Bibliotekspionjären Valfrid Palmgren. Foto: Ferdinand Flodin
Välkomna till Kungliga biblioteket och en föreläsning om Valfrid Palmgren
Onsdagen den 30 augusti kl 17.30 inleds KB:s föreläsningsserie ”Berättelser från KB” med ”Valfrid Palmgren, en stridbar pionjär”. Valfrid Palmgren anställdes vid Kungliga biblioteket år 1905. Hennes arkiv, som finns på KB, visar nya sidor av en modig och stridbar bibliotekspionjär, kvinnorättskämpe, folkbildare och lexikograf.
Lena Lundgren, en av författarna till boken ”Böcker, bibliotek, bildning: Valfrid Palmgren Munch-Pedersens liv och verk” (2015), har med stöd av Svensk biblioteksförening ordnat arkivet, som nu är tillgängligt för forskning.
Mer information liksom höstens övriga programkvällar finns på KB:s hemsida
BTJ Förlag har i många år gett ut en serie boktipsfoldrar med rubriken ”Tala med barnen om …” De handlar om alla slags ämnen, de stora frågorna och mera konkreta, och inleds av vad som numera kallas en ”essä” skriven av någon expert. Förlaget har regelbundet samlat ihop ett antal foldrar i bokform och nu har Nya Tala med barnen: essäer för samtal med barn 2013−2016 kommit ut med 14 kapitel, varav två nyskrivna.
Boken innehåller två avdelningar, ”Litteratur, litteracitet & (hög)läsning” samt ”Aktuella samhällsfenomen”. Det ska sägas med en gång: foldrarna och böckerna erbjuder bra ingångar till en rad angelägna ämnen både genom texterna och boktipsen. De är användbara hjälpmedel i det uppsökande och lässtimulerande arbetet. Med foldrarna kan biblioteken erbjuda behändiga och snygga lästips, långt från de hemmasnickrade som bibliotekarierna förr lade ner mycket tid på att sammanställa, med blandade resultat. Med det sagt så kan man ändå fundera över både upplägget och innehållet i den nya boken.
Nya Tala med barnen: essäer för samtal med barn 2013−2016. (2017). Lund: BTJ förlag.
Ett kapitel pläderar för högläsning i förskolan (enligt rubriken, men det tar även upp högläsning i hemmet) och sammanfattar på ett enkelt sätt argumenten för högläsning och listar viktiga fackböcker i ämnet. Ett annat behandlar kortfattat och allmänt dyslexi med några tips på lättillgängliga texter om dyslexi. Några har snarare karaktären av metodtips, till exempel”Bokhunden” och ”Manga”. ”Bokklubbar på bibliotek” av Paula Högström (”Prickiga Paula” på stadsbiblioteket i Växjö) ger högst handfasta råd om hur folkbiblioteket kan arbeta profilerat med bokklubbar, men hade tjänat på mera utrymme för bakgrund, förutsättningar och reflektioner kring arbetet. Efter metodtipsen är temat aktuella samhällsfenomen, nämligen ”Terrorism”, ”Sorg”, Näthat”, ”Hen”, ”Klimat och miljö” och ”Växa upp i familjehem”. Innehållet är som synes högst disparat och frågan är vad man tjänar på att samla dessa essäer i en bok. Att foldrarna har en uppgift att fylla är uppenbart, men till vilka förmedlare vänder sig denna samling av texter och boktips? Det skulle vara intressant att veta hur biblioteken använder böckerna.
Att kalla de inledande texterna för ”essäer” är väl ett sätt att försöka lyfta nivån på introduktionerna. Det är ett begrepp som lovar mer än vad dessa introduktioner håller. Flera av de tidigare sammanställningarna hade underrubriken ”litteraturvägledningar” eller ”angelägna ämnen belysta i barnböcker” och de täcker bättre vad det handlar om. (Det är dock bra att litteraturtipsen även tar upp vuxenböcker.) Jag tror att förlaget skulle tjäna på att definiera tydligare målgrupper och strama upp ämnesindelningen. Att tala med barn är alltid viktigt och hjälpmedel som underlättar samtalet behövs!
Pionjären Valfrid Palmgren. Foto: Ferdinand Flodin
Valfrid Palmgren Munch-Petersen (1877–1967) är något av de svenska bibliotekens anmoder. Trots att Palmgren själv var högerpolitiskt engagerad (aktiv i det konservativa partiet Allmänna valmansförbundet) är hon en figur som BiS ägnat mycket tid åt och uppmärksamhet åt. Palmgren har betytt mycket för de svenska folkbibliotekens utveckling och var den första kvinnan som anställdes på Kungliga biblioteket (KB).
Genom finansiering från Svensk biblioteksförening har KB låtit uppordna hennes arkiv, som hon själv donerat. Det går nu att söka fram och forska i Palmgrens manuskript, brev, personliga dokument och pressklipp.
Läs mer i KB:s pressmeddelande där BiS Lena Lundgren, som uppordnat arkivet, berättar om sitt arbete.
Lena Lundgren har också gett ut boken Böcker, bibliotek, bildning : Valfrid Palmgren Munch-Petersens liv och verk tillsammans med Kerstin E. Wallin och Mats Myrstener (som under många år varit en mycket aktiv skribent i tidskriften bis och här på hemsidan)
Föreningen Bibliotek i Samhälle (BiS) och ABF arrangerade lördag 15 mars en utfrågning om vad de rödgröna partierna vill med biblioteken.
Tina Ehn (MP), Gunilla C Carlsson (S) och Bengt Berg (V) gav sin och sitt partis syn på vilken roll biblioteken ska ha i samhället. Frågor som kom upp var nya bibliotekslagen, nationell bibliotekspolitik, e-boksfrågan, skolbiblioteken, satsning på lässvaga, läsfrämjande åtgärder m.m
Moderatorerna var Andrea Berge och Lena Lundgren från BiS.
Vi i föreningen Bibliotek i Samhälle har med stort intresse emotsett detta förslag till ny bibliotekslag eftersom det är en fråga som har engagerat föreningen i många år. Vi beklagar därför att förslaget ger intryck av att vara ett hastverk vad gäller såväl innehåll som språk och struktur. Lagförslaget sägs vara uppdaterat, förtydligat och användarvänligt. Författarna har verkligen ansträngt sig att få med alla modeord, som t.ex. användarvänligt. Det är väl kanske det man menar med att lagen möter omvärldsförändringar.
Men vem är användaren i detta sammanhang? Helt klart inte biblioteksanvändarna eftersom man ett par gånger i kommentarerna påpekar att lagen inte är en rättighetslag, d.v.s. man kan inte kräva något av biblioteket. Trots att ”biblioteksservice ska finnas tillgänglig för alla” enligt lagen, så kan man alltså inte kräva att få denna service. Snarare kan man utläsa allt man inte behöver göra, erbjuda eller bekosta.
Sammanfattningsvis lovar man att lagen leder till bättre verksamhet för samma kostnad, eftersom lagen är oförändrad till innehållet och bara förtydligad och omstrukturerad till formen. Men en noggrann läsning visar många oklarheter.
BiS 