånger oreflekterad välvilja kan leda till motsatsen mot vad som avsetts tål verkligen att begrunda.
I Jakten på svenskheten beskriver Qaisar Mahmood sitt sökande efter vad som är svenskt och försöker förstå varför han inte blir accepterad som svensk utan ständigt blir utdefinierad. En djupt allvarlig och samtidigt underhållande bok, som många recensenter inte fattat själva kärnan i.
Främling, vad döljer du för mig? : en bok om rasism  av Marcus Priftis  handlar om rädsla och makt, om yttrandefrihet och hjärnspöken, om svenskhet och segregation. Men också om hur även antirasister riskerar att glida ut på rasismens villovägar. Det handlar kort sagt om vardagsrasism.
Båda dessa sist nämnda böcker innehåller många tankar och erfarenheter som bör påverka vårt sätt att bedriva biblioteksverksamhet hur vi bemöter varandra, vad biblioteket står för, vad som exponeras och varför etc.
Vill dessutom rekommendera läsning av  Salman Rushdies självbiografiska Joseph Anton där han berättar framför allt om de nio år han tvingades leva under mordhot ständigt omgiven av säkerhetsvakter och under antaget namn. Förutom en massa namedropping som kan vara rätt spännande är det ett försvar för yttrandefriheten och vilket högt pris det kan betinga och ett tack till alla dem som ställde upp, som inte lät sig skrämmas och som till sist enligt Rushdie ledde till  en seger för det fria ordet samtidigt som det var början på en kamp som bara blivit allt viktigare. Något enstaka bibliotek nämns men det tål att diskutera hur biblioteken lever upp till alla vackra ord om yttrandefrihet när den verkligen är hotad.
Dessutom ger  boken en fantastisk berättelse om och av en person som verkligen personifierar rikedomen i att vara del av många olika kulturella sfärer. En  så stor del som möjligt av den rikedomen är det bibliotekens uppdrag att förmedla och tillgängliggöra. Vidgade vyer motverkar fördomar och det är väl kärnan i bibliotekets folkbildande mission?

Ingrid Atlestam