Kategorier
e-böcker statistik Storbritannien

Statistik, statistik och mer statistik

batman bibliotekI en tid av falska nyheter och alternativa fakta, kan en bibliotekarie konstatera att det även är svårt med statistik.

Jag besökte biblioteket häromdagen. Jag surfade in på Stockholm stadsbiblioteks hemsida med en surfplatta, loggade in med mina inloggningsuppgifter och laddade sedan ned ett par e-böcker som jag sedan kunde börja läsa direkt utan att ha lämnat soffan. Fantastisk tjänst! Tyvärr skulle denna handling passerat helt obemärkt förbi i Myndigheten för kulturanalys senaste rapport Kulturen i siffror som bara redovisar fysiska besök och lån av fysiska böcker i sitt avsnitt om bibliotekens verksamhet. Personligen så blir jag lite frustrerad, för det går inte att ge en rättvis bild av de svenska folkbibliotekens verksamhet i samtiden utan att redovisa användandet av bibliotekens e-tjänster (när vi nu lever i ett alltmer digitaliserat samhälle). Detta menar jag även om e-bokens genomslag låter vänta på sig (eller kanske helt har frusit inne?).

Att det går si och så med e-bokens genombrott ser vi också i de senaste siffrorna från Storbritannien där förläggarna redovisar rekordsiffror i försäljningen av böcker – men dalande siffror för just e-böckerna. Det känns relevant att följa vad som händer i Storbritannien just nu med anledning av den omskrivna biblioteksdöden. BiS har tidigare skrivit om utvecklingen där, och tyvärr ser det fortsatt illa ut. Många bibliotek har lagts ner och andra hotas av nedläggning, vilket får konsekvenser för hela samhället. Nyligen kom dock ett glädjebud från BBC som med stöd i en nyligen utgiven studie hävdade att biblioteksanvändandet har ökat i åldrarna 15-24 . Inte vill jag regna på någons parad, men efter att ha tittat närmare på de data som studien (Shining a light) faktiskt levererar så tycker åtminstone jag att det är svårt att ge en entydig bild av den utvecklingen. Men det är svårt med statistik och man vill gärna sätta en rubrik som väcker folks intresse.

Länkar:

Ny rapport: Kulturen i siffror – Kulturanalys

UK Publishing Has Record 2016, Sales Up 7% to £4.8bn

Brexit från biblioteken

BBC: More young people using libraries, study finds

Shining a light: How people in the UK and Ireland use public libraries and what they think of them

Tobias Willstedt

Kategorier
Facebook Google Uncategorized

Bibliotekens arbete i ”the post-truth era”

fakenews

Vår tid är en tid av snabba och lätt manipulerade informationsflöden. Hur kan biblioteken arbeta för att rusta sina användare i en tid av falska nyheter och propaganda?

Den här bloggen har redan skrivit om falska nyheter och dess förmodade betydelse i dagspolitiken. Vissa tycker att det har blivit så svårt för oss att bedöma vad som är på riktigt att vi nu lever i en ”post-truth era”. Intresset för propaganda och nyspråk är så stort att George Orwells dystopiska klassiker 1984 rusar upp för försäljningslistorna igen.

American libraries magazine skriver intressant om falska nyheter och jag tycker det är särskilt spännande att de berättar om studenter som har svårt att skilja mellan reklamannonser och nyhetsrapportering i sina flöden. Med tanke på hur reklam presenteras på webben och sociala medier så är det inte förvånande att folk bli lurade. Möjligheten att presentera information på ett manipulativt sätt har ökat i takt med utvecklingen.

Facebook, den franska tidningen Le Monde, och andra aktörer håller nu på att ta fram olika sätt att visa genom kodning vad som ska betraktas som pålitlig journalistik och vad som inte är det. Att stora aktörer som Facebook agerar grindvakt är dock givetvis riskabelt, säger den som har en maktkritisk blick. Att lita på att andra aktörer ska avgöra vad som är sant eller falskt är kanske inte alltid det bästa – nyligen rapporterades det att den första falska nyhetsgranskaren med högerextremistisk agenda redan har upptäckts (och det var här i Sverige).

