Kategorier
bokrecensioner Skolbibliotek

En fiffig kompis i pappersformat

Övergången från ett format till ett annat är inte alltid självklar. I podcasten Flödet (Önnerfält & Davidson-Bask) och andra poddar är kärnan det fördjupade samtalet. Vad skulle spilla över från detta i bokform?

Klaras och Lottas skolbibliotek. Idéer och förslag från Flödet tar ett helhetsgrepp om skolbiblioteket, vilket gör den användbar för alla skolbibliotekarier och andra verksamma i skolbiblioteket, i synnerhet de som är nya i rollen.

Boken genomsyras av delakultur, där de flesta kapitel avslutas med avsnittet ”Prova själv”. Det finns gott om referenser, både till fördjupande läsning och till Flödet – avsnitt som tangerar de olika kapitlens teman eller där de gäster som nämnts medverkat.

En av författarnas drivkrafter bakom att starta podden 2017 var ”att beskriva vad ett skolbibliotek egentligen är, vad det kan vara och vad det kan bli.” 

Skolbiblioteket är en del av skolan med dess organisation, vilken inte alltid är så lätt att orientera sig i. Det är tacksamt med tips från personer som har erfarenhet från flera skolor. Författarna återkommer flera gånger till Cecilia Gärdéns definition av skolbiblioteket:

”Cecilia Gärdén, doktor i biblioteks- och informationsvetenskap, talade på seminariet ‘Skolbibliotek i världsklass’ under Bokmässan 2020 om skolbibliotekets fyra komponenter: det är en plats, en funktion, en organisation och en profession. Den uppdelningen gör det tydligt vilka nivåer som behövs för att förstå vad ett skolbibliotek är.” (s. 16)

Skolbiblioteket har två huvuduppgifter: att sprida läslust och att arbeta med MIK–frågor, men i verkligheten är det långt ifrån alla elever som har tillgång till detta i praktiken. (Själv jobbar jag på ett folkbibliotek som delvis fungerar som skolbibliotek, som definitivt inte lever upp till rollen som skolbibliotek fullt ut.) 

Extra aktuellt känns kapitlet ”Skolbiblioteken, skolan och ojämlikheten eller Pandemi och växande klyftor”. Här beskriver bland annat en intervjuad lärare hur snabbt det blev synligt vilka olika förutsättningar eleverna hade för distansundervisning, i fråga om trångboddhet till exempel. 

Författarna problematiserar också bilden av priser och utmärkelser. De frågar sig: ”Ska ett fackförbund utlysa en kvalitetstävling mellan yrkesutövare i en kommun? […] Fokus borde inte ligga på enskildas insatser utan på de strukturer som ger oss förutsättningar för att utföra vårt arbete.”

Boken är full av användbara exempel på hur samarbete i skolan kan främjas, hur MIK–arbetet kan utvecklas med mera. 

I kapitlet om professionen utvecklar de varför de tycker att det är viktigt att hålla på principen med fackutbildade bibliotekarier. 

Om jag ska komma med någon invändning är det möjligen att det hade varit kul med en lista över innehållet i alla poddavsnitten i slutet av boken, men den finns ju bara några knapptryckningar bort på webben. 

Andrea Berge

Prenumerera

Få nästa nummer av bis i brevlådan! En prenumeration kostar från 160 kronor för fyra nummer och du kan betala enkelt med Swish.

Kategorier
bibliotek Skolbibliotek

Flödet – en podd om skolbibliotek har pratat skolbibliotek i snart fyra år

Trots att Flödet drivs med knappa medel har den gästats av före detta utbildningsministern Gustav Fridolin och når ut till en växande skara lyssnare. Bibliotekarierna bakom Flödet berättar om hur de använder podden som redskap för att utforska olika frågor kring skolbibliotekens verksamhet.

