Etikettarkiv: Kungliga biblioteket

Bibliotek, internet och demokrati

Nyligen publicerades undersökningen Bibliotek, internet och demokrati om svenskars digitala kunskaper.

Syftet med undersökningen var att ta reda på mer om allmänhetens inställning till och kunskap om digitala områden som berör sociala medier, integritet och säkerhet på internet. Även allmänhetens syn på tidningar och villigheten att betala för nyheter på nätet var ämnen för undersökningen som utfördes av Novus på uppdrag av Svensk biblioteksförening och Kungliga biblioteket.

Hur ska man då sammanfatta innehållet i Bibliotek, internet och demokrati? Undersökningen tyder på att det finns mycket som svenskarna inte har koll på – exempelvis säkerhetsfrågor online, ägandeförhållande och nätneutralitet. Ålder och utbildning spelar stor roll för kunskaperna, vilket kanske inte är så förvånande för dem som har läst annat underlag om hur det står till med digital delaktighet i landet, eller har praktisk erfarenhet av att jobba med frågorna.

Vad gäller den delen som handlar om dagstidningar och nyheter bakom betalväggar, så visar den på att de som väljer att prenumerera på en dagstidning är i minoritet. Och de flesta som väljer bort dagstidning, eller betallösningar, anger att de tycker att det finns tillräckligt många gratisnyheter på nätet. Samtidigt uppger två av tre att de blir stoppade av betalväggar en eller flera gånger i veckan – bland de som ser sig som digitala är det så många som tre av fyra. Helt enkelt är det många som hade velat läsa mer, men de tycker helt enkelt inte att det är värt att betala för det. Det framgår inte i den här undersökningen hur kopplat detta är till klass, men de som har studerat användningen av digitala prenumerationstjänster vad gäller video på internet (exempelvis Netflix) har konstaterat att användningen av dem i mycket avgörs av inkomst (de som inte har råd prenumererar inte på tjänsterna helt enkelt).

Illustration: Stellan Klint

Det är också intressant att omkring varannan person svarar att det sämsta med internets utveckling är näthat och hot, svårigheten att veta vilka källor man kan lita på och att det finns så mycket desinformation och propaganda.

Informationen i undersökningen är inte nya kunskaper eller främmande perspektiv för oss som arbetar med biblioteksverksamhet tror jag, utan snarare vardag. Enligt bibliotekslagen ska biblioteken främja demokrati och fri åsiktsbildning och folkbiblioteken också verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. Folkbiblioteken gör idag detta både genom att hjälpa sina besökare med enklare problem på plats och genom mer proaktiva folkbildande aktiviteter där deltagarna i folkbibliotekens verksamhet kan bygga upp sin kompetens i de här frågorna tillsammans med bibliotekets personal. Möten med grupper som har dåliga kunskaper om internet, och som har svårigheter att värdera nyheter och källor är vanliga.

Novus frågar också hur det står till med kunskaperna om bibliotekslagen. Nästan sex av tio känner till att svenska bibliotek har en lagstadgad uppgift att främja demokrati och fri åsiktsbildning, men en stor andel vet ej.

Läs mer

Tobias Willstedt

Tips: Öppen föreläsning om Valfrid Palmgren

PENTAX Image

Bibliotekspionjären Valfrid Palmgren. Foto: Ferdinand Flodin

 

Välkomna till Kungliga biblioteket och en föreläsning om Valfrid Palmgren

Onsdagen den 30 augusti kl 17.30 inleds KB:s föreläsningsserie ”Berättelser från KB” med ”Valfrid Palmgren, en stridbar pionjär”. Valfrid Palmgren anställdes vid Kungliga biblioteket år 1905. Hennes arkiv, som finns på KB, visar nya sidor av en modig och stridbar bibliotekspionjär, kvinnorättskämpe, folkbildare och lexikograf.

Lena Lundgren, en av författarna till boken ”Böcker, bibliotek, bildning: Valfrid Palmgren Munch-Pedersens liv och verk” (2015), har med stöd av Svensk biblioteksförening ordnat arkivet, som nu är tillgängligt för forskning.

