Etikettarkiv: KB

Nu kan vi läsa biblioteksstatistiken för 2018!

Idag släppte KB Bibliotek 2018 – den samlade nationella biblioteksstatistiken över de offentligt finansierade biblioteken i Sverige. I vanlig ordning är det intressant läsning. Det finns utveckling att glädjas åt men dessvärre visar rapporten också på ett antal fakta som man kan tolka som att biblioteksverksamheten befinner sig på reträtt i många delar av landet.

I rapporten kan vi bland annat läsa att:

  • Kommunerna fortsätter att stänga bibliotek samt att minska öppettider och inköp av böcker. Det har blivit färre offentligt finansierade bibliotek som är minst halvtidsbemannade och på något sätt tillgängliga för allmänhet eller elever. Totalt sett en nedgång med 45 stycken sedan mätningen året innan.
  • Sedan millennieskiftet har antalet folkbibliotek i Sverige minskat med 24 procent. Samtidigt har antalet meröppna bibliotek ökat och finns nu i 114 kommuner.
  • Folkbibliotekens utlåning av e-böcker har ökat med nästan 30 procent på ett år och är nu uppe i 2,3 miljoner lån.
  • De fysiska lånen fortsätter sjunka. Jämfört med förra året är utlåningen 4 procent lägre, vilket innebär 3 miljoner färre fysiska utlån. Totalt gör befolkningen 68 miljoner fysiska lån, där åtta av tio sker på folkbiblioteken. Samtidigt har folkbibliotekens bestånd av tryckta böcker minskat med en femtedel på tio år.
  • Färre besöker biblioteken men varje invånare besöker i snitt ett bibliotek åtta gånger per år. Däremot är det bara en fjärdedel av befolkningen som kan beskrivas som aktiva låntagare.
  • Biblioteken har en viktig roll för att höja invånarnas it-kompetens. Under 2018 anordnades 5 procent fler sådana aktiviteter jämfört med föregående år, främst av folkbiblioteken.
  • Ovanligt många skolor rapporterar att de, av ekonomiska skäl eller svårigheter att rekrytera, inte kan halvtidsbemanna skolbiblioteken. Bara 37 procent av landets skolelever har nu tillgång till enskilda skolbibliotek med minst halvtidsbemanning. Samtidigt är skolbibliotekens inköp låga och fortsätter att minska.

Trots stort engagemang och statliga satsningar på Sveriges bibliotek (Stärkta bibliotek, arbetet med Nationell biblioteksstrategi) så verkar det återstå mycket att göra.

Läs mer

Tobias Willstedt

Sverigedemokraterna, barnverksamhet och biblioteksliv – vi ser tillbaka på 2018

2018 är på väg att ta slut och det kan vara läge att avrunda ett händelserikt år med lite reflektion. Vad har hänt under året, och vilka har varit de frågor som upptagit BiS och våra medlemmar och prenumeranter? Vad vi kan se rent allmänt är att föreningen har växt och vi har nu fler medlemmar än vi haft på många år. Och ämnen som har intresserat många har varit högerextremism, barnverksamhet och bibliotekspolitik på riksplanet (det var ju trots allt varit både valår och arbete med nationell biblioteksstrategi 2018).

Här kommer en lista över vilka inlägg som har varit mest lästa på vår blogg under varje månad 2018. Vilket kan stå som en sammanfattning för årets reflektioner, händelser och debatter på foreningenbis.com.

Januari: Mitt första år som bibliotekarie

Ida Holmlund tog sin examen sommaren 2016. Här delar hon med sig av sitt första år som bibliotekarie i en personligt hållen betraktelse från norra Sverige.

Februari: Arbetsmiljön och uppdraget

I svallvågorna av reportage om vardagen på våra bibliotek kommenterar DN:s ledarsida och Svensk biblioteksförening bibliotekens uppdrag. Men i diskussionen om visioner så glöms vår arbetsmiljö bort. Katie Mclains spetsiga text ”I’m not a superhero” tar oss tillbaka till verkligheten.

Mars: Miljontals Facebookanvändares data såldes ut och användes till politiska syften

I mars spreds nyheten om att data kring 50 miljoner amerikanska Facebookanvändare hade samlats in av analysföretaget Cambridge Analytica som sedan sålde dem vidare utan medgivande till Donald Trumps presidentvalkampanj 2016. BiS rapporterar om övervakningskapitalismens konsekvenser.

April: Vi behöver en riksbarnbibliotekarie!

Den pågående utredningen för en nationell biblioteksstrategi lider av en påfallande brist på barnperspektiv. Det menar Lena Lundgren som sammanfattar läget för barnbiblioteksutveckling i Sverige och önskar sig en riksbarnbibliotekarie.