Text: Klara Önnerfält & Lotta Davidson-Bask 

När bis ger ut ett temanummer om skolbibliotek tycker vi att det är på sin plats att vi berättar lite om Flödet en podd om skolbibliotek. Till dags dato finns det 38 avsnitt som belyser frågor om skolbibliotek ur olika aspekter att lyssna på, och det finns ämnen som kan fylla minst lika många avsnitt till, det tror vi i alla fall. Vi spelar in när vi hinner, vi har våra vanliga jobb att sköta, men det blir ungefär tio avsnitt per år. Dessutom har vi ett sidoprojekt i vår barn- och ungdomslitteraturpodd som vi kallar Flödet läser där vi gör fyra avsnitt om året tillsammans med en gäst. 

Vi har båda varit verksamma inom skolbibliotek sedan 2004. När vi startade podden för snart fyra år sedan hade vi nyligen börjat arbeta på varsin gymnasieskola efter att ha jobbat inom grundskolan. Podden kom till för att vi hade ett genuint intresse av att förstå det vi själva höll på med. Vi såg att mycket av det vi tampades med på våra gymnasieskolor liknade det vi gjort på grundskolan. Drivkraften var att vi ville försöka komma fram till vad det är för processer och strukturer som styr. Vad är det som gör att det är enkelt att få till vissa samarbeten och otroligt svårt med andra? Hur har vi själva löst problem och hur gör andra? Vi hade ingen teknisk kunskap, ingen budget men vi hade en idé – punkekonomi har vi fått lära oss att det kallas.

Vad är det som gör att det är enkelt att få till vissa samarbeten och otroligt svårt med andra? Hur har vi själva löst problem och hur gör andra?

I vartannat avsnitt brukar vi ha en inbjuden gäst och dessemellan är det vi själva som samtalar kring ett tema eller en särskild händelse. De första åren, innan vi hade någon ekonomi att tala om, intervjuade vi kollegor som kunde cykla eller ta bussen till vår studio. Ja vår studio, vi kanske ska berätta att vi använde den inspelningsstudio som fanns på gymnasieskolan Spyken. Det var också medialärarna där som hjälpte oss i början. Tekniken har varit ett återkommande problem men det mesta har vi lyckats lösa, vi har också haft god hjälp av Mattias Persson på BTJ som kommit till vår undsättning mer än en gång.

Foto på Klara Önnerfält och Lotta Davidson-Bask.
Klara och Lotta i poddartagen. Foto: privat

När vi hållit på i två år fick vi ett stipendium från Skolbibliotek Syd som gjorde det möjligt för oss att resa och intervjua kollegor utanför Skåne. Vi fick även lite sponsring så att vi kunde köpa en portabel inspelningsapparat, en Zoom, som inte är mycket större än ett glasspaket. Vi fick även riktiga studiomikrofoner så att vi nu kan spela in i stort sett vilken miljö som helst och ändå få till ett bra ljud. Vår Zoom har också öppnat upp för intervjuer via telefon. Intervjun med undervisningsrådet Anette Holmqvist inför hennes pensionering var första försöket. Vår andra telefonintervju var med Gustav Fridolin när han berättade om utredningen kring stärkta skolbibliotek som sedan ledde till betänkandet Skolbibliotek för bildning och utbildning. Det avsnittet har närmare 600 lyssningar fram till idag. Vi har följt denna viktiga utredning och återkommit till den i flera avsnitt. 

Vi brukar tänka att vi vill vara alla skolbibliotekariers bästa vän.

Det som är roligast med att göra det vi gör är att kollegor runt om i landet hör av sig. Ibland får vi frågor kring hur vi skulle hanterat ett speciellt problem eller löst något. Vi får också snälla kommentarer med tack för att vi uppmärksammar skolbibliotekariens situation och skolbibliotekens gåtor. Vi tror att det behövs många röster kring skola och bibliotek och en sammanhållande kraft, men framförallt vill vi fortsätta att utforska de här intressanta frågorna själva och tillsammans med andra. Vi brukar tänka att vi vill vara alla skolbibliotekariers bästa vän.

Vår poddplattform är Soundcloud men det går att hitta oss överallt där poddar finns.  Kontakta oss gärna via Twitter och Instagram där vi heter @flodet_podden. 

Prenumerera

Få nästa nummer av bis i brevlådan! En prenumeration kostar från 160 kronor för fyra nummer och du kan betala enkelt med Swish.