Kategorier
kulturfrågor kulturpolitik kulturpolitiska målen

Stora skillnader i hur barn och unga använder biblioteken

lafe-swedish-orangeMyndigheten för kulturanalys analyserar kulturdeltagande över hela landet. I sin senaste rapport undersöker de vad barn och unga gör på fritiden.  Rapporten visar bland annat på betydande skillnader i hur barn med svensk och utländsk bakgrund använder bibliotek.

Idag presenterade myndigheten kulturanalys sin rapport Barns och ungas kulturaktiviteter. Rapporten sägs vara den största undersökningen av barns och ungas kulturvanor på många år i Sverige.

Det framgår att bakgrundsfaktorer spelar stor roll i om man är biblioteksbesökare och hur man använder bibliotekens tjänster.  Bland annat visar rapporten att barn och unga med utländsk bakgrund besöker bibliotek i högre utsträckning än barn och unga med svensk bakgrund:

Flickor i både årskurs 5 och årskurs 8 och gymnasiets årskurs 2 tenderade att besöka bibliotek mer än pojkar. Föräldrarnas utbildning påverkade biblioteksbesöken, där barn och unga med föräldrar med eftergymnasial utbildning oftare besökte biblioteken än de med kortare utbildning. Även barn och unga med utländsk bakgrund besökte biblioteken i högre utsträckning än de barn och unga med svensk bakgrund och här var skillnaderna så stora som 28 procentenheter i den äldre gruppen.

Vilka aktiviteter barn och unga oftast gör när de besöker biblioteken varierade, utöver ålder, även mellan könen. Flickorna i årskurs 5 besökte oftare biblioteken för att läsa och låna böcker än pojkarna, medan pojkarna oftare lånade dator än flickorna. Vad man brukar göra vid biblioteksbesöken påverkades av föräldrars utbildningsnivå såtillvida att de med föräldrar med eftergymnasial utbildning oftare lånade böcker vid biblioteksbesöken. De med föräldrar med förgymnasial/gymnasial utbildning använde dator i högre utsträckning i gengäld. För barnen i årskurs 5 fanns en tydlig skillnad för utländsk bakgrund, där de med svensk bakgrund oftare lånade böcker på biblioteken än de med utländsk bakgrund, medan de med utländsk bakgrund i högre grad läste böcker, lånade musik eller film samt använde datorn på biblioteken.

Könsskillnaderna i aktiviteter på biblioteken för årskurs 8 och gymnasiets årskurs 2 följde samma mönster som för årskurs 5, med det tillägget att flickor i högre utsträckning pluggade på biblioteken. Föräldrarnas utbildning och utländsk bakgrund påverkade även här som för barn i årskurs 5, men med tillägget att en högre andel i den äldre gruppen (40 procent), med föräldrar med högskoleutbildning uppgav att de besöker biblioteken för att plugga, i jämförelse med de med föräldrar med förgymnasial eller gymnasialutbildning (28 procent).

Länkar:

Ny rapport: Vad gör barn och unga på fritiden?

Barns och ungas kulturaktiviteter

Tobias Willstedt

Kategorier
kulturfrågor kulturpolitik kulturpolitiska målen Uncategorized

Ojämnt fördelat kulturdeltagande i Sverige

kulturanalys-2017Myndigheten Kulturanalys analyserar kulturdeltagande över hela landet. I sin senaste rapport visar de hur deltagande i kulturlivet skiljer sig åt över landet och pekar ut tre särskilt viktiga områden att ägna insatser åt.

Idag presenterade myndigheten Kulturanalys sin rapport Kulturanalys 2017: En lägesbedömning i relation till de kulturpolitiska målen. Syftet med rapporten är att redovisa en samlad bedömning av läget på kulturområdet i relation till de nationella kulturpolitiska målen.

Rapporten pekar ut åtgärder inom några specifika områden som särskilt angelägna för politiken:

  • Resurser till det professionella kulturlivet, eftersom ökade administrativa avgifter gjort att anslagen för olika kultursektorer urholkas.
  • Stöd till hotade kulturarbetare. En studie visar att det förekommer hot, våld och trakasserier mot konstnärer och författare. Så många som var sjätte författare/konstnär har utsatts för hot eller trakasserier under de senaste tolv månaderna. Vid vart tredje museum så har personalen någon gång utsatts för hot, trakasserier och våld och en majoritet av museerna har drabbats av skadegörelse i någon form. På denna hemsida har vi skrivit tidigare om hot, våld och näthat riktat mot bibliotekarier, vilket känns relevant i sammanhanget.
  • Tillgänglighet till kultur i hela landet. Analyserna av kulturvanestatistiken visar att kulturdeltagandet är brett förankrat bland befolkningen. Men det är främst medborgare från större städer och från de mest gynnsamma förhållandena som tar del av professionell scenkonst och konstnärlig kultur.

Peter Alsbjers blogg skriver om rapporten ur ett biblioteksperspektiv och jag kan väl bara rekommendera er att läsa hans sammanfattning om detta. Tillgängligheten till bibliotek ser väldigt olika ut och de regionala skillnaderna är stora, när det gäller såväl öppettider som avstånd till närmaste bibliotek. Och som det står skrivit klokt i Kulturanalys 2017 så handlar inte allt bara om geografi och öppettider utan även om andra faktorer som kan exkludera grupper:

Målet om att ”alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet” förutsätter att kulturdeltagandet inte skiktas på grundval av könstillhörighet, kulturell och etnisk bakgrund, ekonomisk ställning, HBTQ-identitet och funktionsnedsättning.