Maj: Martin Persson från BiS kommenterar partiernas bibliotekspolitik

Inför valet ställde Biblioteksbladet åtta biblioteksrelaterade valfrågor till alla riksdagspartier, och Martin Persson från BiS fick chansen att kommentera partiernas svar, där särskilt Sverigedemokraterna stack ut.

Juni: Bibliotekssamlingarnas politik

Hur ska biblioteken och bibliotekarierna förhålla sig till begrepp som neutralitet i en tid av hårda ideologiska konflikter? BiS reflekterar över vad begreppet neutralitet egentligen innebär för biblioteken.

Juli: Barns delaktighet prövas på Malmö stadsbibliotek

Barnbiblioteksforskningen är inte omfattande men desto viktigare är det att uppmärksamma den forskning som görs.  Lena Lundgren skriver om Att utforma ett barnbibliotek tillsammans med barn av Barbro Johansson och Frances Hultgren, en forskningsrapport från ett projekt på Malmö stadsbibliotek.

Augusti: Vad du behöver veta om SD och kulturpolitiken

Vi kan inte glömma Sverigedemokraterna och deras intresse för kulturpolitiken, ett område som de vill förändra i grunden. Under valrörelsen fick prideflaggor som fanns uppsatta på Mölnlycke bibliotek tas ner efter krav från partiet. Förtidsröstning pågick i anslutande lokaler och SD hävdade att flaggorna var politisk propaganda.

September: Everyone Is Welcome Here

Den amerikanska biblioteksföreningens, American Library Association, uppdatering av sina riktlinjer för folkbibliotekens mötesrum gav i somras upphov till en het debatt i den amerikanska folkbiblioteksvärlden. Orsaken var att det reviderade dokumentet deklarerade att biblioteken måste välkomna hatgrupper (”hate groups”) till sina mötesrum, med hänvisning till yttrandefrihet och den amerikanska konstitutionens First Amendment. I denna text från bis kommenterade den New York-baserade folkbibliotekarien och aktivisten Melissa Morrone diskussionen och händelseförloppet kring uppdateringen av riktlinjerna.

Oktober: Låt barnen njuta av böcker utan pekpinnar

Att läsa ska kunna vara både nytta och nöje borde vara en självklarhet skriver Ellen Pavlov. Men när det gäller barnlitteraturen är det inte alltid så självklart. Barnböcker har en lång tradition av att vara uppfostrande. Till den grad att det ibland kan verka som om det är svårt att komma bort från det pedagogiska, även i de skönlitterära barnböckerna. Vad är egentligen en barnbok? Och hur skapar vi böcker som speglar världen och breddar våra verkligheter, utan att skriva barnen på näsan?

November: Vi har inte råd att vara naiva inför högerextremismen

I december framträdde Patrik Forsén på ett panelsamtal om demokrati på Hornstulls bibliotek i Stockholm. Forsén har tidigare varit ledare för nationaldemokratisk ungdom, och företrädde på samtalet rasideologiska Nordisk ungdom.

Stockholm stadsbibliotek har nu fått mycket kritik för detta program och hur ingen inom organisationen drog i bromsen kan man verkligen undra.

December: Nu finns Världslitteraturhuset

Lördagen den första december invigdes Världslitteraturhuset i Gamlestaden i Göteborg. Vår Ingrid Atlestam skriver om invigningen:

”Då jag varit bibliotekschef i stadsdelen i nästan 30 år och dessutom var den som först kom med iden om ett världslitteraturhus så var jag inbjuden som en av invigningstalarna. Men två dagar före invigningen stoppade politikerna mitt framträdande på grund av mitt engagemang i kampen mot nedskärningarna i Kortedala bibliotek. Den formella anledningen sades vara att presidiet bestämt att bara politiker skulle invigningstala. Biblioteksledningen gjorde vad de kunde för att jag skulle få tala men förgäves.”

 

Tobias Willstedt

Nationell biblioteksstatistik – positiva siffror för skolbiblioteken

bibliotek 2017

Idag släppte KB Bibliotek 2017 – den samlade nationella biblioteksstatistiken över de offentligt finansierade biblioteken i Sverige. Det är som vanligt intressant läsning. Statistiken visar bland annat på förbättringar vad gäller bemannande skolbibliotek. Något som lyfts av flera medier. Nu har 213 av landets 290 kommuner skolbibliotek med minst halvtidsbemanning, vilket är en ökning med elva kommuner sedan förra året.

