Kategorier
BiS föreningen Nationell bibliotekspolitk nationell biblioteksstrategi

Färdigt förslag till nationell biblioteksstrategi

Demokratins skattkammare bild

Idag har sekretariatet för nationell biblioteksstrategi lagt fram ett färdigt förslag.

Sekretariatet slutredovisar sitt arbete till regeringen. Anknutet till strategin finns ett antal konkreta förslag som satsningar på skolbiblioteken, stärkt biblioteksverksamhet för nationella minoriteter och digitalisering.

Strategin har varit efterlängtad och bland länkarna i denna post finns ett antal sammanfattningar, kommentarer och analyser för den som vill sätta sig in i förslaget.

BiS har gjort inspel till arbetet med strategin under 2017 med ett yttrande till omvärldsrapporten Den femte statsmakten. Och igen under 2018 med synpunkter till utkastet Från ord till handling.

Läs mer:

Tobias Willstedt

Kategorier
BiS föreningen Nationell bibliotekspolitk nationell biblioteksstrategi

Reaktioner på den nationella biblioteksstrategin

Som en del av KB:s arbete med att plocka fram ett förslag till en nationell biblioteksstrategi släppte man under gårdagen ett utkast.

Rapporten är ett första utkast till den nationella biblioteksstrategin som ska slutredovisas i mars 2019 och fastställas av regeringen.

Utkastet skickas nu till det allmänna biblioteksväsendet och andra intressenter, som har möjlighet att komma med synpunkter fram till den 31 oktober.  Redan under gårdagen kom en del uttalande om strategin, bland annat kritik från SKL och andra. Läs bland våra länkar.

Länkar:

Tobias Willstedt

Kategorier
BiS föreningen Nationell bibliotekspolitk nationell biblioteksstrategi

BiS och den nationella biblioteksstrategins omvärldsrapport

Som en del av KB:s arbete med att plocka fram ett förslag till en nationell biblioteksstrategi har man nu levererat en omfattande omvärldsrapport. Bland bilagorna ingår även BiS yttrande.

Igår släpptes den nationella biblioteksstrategins omvärldsrapport. Utgångspunkten för rapporten på närmare 500 sidor är ett framtidsperspektiv på det samhälle som biblioteken ska verka i.  För att ta fram rapporten har ett antal experter inom olika samhälls¬- och biblioteksområden valts ut. Skribenterna ger sin bild av ett utvalt område i omvärlden där framtida förändringar kan komma att påverka biblioteken. Utöver de utvalda experterna har även ett antal organisationer och individer skickat in skrivelser till rapporten – däribland föreningen BiS.

Jag har själv inte hunnit läsa själva rapporten, men följt med intresse följt lanseringen av den som verkar väldigt färgade av den samtida diskussionen om ”Fake News” och Donald Trumps presidentskap. Man vill lansera biblioteken som ”den femte statsmakten” och betonar dess betydelse för demokratiska samhällen. Denna hållning grundas i att biblioteken opartiskt förmedlar information.

Hos mig väcker fokuseringen på Trump, falska nyheter och opartiskhet funderingar som jag vill avhålla mig att skriva om tills jag faktiskt har läst texterna. Omvärldsrapporten finns i alla fall nu att ladda ned. Bland bilagorna till rapporten ingår även BiS yttrande. Ni hittar både själv rapporten och BiS yttrande i länkarna nedan.

Länkar:

BiS yttrande till nationell biblioteksstrategi

Femte statsmakten – Nationella biblioteksstrategins omvärldsrapport presenterad

Falska nyheter är också politik

Bibliotekens arbete i the ”post- truth era”

Tobias Willstedt

Kategorier
läsvanor

Bättre och bättre dag för dag…

Vår bild av världen är föråldrad. Människor lever längre, läser mer och låter vaccinera sina barn i högre utsträckning än vad vi tror. Det visar en undersökning, som bygger på den kände forskaren i internationell hälsa Hans Roslings data, som publiceras i DN idag.

Världen har förändrats utan att vi lagt märke till det, säger han. Det här med ”rika” och ”fattiga” länder stämmer inte riktigt längre. Många fler i världen lever idag i välstånd än på Tintins tid. Men den bilden får vi inte alltid i medierna.

-Förutfattade meningar om andra nationer och folk förvrider världsbilden, tillägger han son Ola. Många tror att världen ser likadan ut som när de själva gick i skolan. Mediernas val av negativa vinklar påverkar också världsbilden.

Några exempel: Män i åldern 25-35 år har idag i genomsnitt gått (i världen) 8 år i skola, kvinnor 7 år. (De flesta i Novus undersökning i Sverige trodde 4 år).

I Afrika finns idag 800 miljoner mobiltelefonsabonnemang (undersökningen trodde 100 miljoner).

Andel barn som dör före fem års ålder har minskat i världen från 6,8 (2003) till 4,8 (undersökningen trodde tio procent).

80 procent av alla världens ettåringar är vaccinerade mot mässling (undersökningen trodde 20).

80 procent av världens vuxna befolkning (över 15 år) kan läsa och skriva (undersökningen trodde 60).

Medellivslängden i världen idag ligger på 71-75 år (undersökningen trodde 56-60). En av dessa, 87-årige kinesen Li Shutian läser dagligen dagstidningen China Daily, och antecknar flitigt världshändelserna i sin dagbok.

Visserligen finns i världen stora variationer mellan olika länder. Men siffrorna globalt pekar ändå uppåt. Hans Rosling, som föreläst för både EU:s ledare och FN, är dock inte helt okontroversiell. När jag hörde honom på Röda korset sa han frankt att det globalt sett är viktigare att bekämpa en sjukdom som malaria än att rädda några utrotningshotade valar i Antarktis. Han var också ganska syrlig mot organisationen Läkare utan gränser, som han menar fokuserar på helt fel saker i sitt globala men välmenande räddningsarbete.

Om detta kan man tycka. Men nog kan det vara nyttigt att ibland lyfta blicken från den egna ankdammen för att få perspektiv på tillvaron. Ola Rosling efterlyser ett ”körkort i omvärldskunskap”. Man kan undra om IFLA har någon beredskap i frågan, eller bara vill tillsätta en ny kommitté för vidare utredning?

Mats Myrstener