Etikettarkiv: martin persson

Den nya bibliotekarie­utbildningen på Södertörns högskola hoppas kunna bredda rekryteringen

Martin Persson från bis passade på att ställa några frågor till Pamela Schultz Nybacka, som ansvarar för den nya bibliotekarieutbildningen på Södertörn.

Pamela Schultz Nybacka, ansvarig för den nya bibliotekarieutbildningen på Södertörn. Foto: Eva Enarson.

Pamela Schultz Nybacka, ansvarig för den nya bibliotekarieutbildningen på Södertörn. Foto: Eva Enarson.

Er nya bibliotekarieutbildning startar till hösten. Är det full fart med planering och förberedelser nu?

– Javisst! Det är otroligt mycket arbete att starta ett helt program. Vi har haft en fantastisk process och många inom högskolan och i biblioteksvärlden backar upp oss och hejar på, så det känns extra roligt och spännande!

Förutom att ni är ytterligare ett lärosäte som börjar utbilda bibliotekarier, vad är speciellt med bibliotekarieutbildningen på Södertörn?

– Här på Södertörns högskola arbetar vi med mångvetenskap, mångkultur och medborgerlig bildning och det kommer att märkas i utbildningen. Vi förenar humaniora med till exempel pedagogik, offentlig förvaltning och medieteknik. Vi har också en partner i Södertörns högskolebibliotek, som är mycket engagerade i arbetet. Samverkan med biblioteksvärlden står högt upp på agendan och vi kommer att arbeta väldigt praktiknära och samhällsorienterat.

Kommer ni att arbeta för att bredda studentrekryteringen och i förlängningen bryta ett mönster av en relativt homogen (till exempel vit) bibliotekariekår? Och i så fall hur?

– Absolut! Breddad studentrekrytering till yrket är ett av våra huvudargument för att just vi ska starta en utbildning. Här har Södertörns högskola en mycket god kompetens, bra geografisk placering och mångårig vana att locka såväl nya grupper som enskilda individer till högre studier. När det gäller urval hoppas vi också kunna erbjuda att söka in på olika vägar, bland annat genom särskild antagning (personligt brev till exempel). Samtal pågår just kring dessa former.

Hur ser ni på utbildningens möjligheter att erbjuda validering och vidareutbildning för nyanlända svenskar som vill arbeta i biblioteksverksamheter?

– Vilken intressant idé! Vi har än så länge bara påbörjat våra planer för vidareutbildning och annan kompetensutveckling. Bland annat har vi en fristående kurs om skolbibliotek som ligger på planeringsstadiet. På Södertörns högskola finns Centrum för praktisk kunskap, som tidigare samarbetat med Regionbibliotek Stockholm, vilket mynnade ut i skriften Bibliotekariens praktiska kunskap (2016).

Hur kommer balansen mellan teori och praktik till uttryck i er bibliotekarieutbildning?

– Vårt program kommer att vara grundat i biblioteks- och informationsvetenskap och inriktad mot professionen. Vår utbildning kommer därför att vara mycket praktiknära. Vi kommer att arbeta aktivt med samverkan både i och kring utbildningen. Det blir många studiebesök, expertföreläsningar med branschföreträdare, mentorskap, praktik på bibliotek, med mera. Vi har också en fördjupningstermin som är inspirerad av upplägget på Centrum för praktisk kunskap. Efter avslutad praktik på bibliotek kommer deras lärare att hålla en kurs där deltagarna tillsammans vecklar ut sina erfarenheter från praktiken. På så vis vill vi bidra till en starkare utveckling och hållbarhet i den professionella identiteten.

Varför ska studenter utbilda sig till bibliotekarier? Och blir man ”bara” bibliotekarie genom att läsa er utbildning?

– Biblioteken befinner sig ständigt mellan historia och framtid, tradition och förnyelse, analogt och digitalt – och så vidare. Att bli bibliotekarie är därför inte så ”bara”… Vi betraktar bibliotekarien som en samhällsbärande profession. Visst kan man ta sin bibliotekariekompetens med sig in i andra sfärer också!

Läs mer

Nyttig genomgång av studenters kopieringspraktiker världen över

Karaganis, Joe (red.) (2018). Shadow libraries: access to knowledge in global higher education. MIT Press. Fritt tillgänglig på https://mitpress.mit.edu/books/shadow-libraries.