Samma dag som rapporten släpps så publiceras en debattartikel signerad av Kulturrådets generaldirektör och styrelseordförande med ärendet att vi måste förbättra de ekonomiska villkoren för de fria kulturaktörerna. Med tanke på hur Kulturanalys rapport har visat hur det inte bara knappa villkor utan dessutom farligt att arbeta med kultur i Sverige känns det berättigat.

Länkar:

Kulturanalys 2017: En lägesbedömning i relation till de kulturpolitiska målen

Museer drabbade av skadegörelse visar ny rapport

Hot, våld och näthat på bibliotek

ANALYSMYNDIGHETEN: MINSKAD TILLGÄNGLIGHET BIDRAR TILL ATT FÄRRE BESÖKER BIBLIOTEK OCH ÖKADE REGIONALA SKILLNADER

Kulturrådet: Dags att öka stödet till det fria kulturlivet

Tobias Willstedt

Kategorier
barn och bibliotek barn och läsning barnböcker biblioteksanvändning biblioteksforskning Skolbibliotek Stockholm Stockholms stadsbibliotek

Barn lånar mer, utom i Stockholm

I Metro 24 april läser jag att barn lånar dubbelt så mycket böcker ute i landet som i Stockholm. Det är boklån/invånare man mäter, inklusive e-böcker, och i Stockholm är siffran för alla åldrar nere i 4 volymer/person, Stockholms län, 4,5. Det är ungefär lika mycket som man hade på 1930-talet, och en kraftig tillbakagång sedan 1980-talet.

När det gäller barn 0-14 år (2012) är siffran 10 lån/inv i Stockholm, att jämföra med 20 per invånare i alla kommuner i Sverige!
 
Det finns alltså inga undanflykter för stockholmspolitikerna, det här är riktigt dåliga siffror! Felet är att man inte byggt ut stadsbiblioteket i takt med befolkningsökningen de senaste trettio åren, och dragit ner på att aktivt arbeta utåtriktat mot områden där läsningen är särskilt eftersatt. Det är en utbildningspolitisk fråga som borde beröra både skola och bibliotek, i skuggan av de katastrofala siffror vi ser vad gäller läsning och läsförståelse i alla tester idag.
 
Igår invigdes istället en ny stor köpgalleria vid Kungens kurva, efterfrågad av ingen. Varför, kan man fråga sig? Vad tänker politikerna på? (Medan ett topplag i damhandbollens Nacka tvingas spela allsvensk semifinal i en liten gymnastiksal, för idrottsplaner och -hallar saknas också.)
 
Stockholms kulturborgarråd skyller som vanligt ifrån sig i Metro: Hon anser enligt tidningen att alliansen gjort en ”historisk satsning” på biblioteken de senaste åtta åren.
 
Vad hon menar med ”historisk” framgår inte. ”Historiskt dålig?” Nej Madeleine, den historiska satsningen på folkbibliotek i Stockholm gjordes under den socialdemokratiska eran, på 1930-talet och efter andra världskriget. Stockholm var ett paradexempel på väl utbyggda folkbibliotek, i en stad som ändå växte rejält. Men många års skattesänkningar har åderlåtit systemet grundligt. Fortsätter det så kommer statligt och kommunalt finansierade och understödda folkbibliotek snart att vara ett minne blott.
 
Det är ungefär lika intelligent som att skylla skolans misslyckande på ”1970-talets flumskola”.
 
Argumenten kommer att upprepas i en papegojkör från alliansens politiker ända in på valdagen. Idag läser jag emellertid i Metro att alliansen redan förlorar väljare i Järfälla, Norrtälje och Huddinge. Fritt fall således, kanske finns det ändå hopp för framtiden?
 
Att satsa radikalt är att satsa på de grupper i samhället som idag inte läser alls, kanske inte ens har en egen dator. Ändå kan biblioteket inte låta bli t.ex. pensionärerna, som blir en allt friskare och efterfrågestark grupp. Och de välbärgade, som har råd att köpa böcker, är kanske inte alls intresserade av att läsa för sina barn. I läshänseende finns eftersatta barngrupper inom alla samhällsklasser. Det är ett verkligt dilemma, när bibliotekets resurser stadigt försämras.
 
Punktvis stöd med läsfrämjande åtgärder från statens sida hjälper knappast. Det behövs mycket mer planering än så. Kulturrådet har under alliansens tid förlorat allt inflytande och ersatts med en organisation av tekniker och byråkrater. Och Kungliga biblioteket har inte ens resurser för sin egen, nationellt bevarande, verksamhet.
 
Artisten Robyn sa i DN idag att hon var orolig för framtiden. Hon har framtidsångest och tror att vi är ”illa ute”. Allt pekar ju också mot det, men få verkar orka protestera längre. Vi får ett samhälle med allt fler ensamma, allt fler med psykiska problem. Jag har alltid trott på att biblioteket har en social funktion som mötesplats, att det är en av de allra viktigaste funktionerna i dagens datoriserade och individualistiska samhälle. Den funktionen är hotad och den kommer vi att få kämpa för. Det räcker inte inte med en ”bibliotekskiosk” här och där, som något ljushuvud föreslog i tidningen senast.
 
Mats Myrstener 
 
PS Artikeln i Metro bygger på en ny magisteruppsats i Biblioteks- och informationsvetenskap, om skolbibliotekens betydelse för barns läsning, av Caroline Cassel West och Ann-Charlotte Knochenhauer.