Etikett: invandrare och bibliotek

Kategorier
flyktingar papperslösa Uncategorized

Biblioteket, en plats för integration

I Stockholmstidningen, Socialdemokraternas veckotidning i Stockholm, läser jag att biblioteket nu uppmärksammas av många politiker som ett ställe där invandrare och flyktingar kan bli integrerade.

För några veckar sedan beslutade t.ex. kommunfullmäktige i Solna att biblioteket ska låta papperslösa immigranter få bibliotekskort, i Sundbyberg togs ett liknande beslut i början av 2015. Men man konstaterar också att politikerna är sent ute. I många kommuner får redan papperslösa låna då det har stöd i bibliotekslagen.

Men kanske är det bra att också politikerna nu fått upp ögonen för att biblioteket kan vara ett instrument i integrationsprocessen? Asylsökande vill använda biblioteket för att få tala om sin situation, söka kontakt med både svenskar och andra asylsökande, få hjälp med pappersexercisen, lära sig svenska, låna barn- och vuxenlitteratur. Biblioteket är en utmärkt plats för just detta-

I Storstockholm är det bara Vaxholms kommun som inte infört reformen, där har det ”inte varit aktuellt”, förmodligen för att man har mycket få asylsökande. Vad som återstår är att utbilda bibliotekspersonalen i asylfrågor, utarbeta rutiner och att börja informera om bibliotekets resurser på andra språk än svenska, i Solna finns t.ex. än så länge bara information på engelska.

På bisbloggen framförde Ingrid Atlestam kravet på att papperslösa skulle få lånekort för snart tre år sedan. Nu ser vi att det börjar uppmärksammas, också på politisk nivå. Men lite konstigt att våra kommunpolitiker är de sista att upptäcka det uppenbara.

Mats Myrstener

Kategorier
flyktingpolitik invandrare mångspråkighet

Invandrare landsbygdens räddning

Läser idag i Svenska dagbladet om Yllestad, två mil utanför Falköping. Den hundraåriga skolan var nedläggningshotad på grund av för få elever. Räddningen blev 17 flyktingbarn från Somalia. Journalisten Karin Thunberg skriver:

”På biblioteket inne i Falköping tillhör körkortsboken, på somaliska, de mest utlånade. Barnen som börjat lära sig svenska dras till lättlästhyllan, för att senare sluka både Harry Potter och Lasse Majas detektivbyrå. Britt Lööf, avdelningschef för kulturen i Falköpings kommun, bekräftar att just biblioteket är en viktig och kravlös samlingsplats. Inte minst för olika invandrargrupper. Före strömmen från Somalia kom flyktingar från – bland annat – Kurdistan, Rumänien och Afghanistan.”

Läs själva om hur 17 invandrarbarn från Somalia räddar glesbygden i Yllestad i Västergötland. Trots att trettio procent av invånarna här röstar på Sverigedemokraterna!

http://www.svd.se/kultur/de-somaliska-barnen-raddade-byskolan_4123283.svd

Mats Myrstener

Kategorier
bokläsning Mauritius

Från u-land till utbud

Första gången jag var på Mauritius, 1972, var det ett typiskt u-land , nyss självständigt, undantagstillstånd och alla som kunde emigrerade, tusism var ett okänt begrepp. Då fanns inga böcker om landet utom väldigt enkla läroböcker för den obligatoriska skolan.
Nästa gång, 1980, fanns ett hotell och en bok, en exotiserande bilderbok för ev turister.
Sedan har det blivit fler och fler böcker och även bokhandlar. I gick jag genom sockerrörsfälten, där kontorskomplex och universitetsbyggnader växer numera, till ett nytt stort shoppingcenter och i bokhandeln där fanns minst tio hyllmeter med Mauritiana. Böcker i alla ämnen, statskunskap, naturvetenskap, sociologi, feminism, ekonomi, kultur, historia, debattböcker, ja allt som tänkas kan. Det enda som ännu är lite ”underrepresenterat” är inhemsk skönlitteratur. Vilket påminner mig om att första gången jag var här var det en släkting som sa att ”här i tredje världen läser vi inte skönlitteratur”, vilket nog är helt begripligt när man har fullt upp med att överleva, skaffa sig utbildning och klara vardagen.
Kan man månne se ett lands utveckling från u-land på väg mot ett demokratiskt välfärdssamhälle speglas i bokutgivningen? När kommer då skönlitteraturen? Slår mig att det går att jämföra med de läsmönster för invandrare som Ann-Christine Brunnström beskiver i Mer nytta än nöje. om hur biblioteken borde profilera sina inköp för de med ickesvensk bakgrund. När man är ny i landet och ska hitta jobb, utbildning och knäcka koderna i det nya samhället handlar det om språkinlärning, vardagslivets handböcker och läromedel. Skönlitteratur läser man när man är mer etablerad.
Även när man ser Sveriges utveckling från utvandrarland till välfärdsstat kan man väl se en liknande utveckling? Det fanns en tid då biblioteken i statistiken skilde mellan nyttig, kunskapsgivande läsning och skönlittertur och det gällde att höja andelen nyttig läsning, nu ser somliga problemet som det omvända!

Ingrid Atlestam

Kategorier
Internationella biblioteket mångspråkighet tredje världen

Det var en gång för länge sedan….

Städade barnbokhyllan hemma och hittade ”Elefanten söker jobb” ett litet bilderbokshäfte i serien ”Lilla arabiska bilderboks biblioteket” utgiven av Nybro biblioteksförlag AB 1981. Det arabiska orginalet skapades för de palestinska barnen i flyktingläger. Enligt Libris kom det ut fem titlar i serien på svenska.
Initiativet till denna utgivning kom från bissaren och dåvarande bibliotekschefen i Nybro Olaf Berggren, som var en av de mest drivande för att få igång det som då kallades invandrarverksamhet på landets bibliotek. Han drev frågan både i teori och praktik i många forum utöver bis tillsammans med flera andra namnkunniga (BiS-)pionjärer.
Nu finns Internationella biblioteket, Den hemliga trädgården, Det mångspråkiga biblioteket med mera….. Men ingen tid för nostalgi mer än denna lilla notis.

Kampen går vidare!

Ingrid Atlestam

Kategorier
digitala klyftan Folkbildning

Mera äntligen!

Oj, nu verkar det vara rena ketchupeffekten vad gäller, artiklar, konferenser, utspel och uppmärksamhet angående bibliotekets möjligheter att överbrygga digitala klyftor. Insikten når allt längre om det självklara med bibliotekets uppgift och det faktum att folk redan röstat med fötterna, det är till biblioteket man går för att få hjälp.
Se exempelvis Migrationsverkets utskick på BIBLIST idag, 2010-03-30, om hur biblioteken kan instruera den som vill söka svenskt medborgarskap elektroniskt.
Hoppas nu bara biblioteken äntligen tar sig an denna utmaning och inser att det inte handlar om en klyfta utan en stege, där bibliotekets viktigaste mål måste vara att få så många som möjligt att nå första pinnen. En andra alfabetisering, det vill säga – har man bara lärt sig grunderna, knäckt koden, så är det möjligt att ta sig vidare själv, kanske rent av med hjälp av en lånebok!Folkbildning helt enkelt!