Mer information liksom höstens övriga programkvällar finns på KB:s hemsida

Varmt välkomna!

Peter Axelsson

Länkar:

Höstens föreläsningar: revolution, trolleri och litteratur i världsklass (KB)

Lär dig mer om Valfrid Palmgren och svensk bibliotekshistoria (BiS)

Vad händer med Sveriges nationella biblioteksstrategi?

Arbetet med Nationell biblioteksstrategi har nu pågått ett tag. Var befinner det sig och vad anser BiS?

kungliga_biblioteket

Av I99perna -Eget Arbete, CC BY-SA 3.0

2015 fick KB (Kungliga biblioteket) i uppdrag att lämna förslag till en nationell biblioteksstrategi för att främja samverkan och kvalitetsutveckling inom det allmänna biblioteksväsendet.

Arbetet leds av Erik Fichtelius som har en bakgrund som journalist och fram tills nyligen varit VD för Utbildningsradion. Arbetet med strategin ska slutredovisas 2019 men delredovisas redan 1 oktober 2017 i form av en fördjupad omvärldsanalys. För att producera den fördjupade omvärldsanalysen har KB tagit hjälp av ett antal sakkunniga som ska ge inblick i varsitt område. Då kan det handla om ämnen som globala utmaningar, digitalisering, skola och skolbibliotek, open science, upphovsrätt, demografi, migration och språklig mångfald. Det vill säga många av de stora frågor som är på agendan för Sveriges bibliotek. I oktober får vi se resultatet av det arbetet.

Vi befinner oss alltså ungefär i halvtid. Vad har KB levererat hittills då? Sekretariatet har producerat ett antal rapporter och filmer. Förra året kom den lägesrapport som delvis var resultatet av att sekretariatet öppnade upp på Facebook för svar från bibliotekssverige på följande frågor: Hur är läget? Vilka är problemen? Hur vill vi ha det? Rapporten fångar med utgångspunkt i detta upp ett antal röster från olika biblioteksformer från hela Sverige och fungerar om inte annat som ett stickprov på var Bibliotekssverige befann sig 2016.

Arbetat har också lett till ett skarpt förslag. Det gäller ett digitalt kompetenslyft för folkbiblioteken som redan bistår många av sina besökare med enklare frågor som rör samhällsservice på Internet, konsumtionselektronik, digital kommunikation, källkritik och så vidare. Förslaget kallas ”Digitalt först med användaren i fokus” och föreslår att KB ska samordna de regionala biblioteken som ska genomföra kunskapslyftet i sina regioner. Personligen tycker jag att det är bra att det uppmärksammas att folkbiblioteken faktiskt gör detta arbete men det återstår och se vad detta förslag egentligen kommer leda till.

Och BiS då? Vad har vi för input på detta arbete? Föreningen har i många år efterlyst en biblioteksstrategi på nationell nivå. Förra året arbetade några representanter från gruppen fram förslag på synpunkter. Gruppen lyfte bland annat frågor som medieförsörjningen av medier på andra språk än svenska (nu extra aktuellt med anledning av turbulensen kring IB), läns- och regionbibliotekens roll och konflikten mellan stad och land som kan hota allas tillgång till bibliotek.

På BiS årsmöte lördag 11 mars kommer vi att diskutera den nationella biblioteksstrategin och vårt yttrande. Detta samtal är öppet för alla, även de som inte är medlemmar.

Länkar:

Nationell biblioteksstrategi (blogg)

Lägesrapport i maj 2016

Digitalt först med användaren i fokus

Nationell biblioteksstrategi – förslag till synpunkter från föreningen BiS

BiS årsmöte 2017

Tobias Willstedt

Barn lånar mer, utom i Stockholm

I Metro 24 april läser jag att barn lånar dubbelt så mycket böcker ute i landet som i Stockholm. Det är boklån/invånare man mäter, inklusive e-böcker, och i Stockholm är siffran för alla åldrar nere i 4 volymer/person, Stockholms län, 4,5. Det är ungefär lika mycket som man hade på 1930-talet, och en kraftig tillbakagång sedan 1980-talet.