Drygt en halv miljon av Sveriges grundskole- och gymnasieelever, 41 procent, har nu tillgång till ett bibliotek med personal på halvtid eller mer. Men vad gäller folkbiblioteken ser vi en dyster utveckling. I jämförelse med förra årets mätning finns nu 12 folkbibliotek färre i landet:

”Minskningen av antalet bibliotek innebär att de fysiska besöken har gått ner med 3 procent. Sammanlagt rör det sig om en nedgång på 2,3 miljoner fysiska besök. Även den fysiska utlåningen på folkbiblioteken minskar. Under 2017 var den 4 procent lägre än under föregående år, vilket betyder 2,8 miljoner lån.” (Från KB:s pressmeddelande om statistiken)

Likaså problematiserar man med utgångspunkt i statistiken en ojämlik tillgång till biblioteksverksamheten:

”Det finns inte en likvärdig tillgång till bibliotek i hela landet. Sammanfattningsvis kan det konstateras att de geografiska skillnaderna i tillgång till bibliotek och olika bibliotekstyper och dess olika bestånd är stora. Eftersom e-böcker vanligen inte går att fjärrlåna kan fjärrlånen allt
mindre bidra till att utjämna skillnaderna. Det är framför allt allmänheten och landets skolelever som beroende på bostadsort har olika förutsättningar att nyttja de offentligt finansierade biblioteksverksamheterna i landet.” (Hämtat från rapportens sammanfattning)

Minskande antal folkbibliotek och som en konsekvens där av minskade lån och besök är något av en följetong i de här statistikrapporterna. När nu Sverige håller på att ta fram en ny nationell biblioteksstrategi och vi samtidigt genomför vår största satsning på landets folkbibliotek på mycket lång tid, så kan vi bara hoppas att den här trenden snart kommer att vändas.

Länkar

Tobias Willstedt

Året enligt BiS

bis header2017 är på väg att ta slut och det kan vara läge att avrunda detta turbulenta år med lite reflektion. Vad har hänt under året, och vilka har varit de frågor som upptagit BiS och våra medlemmar och prenumeranter? Vad vi kan se rent allmänt är att vår hemsida har haft mer aktivitet än någonsin, med fler besökare än något annat år. Och ämnen som har intresserat många har varit högerextremism, dålig arbetsmiljö och biblioteksprivatiseringar. Utvecklingen i USA under Trump har också engagerat.

Här kommer en lista över vilka inlägg som har varit mest lästa på foreningenbis.com under varje månad 2017. Vilket säger något om vad som har varit årets viktigaste händelser och debatter:

Internationella bibliotekets framtid är osäker och många röster höjs till protest. Den lösning som Stockholm stadsbibliotek förespråkar, att integrera IB:s verksamhet i resten av biblioteksverksamheten fårkritik inte minst från personalen.

Sen Donald Trump vann det amerikanska presidentvalet har de amerikanska biblioteks- och informationsaktivisterna förberett sig för kamp. Hur ser det ut efter att den nye presidenten börjat genomföra sin politik?

DN rapporterar om hur bibliotekarier i Nacka har utsatts för påtryckningar och dödshot efter att avböjt prenumerationer på tidningen Nya Tider. En tidning som Expo beskriver som ”djupt förankrad i den rasideologiska miljön”. Detta sker kort efter att en bibliotekarie på Ekerö bibliotek har utsatts för hot efter att biblioteket inte köpte in Massutmaningen av Tino Sanandaji, en bok som kramas om av högerextrema aktivister. Situationen eskalerade tills biblioteket i Ekerö valde att ta in väktare för att garantera säkerheten i biblioteket.

BiS gör ett ställningstagande mot Bokmässan:

Värden som jämlikhet, likvärdighet och social rättvisa är grundläggande för vår offentliga verksamhet och inte minst för de offentligt finansierade biblioteken. Bokmässan har alltid gjort anspråk på att vara en mässa för Sveriges bibliotek och därför ser vi stora frågetecken nu när mässan väljer att släppa in en organisation som hämtar sin inspiration från rasideologi på mässgolvet. BiS anser att en gräns är passerad och vi tänker inte bidra till fortsatt normalisering av högerextremistisk propaganda. Vi kommer inte dela plattform med en organisation som Nya Tider. […]

KB:s biblioteksstatistik visar på en bred nedgång av användandet av bibliotekens tjänster som bara delvis kompenseras av ett ökat användande av bibliotekens digitala tjänster. Samtidigt fortsätter antalet folkbibliotek att sjunka och vi ser att många skolor fortfarande saknar bemannade skolbibliotek.

Axiell Services AB tar över driften av tre kommunala folkbibliotek i Nacka och sen 2013 drivs resterande folkbibliotek av Dieselverkstaden bibliotek AB. Alla folkbibliotek i Nacka kommer drivas av aktiebolag men samtidigt visar Nacka kommuns egna utvärdering inga positiva effekter av att ha biblioteken på upphandling.