Biblioteken spelar en viktig roll i att verka för ”Information literacy” det vill säga hur bibliotekets användare läser och förstår information. Ett framgångsrikt arbete kan öka användarnas egna möjligheter att avgöra vad som är trovärdig information och vad som inte är det. Bibliotekarier på Indiana University East I Richmond har plockat fram en guide för att hjälpa sina användare att lära sig att identifiera falska nyheter. Här i Sverige har statens medieråd arbetat med ett skolmaterial som ska stärka elevers visuella läskunnighet och hjälpa dem att genomskåda propaganda. Sådant material är det bra för bibliotekarier att ha kännedom om, att inspireras av och att använda sig av.

Länkar:

1984 gör succe efter debatt kring ”alternativa fakta”

Fighting Fake News: How libraries can lead the way on media literacy

Falska nyheter är också politik

Le Monde-satsning ska avslöja falska nyhetssajter

In the post-truth era Sweden’s far right fake fact checker was inevitable

Fake News – LibGuides at Indiana University East

Nytt skolmaterial om falska nyheter och propaganda

Tobias Willstedt

Kategorier
Facebook källkritik rasism Uncategorized USA wikipedia

Falska nyheter är också politik

facebook_logo_squareDet rapporteras i media att Facebook kommer att börja flagga falska nyheter inför höstens val i Tyskland.

 

Efter att Donald Trump valdes som president i USA så blossade diskussionen om falska nyheter som sprids via sociala medier upp. Hur kunde amerikanska folket välja en president som inför öppen ridå visat sin rasism, sexism och okunskap?

Falska nyheter på sociala medier lyftes fram som en del av förklaringen. Att högerextrema krafter sprider falsk information förklätt till fakta från trovärdiga nyhetskällor.

Facebooks grundare Mark Zuckerberg slog själv ifrån sig tanken om att de falska nyheterna spelat så stor roll. Men nu kommer alltså företaget att arbeta om sin sajt för att möjliggöra att falska nyheter flaggas och samarbeta med organisationer som ser till att detta görs.

Visst väcker detta en del frågor? Facebook är en så pass mäktig aktör att detta kommer att få konsekvenser på sikt. Kommer det att bli så att företaget kommer gå in som någon slags grindvakt för vad som är sant eller falskt, vad som är fakta eller inte. Vilka är de oberoende organisationer som kommer att flagga nyheter, som företaget hänvisar till? Är det rätt att Facebook sätter agendan – blir det efter transparanta kriterier och kommer det gå att utkräva ansvar från företaget? Bör företag som Facebook agera grindvakt eller bör det offentliga helt enkelt utbilda medborgare och ge dem redskapen till att själva klara att värdera sina nyheter?

Sen bör vi fråga oss, som Zuckerberg själv först gjorde, om vi faktiskt blåser upp betydelsen av falska nyheter. Den obehagliga sanningen är kanske att Donald Trump vann valet för att han stöddes av en stark politisk rörelse, där rasism var den avgörande faktorn. Och att möta det hotet kräver helt andra saker.

Oavsett vad så är faktagranskning i medieflödet en fråga som kommer vara aktuell för biblioteken, då källkritisk kompetens är något som förknippas med vår profession. Se till exempel Wikipedias initiativ #1Lib1Ref (One Librarian, One Reference) som arbetar för att bibliotekarier ska fylla wikipedia med referenser.

Länkar:

Zuckerberg: Falska nyheter påverkade inte valet

Facebook inleder arbete mot falska nyheter

FB tar hjälp för att flagga falska nyheter

Martin Gelin: Rasismen är en politisk kraft i egen rätt

The Wikipedia Library – #1Lib1Ref

Tobias Willstedt