När det gäller barn 0-14 år (2012) är siffran 10 lån/inv i Stockholm, att jämföra med 20 per invånare i alla kommuner i Sverige!
 
Det finns alltså inga undanflykter för stockholmspolitikerna, det här är riktigt dåliga siffror! Felet är att man inte byggt ut stadsbiblioteket i takt med befolkningsökningen de senaste trettio åren, och dragit ner på att aktivt arbeta utåtriktat mot områden där läsningen är särskilt eftersatt. Det är en utbildningspolitisk fråga som borde beröra både skola och bibliotek, i skuggan av de katastrofala siffror vi ser vad gäller läsning och läsförståelse i alla tester idag.
 
Igår invigdes istället en ny stor köpgalleria vid Kungens kurva, efterfrågad av ingen. Varför, kan man fråga sig? Vad tänker politikerna på? (Medan ett topplag i damhandbollens Nacka tvingas spela allsvensk semifinal i en liten gymnastiksal, för idrottsplaner och -hallar saknas också.)
 
Stockholms kulturborgarråd skyller som vanligt ifrån sig i Metro: Hon anser enligt tidningen att alliansen gjort en ”historisk satsning” på biblioteken de senaste åtta åren.
 
Vad hon menar med ”historisk” framgår inte. ”Historiskt dålig?” Nej Madeleine, den historiska satsningen på folkbibliotek i Stockholm gjordes under den socialdemokratiska eran, på 1930-talet och efter andra världskriget. Stockholm var ett paradexempel på väl utbyggda folkbibliotek, i en stad som ändå växte rejält. Men många års skattesänkningar har åderlåtit systemet grundligt. Fortsätter det så kommer statligt och kommunalt finansierade och understödda folkbibliotek snart att vara ett minne blott.
 
Det är ungefär lika intelligent som att skylla skolans misslyckande på ”1970-talets flumskola”.
 
Argumenten kommer att upprepas i en papegojkör från alliansens politiker ända in på valdagen. Idag läser jag emellertid i Metro att alliansen redan förlorar väljare i Järfälla, Norrtälje och Huddinge. Fritt fall således, kanske finns det ändå hopp för framtiden?
 
Att satsa radikalt är att satsa på de grupper i samhället som idag inte läser alls, kanske inte ens har en egen dator. Ändå kan biblioteket inte låta bli t.ex. pensionärerna, som blir en allt friskare och efterfrågestark grupp. Och de välbärgade, som har råd att köpa böcker, är kanske inte alls intresserade av att läsa för sina barn. I läshänseende finns eftersatta barngrupper inom alla samhällsklasser. Det är ett verkligt dilemma, när bibliotekets resurser stadigt försämras.
 
Punktvis stöd med läsfrämjande åtgärder från statens sida hjälper knappast. Det behövs mycket mer planering än så. Kulturrådet har under alliansens tid förlorat allt inflytande och ersatts med en organisation av tekniker och byråkrater. Och Kungliga biblioteket har inte ens resurser för sin egen, nationellt bevarande, verksamhet.
 
Artisten Robyn sa i DN idag att hon var orolig för framtiden. Hon har framtidsångest och tror att vi är ”illa ute”. Allt pekar ju också mot det, men få verkar orka protestera längre. Vi får ett samhälle med allt fler ensamma, allt fler med psykiska problem. Jag har alltid trott på att biblioteket har en social funktion som mötesplats, att det är en av de allra viktigaste funktionerna i dagens datoriserade och individualistiska samhälle. Den funktionen är hotad och den kommer vi att få kämpa för. Det räcker inte inte med en ”bibliotekskiosk” här och där, som något ljushuvud föreslog i tidningen senast.
 
Mats Myrstener 
 
PS Artikeln i Metro bygger på en ny magisteruppsats i Biblioteks- och informationsvetenskap, om skolbibliotekens betydelse för barns läsning, av Caroline Cassel West och Ann-Charlotte Knochenhauer.