näthat – BiS

Det högerextrema hotet mot biblioteken

DN rapporterar om hur bibliotekarier i Nacka har utsatts för påtryckningar och dödshot efter att avböjt prenumerationer på tidningen Nya Tider. En tidning som Expo beskriver som ”djupt förankrad i den rasideologiska miljön”. Detta sker kort efter att en bibliotekarie på Ekerö bibliotek har utsatts för hot efter att biblioteket inte köpte in Massutmaningen av Tino Sanandaji, en bok som kramas om av högerextrema aktivister. Situationen eskalerade tills biblioteket i Ekerö valde att ta in väktare för att garantera säkerheten i biblioteket.

Det är hårresande att läsa om hur dessa bibliotekarier utsätts för hot om våld och död när de bara har gjort sitt jobb som tjänstemän.

Jag blir också bekymrad när jag läser Erik Fichtelius (regeringens utredare för nationell biblioteksstrategi) kommentar i DN som reducerar det komplexa urvalsarbetet till ett plakat om bibliotekets neutralitet. Fichtelius säger att biblioteket ska vara en plats där material från alla olika politiska åskådningar ska representeras. Folkbiblioteken måste ju dock förhålla sig till en verklighet med en enorm bokproduktion och politiska rörelser som kämpar för utrymme. Vi vet ju att budgeten är begränsad och likaså utrymmet på hyllorna. Varje bok eller tidskrift kommer inte kunna köpas in och ett urval måste göras. Gör då dessa bibliotekarier fel när de säger att allt inte får plats? Gjorde Ekerö bibliotek fel när de nekade inköp av Massutmaningen för att den var egenpublicerad och bibliotekarierna inte kunde validera dess kvalité – samma öde som en stor mängd böcker utgivna av små förlag möter? Är det fel av Nacka kommun att neka prenumeration av Nya Tider eftersom den högerextrema rasideologi tidningen företräder inte är en åsikt bland andra?

Nej.

Det verkliga hotet mot bibliotekens neutralitet måste vara när politiska rörelser börjar använda hot och våld för att påverka deras innehåll. Det är där fokus borde ligga. Låt bibliotekarierna göra sitt urval efter transparanta och demokratiskt förankrade principer. Och skydda dem mot våldsverkarna.

Länkar:

Bibliotekens urval väcker hat och hot – DN.SE

Det här är Nya Tider

Kommunen kör över biblioteket – kräver att Tino Sanandajis bok köps in | ETC

Biblioteket valde bort bok – utsattes för näthat

Tobias Willstedt

Hot, våld och näthat på bibliotek

dik_1-8_2-1 — *”Vi är bibliotekarier- inte psykologer eller socialarbetare” DiK:s enkätundersökning finns redovisad i två delrapporter*

Hur står det till med arbetsmiljön på svenska bibliotek? Fackförbundet DiK rapporterar om stora brister samtidigt som debatten rasar i media. Vid sidan av utsätts bibliotekarier för näthat för att de utför sitt jobb.

En diskussion om arbetsmiljön på landets folkbibliotek har pågått några år. Folkbiblioteken är kanske vårt samhälles mest öppna rum och ambitionen att vara så öppna, tillåtande och tillgängliga så möjligt är givetvis förknippat med vissa utmaningar. Det kan handla om saker som oro och oordning, skadegörelse, aggressivt beteende från besökare och kränkande tillmälen till biblioteksarbetare.

2015 gjorde DiK en större enkätundersökning som besvarades av 1800 personer. Svaren var väldigt varierande: det gick inte att säga att det bara är problem i storstäder eller på landsbygden exempelvis. Eller att det bara är problem med ungdomar, missbrukare eller några andra grupper. Men det är djupt problematiskt åtta av tio svarande bibliotekarier svarar att de upplevt aggressivt bemötande från besökare och fyra av tio svarar ja på frågan om det förekommit våld på biblioteket där de arbetar. Och över hälften av dem som svarat på DIK:s enkät har någon gång varit måltavla för kränkningar som sexistiska uttalanden. Det går helt enkelt att konstatera att arbetsmiljöproblemen är omfattande. Och bibliotekarierna upplever inte heller att de blir tagna på allvar. Av de som angett att arbetsgivaren vidtagit åtgärder svarar tre av tio att åtgärderna inte har varit tillräckliga. Endast hälften anger att åtgärderna har förbättrat deras arbetsmiljö, och många av medlemmarna säger att de inte blir lyssnade på av arbetsgivarna.

I media har den här frågan vridits några varv. Och jag är säker på att andra som jag har upplevt att olika aktörer utanför biblioteken har försökt få den att passa sin agenda.

I början av året har det pågått en debatt som pågått i Svenska dagbladet, Blekinge läns tidning och Dagens Samhälle om huruvida personer som beter sig illa helt enkelt ska kunna portas från biblioteket permanent. Jag tycker Sara Roberts från DiK argumenterar väl om varför detta är en dålig lösning – både eftersom det skulle vara svårt att genomföra i praktiken och att det strider mot den roll biblioteken har. Att porta personer skulle vara en snabb men dålig lösning. Att satsa på mer personal, engagerade chefer och tydliga rutiner är mer krävande men en mer fungerande lösning på lång sikt – för då blir alla vinnare. Att stärka samhällsbyggets andra institutioner och bygga samarbeten mellan bibliotek och andra aktörer i sina lokalsamhällen är också viktigt eftersom stöket göds av social oro som är allas angelägenhet. Men det kräver att biblioteken får utrymme och resurser att bedriva detta utåtriktade arbete.

Det är också mycket beklagansvärt att en annan typ av våld har hittat fram till biblioteket. När Ekerö bibliotek valde nyligen att inte köpa in boken Massutmaning av Tino Sanandaji ledde det till drev och näthat mot den enskilda bibliotekarie som hade tagit hand om ärendet. Kommunen har bedömt hotbilden som så allvarlig att väktare har fått kallas in till biblioteket. Böcker väljs bort av olika skäl varje dag och en helt vanlig arbetande bibliotekarie utsätts alltså av aggressiva hot från en politisk rörelse för att ha utfört sitt jobb. Tyvärr något jag är rädd att vi kommer se mer av om dagens högerextrema näthatare börjar intressera sig för bibliotekens verksamhet.