Omslag Shadow Libraries

Nyligen lämnade det akademiska storförlaget Elsevier in en stämning mot sju svenska internetoperatörer. Grunden för stämningen var att leverantörerna möjliggör åtkomst till de två tjänsterna Library Genesis och Sci-Hub, där en stor mängd piratkopierat material från bland andra Elsevier sprids olovligen, och i stor skala. I sin stämningsansökan yrkade Elsevier på att internetleverantörerna skulle blockera tillgången till dessa tjänsters nuvarande och kommande domännamn, annars skulle höga vitesbelopp vänta. Man lutar sig mot en dom i Patent- och marknadsöverdomstolen från 2017, som slagit fast att EU:s Infosoc-direktiv kan tillämpas för att på rättighetsinnehavares anmodan tvinga internetoperatörer att blockera tillgång till sidor där deras material delas.

Bahnhof, en internetoperatör som gjort det till sitt signum (och affärsidé, naturligtvis), att stå upp för nätneutralitet, integritet och frihet på internet, svarade med att blockera de angivna domännamnen, samtidigt som man ”trollade” lite och blockerade även elsevier.com. Istället visade man sidor med information om bakgrunden till åtgärden, med länkar till guider för hur man kan komma runt blockeringen med relativt enkla medel – allt i ”90s web”-estetik med animerade giffar och hela köret. Bahnhof passade även på att hindra anslutningar från Patent- och marknadsöverdomstolen från att nå bahnhof.se, för att visa på absurditeten i godtyckliga blockeringar. Det var ett väldigt roligt svar, jag skrattade gott.

Den här cirkusen utspelar sig efter en sommar som började med att de svenska högskole- och universitetsbibliotekens gemensamma avtal med Elsevier sades upp efter strandade förhandlingar och den licensierade åtkomsten till Elseviers e-tidskrifter klipptes av. Det är ingen slump. Elsevier är pressade, inte bara i Sverige, inte bara Elsevier, även de andra stora akademiska förlagen är pressade. Det finns ett stort mått av friktion och konflikt i det vetenskapliga publikationssystemet. Och den informella fildelningen mellan forskare och studenter, som skalat upp i form av webbplatser som Sci-Hub och Library Genesis, har seglat upp som en viktig aspekt i denna sammansatta soppa – detta system som inte förmår att tillgängliggöra litteratur till alla som behöver (och har rätt till den) för sin utbildning och för sin forskning.

För faktum är att tillgången till litteratur för många studenter och forskare världen över är helt beroende av informella bibliotekspraktiker som pågår utanför traditionell biblioteksinfrastruktur och ofta också utanför de begränsningar som sätts i upphovsrätten. Om dessa praktiker, så kallade skuggbibliotek, handlar antologin Shadow Libraries, utgiven i somras på MIT Press och redigerad av Joe Karaganis, föreståndare vid institutet the American Assembly vid Columbia-universitetet.

Boken samlar ett antal fallstudier från sju länder (Ryssland, Argentina, Sydafrika, Polen, Indien, Brasilien och Uruguay), som har undersökt hur studenter i dessa länder får tag på litteratur i ett gemensamt forskningsprojekt. Antologin rapporterar en blandning av kvalitativa och kvantitativa undersökningar, som kontextualiseras genom fylliga beskrivningar av respektive lands specifika förutsättningar vad gäller exempelvis utbildningssystem, publiceringsinfrastruktur och -historia, politiska, ekonomiska och tekniska aktörer på olika plan, etcetera. En övergripande kontext är de senaste decenniernas stora ökning av antalet studenter inom högre utbildning i låg- och mellaninkomstländer. En ökning som inte – trots framgångar för open access-modeller och initiativ för så kallade öppna läroresurser – motsvaras av ett publiceringssystem som kan tillfredsställa dessa studenters behov av tillgång till litteratur, något som Karaganis konstaterar i sin introduktion. Systemet är med andra ord trasigt, det akademiska projektet är motsägelsefullt, ”universalist in principle and unequal in practice”, som Karaganis uttrycker det.

Shadow Libraries ger en bred översikt och intressant inblick i de kopieringskulturer som är helt nödvändiga för det globala kunskapssystemet (i den mån man kan tala om ett sådant) ska fungera. Det handlar förstås om digitala arkiv i större och mindre skala, fildelning av texter på lokal och global nivå, men det är också slående hur viktig roll fotokopiering fortfarande spelar på många håll; billiga copy shops, ibland lokaliserade på campusområdena, som försörjer studenter med det material de behöver istället för bokaffärer, som är för dyrt, och bibliotek, som i den mån de finns har väldigt små resurser och därmed högst bristfälliga och oändamålsenliga samlingar.

