Etikettarkiv: kulturpolitik

Vad du behöver veta om SD och kulturpolitiken

Prideflaggor som fanns uppsatta på Mölnlycke bibliotek fick tas ner på fredagen efter krav från Sverigedemokraterna. Förtidsröstning pågår i anslutande lokaler och SD betraktar flaggorna som politisk propaganda.

– Mina kollegor fick gå en golgatavandring med SD:s representanter och valförrättaren som pekade på vad som skulle tas bort. Så vidrigt förnedrande, berättar en anställd på biblioteket till SVT.

SD:s synpunkter på bibliotekets skyltning, som nyligen varit en del av verksamhetens Pride-firande, ställer återigen SD:s syn på kulturpolitiken och bibliotekens verksamhet i rampljuset. Pride är är en brokig rörelse, utan koppling till något politiskt parti. Det handlar om mänskliga rättigheter och alla människors lika värde – idéer som är grundläggande för bibliotekens inkluderande verksamhet. Att SD nu angriper bibliotekens skyltning säger mycket om vilken agenda de driver och hur partiet ser på världen.

SD och kulturen

SD lägger stor vikt på kulturpolitiken, ett område som de vill förändra i grunden. En granskning från SVT visar att partiet vill att kulturpolitiken ska främja det ”svenska kulturarvet” och “nationens sammanhållning”.

Sverigedemokraterna vill ta bort stödet till samtidskonsten och främja bevarande och svenskt kulturarv. Partiet vill också skära ner på stödet till folkbildningen. Bidrag ska inte delas ut till kurser med partipolitisk anknytning, feministisk aktivism eller kurser som främjar mångkultur. Kultur som anses tänja på gränserna lever farligt om SD får bestämma. Ett exempel på ett offentligt konstverk som SD vill byta ut är Liv Strömquists “The Night Garden” föreställande kvinnor med mens.

– Vad jag har förstått så har det väckt starka reaktioner. Det känns intimt, det känns privat, det sticker ut och det provocerar, säger Aron Emilsson (SD) till SVT.

SD vill alltså se en radikalt annorlunda kulturpolitik. Någon som sätter detta i ett historiskt sammanhang är Anders Rydell som nyligen blivit kulturchef på Hallpressen i Jönköping och är verksam som författare och journalist. Det finns paralleller mellan nazisternas vilja att ta kontrollen över kulturen, och Sverigedemokraternas mål att strypa stödet till kultur som anses sjuk, provokativ eller osvensk menar Rydell i en intervju med Landets fria. Nazisterna ville inte bara äga, utan också ta kontrollen och makten över kulturen. Idag ser vi att SD, och även andra rörelser, har gjort kulturen till ett slagfält.

Vi som arbetar med biblioteksverksamhet kan påminna oss om flera strider vad gäller biblioteken. Exemplet med Mölnlycke biblioteks prideskyltning är bara ett. Men vem har glömt de senaste årens hetsiga urvalsdiskussioner där den rasistiska högern inte dragit sig för hot och hets för att påverka bibliotekens beslut?

Uppdatering

Beslutet om pridesymbolerna på Mölnlycke bibliotek hävdes söndag 26 augusti i och med att valnämnden fattade ett nytt beslut. Man gjorde en ny bedömning och slog fast att symbolerna inte är politiska. Ursprungligen hade valnämnden gått på SD:s linje.

Läs mer

Tobias Willstedt

Stora skillnader i hur barn och unga använder biblioteken

lafe-swedish-orangeMyndigheten för kulturanalys analyserar kulturdeltagande över hela landet. I sin senaste rapport undersöker de vad barn och unga gör på fritiden.  Rapporten visar bland annat på betydande skillnader i hur barn med svensk och utländsk bakgrund använder bibliotek.

Idag presenterade myndigheten kulturanalys sin rapport Barns och ungas kulturaktiviteter. Rapporten sägs vara den största undersökningen av barns och ungas kulturvanor på många år i Sverige.

Det framgår att bakgrundsfaktorer spelar stor roll i om man är biblioteksbesökare och hur man använder bibliotekens tjänster.  Bland annat visar rapporten att barn och unga med utländsk bakgrund besöker bibliotek i högre utsträckning än barn och unga med svensk bakgrund:

Flickor i både årskurs 5 och årskurs 8 och gymnasiets årskurs 2 tenderade att besöka bibliotek mer än pojkar. Föräldrarnas utbildning påverkade biblioteksbesöken, där barn och unga med föräldrar med eftergymnasial utbildning oftare besökte biblioteken än de med kortare utbildning. Även barn och unga med utländsk bakgrund besökte biblioteken i högre utsträckning än de barn och unga med svensk bakgrund och här var skillnaderna så stora som 28 procentenheter i den äldre gruppen.