Recension av Marika Alnengs bok Folkbibliotek i förändring:

I inledningen av Marika Alnengs bok Folkbibliotek i förändring mejslas en bild av vår föränderliga samtid ut. Vi känner alla igen den: Filterbubblorna har gjort oss faktaresistenta. Världen har blivit global men samtidigt fragmenterad och komplex. […]

Vad finns det för alternativ till Bokmässan i år?

En av årets stora kulturdebatter har gällt den högerextrema tidningens Nya tiders närvaro på Bokmässan i Göteborg. Olika författare, förlag och grupper har meddelat sin hållning i frågan och så även BiS. […]

Hur står det till med arbetsmiljön på svenska bibliotek? Fackförbundet DIK rapporterar återigen om stora brister. Högerextrema krafter försöker påverka bibliotekens inriktning genom hot.

Stök och oro på bibliotek har återigen uppmärksammats på dagspressens debattsidor. Bibliotekspersonalens dåliga kontakt med beslutsfattare är ett problem menar BiS-medlemmen Mats Myrstener i denna replik till kulturborgarrådet Roger Mogert.

Inlägget är en replik till Thord Erikssons text ”Prestera bättre, BiS!” och är vår senaste kommentar i debatten om biblioteksprivatiseringar.

USA:s kommunikationsmyndighet FCC har röstat för att ta bort den så kallade nätneutraliteten. Beslutet väcker protester, inte minst bland landets bibliotek.

Tobias Willstedt

Nationell biblioteksstatistik och långsam biblioteksdöd

bibliotek 2016KB:s biblioteksstatistik visar på en bred nedgång av användandet av bibliotekens tjänster som bara delvis kompenseras av ett ökat användande av bibliotekens digitala tjänster. Samtidigt fortsätter antalet folkbibliotek att sjunka och vi ser att många skolor fortfarande saknar bemannade skolbibliotek.

Förra veckan släpptes KB:s Bibliotek 2016 – den samlade nationella biblioteksstatistiken över de offentligt finansierade biblioteken i Sverige. Det är intressant läsning. Statistiken visar bland annat på avsaknaden av bemannande skolbibliotek. Att många skolor saknar skolbibliotek är något som med jämna mellanrum flyter upp i den offentliga debatten – fortfarande har bara drygt hälften av landets 1,3 miljoner elever tillgång till ett skolbibliotek med ungefär halvtidsbemanning. Det som är tråkigt är att vi inte kan se någon positiv utveckling vad gäller bemannade skolbibliotek trots att många beslutsfattare och andra ger uttryck för sin bestörthet när dessa trista fakta då och då uppmärksammas. Bemanningen på biblioteken är i stort sett oförändrad jämfört med föregående års mätning.

Vidare så kan vi i statistiken se en kraftig ökning av utlånen av e-medier på hela 25 %. Detta sker samtidigt som vi också ser stigande försäljningssiffror av e-medier i Sverige. Tyvärr går lånen ned generellt eftersom de fysiska boklånen går ned mer än de digitala ökar. Även vad gäller besöken på folkbiblioteken ser vi samma trend. De digitala besöken ökar, men inte tillräckligt för att kompensera att det är färre fysiska besök än 2015.

Nedgångarna på lån och besök gäller alla biblioteksformer men enbart på folkbiblioteken kan vi konstatera att utlåningen av fysiska medier minskat med 4 procent, från 63 miljoner till 61 miljoner lån. Folkbibliotekens fysiska besök har minskat med en miljon i jämförelse med 2015.

Den negativa trenden med folkbibliotekens långsamt sjunkande lån har varit tydlig sen 90-talet. Dystert? Jag tycker inte vi kan diskutera de här sjunkande siffrorna utan att samtidigt nämna att folkbiblioteken har minskat i antal, från 1 539 år 1995 till 1 132 år 2016 – vi kan alltså tala om en långsam biblioteksdöd om vi ser på utvecklingen under ett längre tidsperspektiv. Under 2016 lades 13 folkbibliotek ned och KB kommenterar att utlåningen minskar i takt med att folkbiblioteken i Sverige läggs ned. Lånen och besöken minskar men det måste vi ställa i perspektiv till att tillgången till folkbibliotek har blivit sämre ute i landet. Så färre lån och besök kan delvis förklaras med en försvinnande politisk vilja att driva och satsa på folkbibliotek.

Som helhet kan KB redovisa att antalet bibliotek (alla biblioteksformer) inom urvalsramen har minskat sedan föregående mätning från 2 304 till 2 239. Det finns således 65 färre bibliotek inom urvalsramen jämfört med 2015 (en minskning på 3 procent).

Länkar:

Sveriges officiella biblioteksstatistik 2016 | Biblioteksstatistik

E-böcker ökar och biblioteken satsar på barn och unga – Kungliga biblioteket

Tobias Willstedt