En viktig funktion som antologin fyller är att den fördjupar och komplicerar förståelsen av informell kopiering av studie- och forskningslitteratur. Förutom förklaringar som grundas i ekonomiska och tekniska förutsättningar sätter den dessa kopieringspraktiker i ett kulturhistoriskt och politiskt sammanhang. Särskilt intressant är Balázs Bodós kapitel, som förtjänstfullt spårar framväxten av de stora ryska piratarkiven för akademisk litteratur (dit hör både Sci-Hub och Library Genesis) tillbaka till den underjordiska samizdat-verksamheten under sovjettiden. Också Eve Gray och Laura Czerniewiczs kapitel, som sätter den sydafrikanska studentkopieringen i relation till utvecklingen av landets utbildningssektorn efter apartheid, är spännande läsning.

Dessa delar, tillsammans med Lawrence Liangs välskrivna kapitel om den indiska kopieringskontexten, är antologins behållning. Enkätstudierna är förvisso illustrativa (piratkopiering av akademisk litteratur utgör en mycket vanlig och betydelsefull infrastruktur för högre utbildning globalt sett) och kan säkert användas för diskussion och politik på nationell och lokal nivå, men de blir också en skarp kontrast till de mer levande och narrativa inslagen. I de empiriska studierna hade jag snarare önskat mig mer av intervjuer och berättelser om enskilda fall, jag hade velat komma närmare studenterna, närmare piratkopieringen, närmare praktiken. Det är dock ett svårstuderat fenomen.

Sammantaget är Shadow Libraries ett nyttigt och välkommet inslag i den pågående debatten om tillgången till akademisk litteratur – eller snarare bristen på tillgång. Den breddar också perspektivet från en svensk, anglosaxisk eller västerländsk kontext till en större värld och ställen där effekterna är ännu mer kännbara av ett trasigt publiceringssystem och en upphovsrätt som (trots vissa undantag för utbildning och forskning) står i vägen för rätten till kunskap – men där också alternativa praktiker frodas. Dessutom sätter antologin studenter i fokus, en ofta lite undanskymd grupp i diskussioner om betydelsen av open access och fritt tillgänglig akademisk litteratur.

Det är dock viktigt att komma ihåg att skuggbibliotek inte nödvändigtvis utgör en politiskt progressiv kraft som innebär en automatisk demokratisering av det globala utbildningssystemet. Många kopieringspraktiker adresserar inte alls vilken litteratur som publiceras, vem som får tala i det akademiska samtalet, eller hur, kring vad och på vilka premisser – bara vem som får läsa. Därför krävs radikala praktiker även kring kunskapsproduktionen i sig själv, inte bara dess remediering. Shadow Libraries innehåller öppningar för sådana diskussioner på sina ställen, men bör läsas tillsammans med litteratur som går ännu djupare in i en sådan diskussion och som tar på allvar, men också problematiserar frågan om fri tillgång till akademisk litteratur och vilka normer som reproduceras till följd av den. (1)

Martin Persson

Fotnoter

  1. Se exempelvis Hall, Gary (2016). Pirate philosophy for a digital posthumanities. Cambridge, MA: The MIT Press; Haider, Jutta (2008). “Open Access and Closed Discourses: Constructing Open Access as a Development Issue.” Diss., City University London. http://lup.lub.lu.se/record/1544653; ——— (2015). “Open Access and I: The Story of a Long-Term Relationship.” The Politics, Practices and Poetics of Openness, https://medium.com/the-politics-practices-and-poetics-of-openness/open-access-and-i-the-story-of-a-long-term-relationship-fbf36a296ebb.

Läs mer

 

Umeå, biblioteksprivatiseringar och nya medlemmar – BiS milstolpar under 2018

Under 2018 har föreningen BiS varit mer aktiva på många år och det har skett parallellt med en tillströmning av nya medlemmar. Vilka var föreningens milstolpar under året?

Ny mötesplats i Umeå för att prata biblioteksfrågor ur ett vänsterperspektiv

Under 2018 etablerade sig föreningen på ett nytt sätt i Umeå.

Lokala aktivister i BiS träffades under förutsättningslösa former för att prata aktuella biblioteksfrågor och spåna idéer. BiS deltog också på Umeås Anarkistiska bokmässa.

Håll koll på BiS facebooksida för information om möten och aktiviteter i Umeå.

Omslag på bis 2018:01. På omslaget en flyttlåda med daisyböcker.

i bis #1 2018 skrev vi bland annat om MTM:s flytt till Malmö, skolbibliotek och avsaknaden av barnperspektiv i arbetet med den nationella biblioteksstrategin.