Vilka aktiviteter barn och unga oftast gör när de besöker biblioteken varierade, utöver ålder, även mellan könen. Flickorna i årskurs 5 besökte oftare biblioteken för att läsa och låna böcker än pojkarna, medan pojkarna oftare lånade dator än flickorna. Vad man brukar göra vid biblioteksbesöken påverkades av föräldrars utbildningsnivå såtillvida att de med föräldrar med eftergymnasial utbildning oftare lånade böcker vid biblioteksbesöken. De med föräldrar med förgymnasial/gymnasial utbildning använde dator i högre utsträckning i gengäld. För barnen i årskurs 5 fanns en tydlig skillnad för utländsk bakgrund, där de med svensk bakgrund oftare lånade böcker på biblioteken än de med utländsk bakgrund, medan de med utländsk bakgrund i högre grad läste böcker, lånade musik eller film samt använde datorn på biblioteken.

Könsskillnaderna i aktiviteter på biblioteken för årskurs 8 och gymnasiets årskurs 2 följde samma mönster som för årskurs 5, med det tillägget att flickor i högre utsträckning pluggade på biblioteken. Föräldrarnas utbildning och utländsk bakgrund påverkade även här som för barn i årskurs 5, men med tillägget att en högre andel i den äldre gruppen (40 procent), med föräldrar med högskoleutbildning uppgav att de besöker biblioteken för att plugga, i jämförelse med de med föräldrar med förgymnasial eller gymnasialutbildning (28 procent).

Länkar:

Ny rapport: Vad gör barn och unga på fritiden?

Barns och ungas kulturaktiviteter

Tobias Willstedt

Ojämnt fördelat kulturdeltagande i Sverige

kulturanalys-2017Myndigheten Kulturanalys analyserar kulturdeltagande över hela landet. I sin senaste rapport visar de hur deltagande i kulturlivet skiljer sig åt över landet och pekar ut tre särskilt viktiga områden att ägna insatser åt.

Idag presenterade myndigheten Kulturanalys sin rapport Kulturanalys 2017: En lägesbedömning i relation till de kulturpolitiska målen. Syftet med rapporten är att redovisa en samlad bedömning av läget på kulturområdet i relation till de nationella kulturpolitiska målen.

Rapporten pekar ut åtgärder inom några specifika områden som särskilt angelägna för politiken:

  • Resurser till det professionella kulturlivet, eftersom ökade administrativa avgifter gjort att anslagen för olika kultursektorer urholkas.
  • Stöd till hotade kulturarbetare. En studie visar att det förekommer hot, våld och trakasserier mot konstnärer och författare. Så många som var sjätte författare/konstnär har utsatts för hot eller trakasserier under de senaste tolv månaderna. Vid vart tredje museum så har personalen någon gång utsatts för hot, trakasserier och våld och en majoritet av museerna har drabbats av skadegörelse i någon form. På denna hemsida har vi skrivit tidigare om hot, våld och näthat riktat mot bibliotekarier, vilket känns relevant i sammanhanget.
  • Tillgänglighet till kultur i hela landet. Analyserna av kulturvanestatistiken visar att kulturdeltagandet är brett förankrat bland befolkningen. Men det är främst medborgare från större städer och från de mest gynnsamma förhållandena som tar del av professionell scenkonst och konstnärlig kultur.

Peter Alsbjers blogg skriver om rapporten ur ett biblioteksperspektiv och jag kan väl bara rekommendera er att läsa hans sammanfattning om detta. Tillgängligheten till bibliotek ser väldigt olika ut och de regionala skillnaderna är stora, när det gäller såväl öppettider som avstånd till närmaste bibliotek. Och som det står skrivit klokt i Kulturanalys 2017 så handlar inte allt bara om geografi och öppettider utan även om andra faktorer som kan exkludera grupper:

Målet om att ”alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet” förutsätter att kulturdeltagandet inte skiktas på grundval av könstillhörighet, kulturell och etnisk bakgrund, ekonomisk ställning, HBTQ-identitet och funktionsnedsättning.

Samma dag som rapporten släpps så publiceras en debattartikel signerad av Kulturrådets generaldirektör och styrelseordförande med ärendet att vi måste förbättra de ekonomiska villkoren för de fria kulturaktörerna. Med tanke på hur Kulturanalys rapport har visat hur det inte bara knappa villkor utan dessutom farligt att arbeta med kultur i Sverige känns det berättigat.

Länkar:

Kulturanalys 2017: En lägesbedömning i relation till de kulturpolitiska målen

Museer drabbade av skadegörelse visar ny rapport

Hot, våld och näthat på bibliotek

ANALYSMYNDIGHETEN: MINSKAD TILLGÄNGLIGHET BIDRAR TILL ATT FÄRRE BESÖKER BIBLIOTEK OCH ÖKADE REGIONALA SKILLNADER

Kulturrådet: Dags att öka stödet till det fria kulturlivet

Tobias Willstedt