BiS tar ton om den nationella bibliotekspolitiken

I maj presenterades ett utkast till den nationella biblioteksstrategin, som ligger till grund för det slutliga förslag som ska presenteras senast den 1 mars 2019. BiS har skickat in ett yttrande som dels kommenterar de förslag som läggs fram i utkastet till en nationell biblioteksstrategi Från ord till handling, dels några viktiga synpunkter som vi tidigare har framfört och som vi anser att strategin bör ta upp. Våra synpunkter gäller i första hand folkbiblioteken.

Omslag till bis 201802.

I bis #2 2018 rapporterade Olov Kriström om queert kulturarv bland neuroser och nazister, rapporterade om vår salong om JO-besluten, och vi intervjuade bibliotekarien och romandebutanten Balsam Karam.

Samtal om bibliotek och juridik efter JO-besluten på BiS-salong

Årets salong på BiS årsmöte i mars ägnades åt bibliotek och juridik. Martin Persson rapporterade ifrån en diskussion mellan Nick Jones och Johan Hirschfeldt om hur bibliotekens arbete förhåller sig till författningen och till den diskussion om spänningen mellan olika demokratiska värden som uppenbarar sig inte minst i biblioteksvardagen.

bis omslag #3 2018

I bis #3 2018 kunde du läsa Melissa Morrone om turerna i USA om hatgrupper på bibliotek, vi skrev också om e-böcker och flera artiklar om bibliotekens barnverksamhet!

BiS motsätter sig privatiseringar av folkbibliotek

Privatiseringar av folkbibliotek tog mycket av vår tid och uppmärksamhet under 2018. Föreningen yttrade sig om frågan på många olika sätt, men minnesvärt är den här texten i DN som skickades in av Martin Persson och Charlotte Högberg från föreningens styrelse.

Sätt stopp för privata experiment med biblioteken (DN)

omslag bis 201804

bis # 4 2018 hade ett omslag inspirerat av dramat kring de högerextrema och antisemitiska gästerna på Hornstulls bibliotek. I numret kunde man läsa om biblioteksprivatiseringar, Open access och stök på bibliotek.

BiS startade ett gratis nyhetsbrev för medlemmar och intresserade

i vårt nyhetsbrev hittar läsaren nyheter, information och tips om föreningens verksamhet som kan intressera medlemmar eller dig som vill bevaka biblioteksutvecklingen ur ett vänsterperspektiv. Vi skickade ut fyra nyhetsbrev under 2018.

Tobias Willstedt

Sverigedemokraterna, barnverksamhet och biblioteksliv – vi ser tillbaka på 2018

2018 är på väg att ta slut och det kan vara läge att avrunda ett händelserikt år med lite reflektion. Vad har hänt under året, och vilka har varit de frågor som upptagit BiS och våra medlemmar och prenumeranter? Vad vi kan se rent allmänt är att föreningen har växt och vi har nu fler medlemmar än vi haft på många år. Och ämnen som har intresserat många har varit högerextremism, barnverksamhet och bibliotekspolitik på riksplanet (det var ju trots allt varit både valår och arbete med nationell biblioteksstrategi 2018).

Här kommer en lista över vilka inlägg som har varit mest lästa på vår blogg under varje månad 2018. Vilket kan stå som en sammanfattning för årets reflektioner, händelser och debatter på foreningenbis.com.

Januari: Mitt första år som bibliotekarie

Ida Holmlund tog sin examen sommaren 2016. Här delar hon med sig av sitt första år som bibliotekarie i en personligt hållen betraktelse från norra Sverige.

Februari: Arbetsmiljön och uppdraget

I svallvågorna av reportage om vardagen på våra bibliotek kommenterar DN:s ledarsida och Svensk biblioteksförening bibliotekens uppdrag. Men i diskussionen om visioner så glöms vår arbetsmiljö bort. Katie Mclains spetsiga text ”I’m not a superhero” tar oss tillbaka till verkligheten.

Mars: Miljontals Facebookanvändares data såldes ut och användes till politiska syften

I mars spreds nyheten om att data kring 50 miljoner amerikanska Facebookanvändare hade samlats in av analysföretaget Cambridge Analytica som sedan sålde dem vidare utan medgivande till Donald Trumps presidentvalkampanj 2016. BiS rapporterar om övervakningskapitalismens konsekvenser.

April: Vi behöver en riksbarnbibliotekarie!

Den pågående utredningen för en nationell biblioteksstrategi lider av en påfallande brist på barnperspektiv. Det menar Lena Lundgren som sammanfattar läget för barnbiblioteksutveckling i Sverige och önskar sig en riksbarnbibliotekarie.

Maj: Martin Persson från BiS kommenterar partiernas bibliotekspolitik

Inför valet ställde Biblioteksbladet åtta biblioteksrelaterade valfrågor till alla riksdagspartier, och Martin Persson från BiS fick chansen att kommentera partiernas svar, där särskilt Sverigedemokraterna stack ut.

Juni: Bibliotekssamlingarnas politik

Hur ska biblioteken och bibliotekarierna förhålla sig till begrepp som neutralitet i en tid av hårda ideologiska konflikter? BiS reflekterar över vad begreppet neutralitet egentligen innebär för biblioteken.

Juli: Barns delaktighet prövas på Malmö stadsbibliotek

Barnbiblioteksforskningen är inte omfattande men desto viktigare är det att uppmärksamma den forskning som görs.  Lena Lundgren skriver om Att utforma ett barnbibliotek tillsammans med barn av Barbro Johansson och Frances Hultgren, en forskningsrapport från ett projekt på Malmö stadsbibliotek.

Augusti: Vad du behöver veta om SD och kulturpolitiken

Vi kan inte glömma Sverigedemokraterna och deras intresse för kulturpolitiken, ett område som de vill förändra i grunden. Under valrörelsen fick prideflaggor som fanns uppsatta på Mölnlycke bibliotek tas ner efter krav från partiet. Förtidsröstning pågick i anslutande lokaler och SD hävdade att flaggorna var politisk propaganda.

September: Everyone Is Welcome Here

Den amerikanska biblioteksföreningens, American Library Association, uppdatering av sina riktlinjer för folkbibliotekens mötesrum gav i somras upphov till en het debatt i den amerikanska folkbiblioteksvärlden. Orsaken var att det reviderade dokumentet deklarerade att biblioteken måste välkomna hatgrupper (”hate groups”) till sina mötesrum, med hänvisning till yttrandefrihet och den amerikanska konstitutionens First Amendment. I denna text från bis kommenterade den New York-baserade folkbibliotekarien och aktivisten Melissa Morrone diskussionen och händelseförloppet kring uppdateringen av riktlinjerna.

Oktober: Låt barnen njuta av böcker utan pekpinnar

Att läsa ska kunna vara både nytta och nöje borde vara en självklarhet skriver Ellen Pavlov. Men när det gäller barnlitteraturen är det inte alltid så självklart. Barnböcker har en lång tradition av att vara uppfostrande. Till den grad att det ibland kan verka som om det är svårt att komma bort från det pedagogiska, även i de skönlitterära barnböckerna. Vad är egentligen en barnbok? Och hur skapar vi böcker som speglar världen och breddar våra verkligheter, utan att skriva barnen på näsan?

November: Vi har inte råd att vara naiva inför högerextremismen

I december framträdde Patrik Forsén på ett panelsamtal om demokrati på Hornstulls bibliotek i Stockholm. Forsén har tidigare varit ledare för nationaldemokratisk ungdom, och företrädde på samtalet rasideologiska Nordisk ungdom.

Stockholm stadsbibliotek har nu fått mycket kritik för detta program och hur ingen inom organisationen drog i bromsen kan man verkligen undra.

December: Nu finns Världslitteraturhuset

Lördagen den första december invigdes Världslitteraturhuset i Gamlestaden i Göteborg. Vår Ingrid Atlestam skriver om invigningen:

”Då jag varit bibliotekschef i stadsdelen i nästan 30 år och dessutom var den som först kom med iden om ett världslitteraturhus så var jag inbjuden som en av invigningstalarna. Men två dagar före invigningen stoppade politikerna mitt framträdande på grund av mitt engagemang i kampen mot nedskärningarna i Kortedala bibliotek. Den formella anledningen sades vara att presidiet bestämt att bara politiker skulle invigningstala. Biblioteksledningen gjorde vad de kunde för att jag skulle få tala men förgäves.”

 

Tobias Willstedt

Martin Persson från BiS kommenterar partiernas bibliotekspolitik

I höst går Sverige till val. Biblioteksbladet har ställt åtta biblioteksrelaterade valfrågor till alla riksdagspartier, och Martin Persson från BiS har fått chansen att kommentera partiernas svar.

Läs gärna valenkäten om ni är intresserade av bibliotekspolitik. Och läs Martins svar om ni vill höra en röst från BiS kommentera SD:s kulturpolitik och lyfta vilken fråga det är som saknas egentligen?

Bild på Martin Persson från BiS

Martin Persson från BiS

 

 

Länkar

Tobias Willstedt