Kategorier
nyheter

Bibliotek och totalförsvaret – vad innebär det?

Text: Emma Karlsson

Kris. Ordet som verkar återkomma allt oftare för att beskriva händelser i samtiden och inför framtiden. Humanitära kriser följs av flyktingkriser, klimatkrisen kastar sin skugga över både nuet och framtiden, pandemin medförde en samhällskris av sällan skådat slag, med vårdkris och infodemi som följd. Huruvida vissa av dessa händelser egentligen bör benämnas som kriser (att människor på flykt kallas för en kris för samhället känns osmakligt) är något som bör diskuteras. 

Vad är en kris egentligen? Oavsett namn har de händelser som beskrivits som kriser skakat om idén om vad samhället har kapacitet för, och hur vi ska möta krisen nästa gång. Biblioteksvärlden har ofta varit snabb på att plocka upp konsekvenserna för den egna sektorn. När samhället står inför en stor utmaning är vi ofta där och vill ställa upp. Visa att vi kan mer än vad budgeten rymmer. Men vilken roll bör biblioteken egentligen ta i en sådan situation?

Pandemin gav skjuts

Fackförbundet DIK har flera gånger föreslagit att biblioteken ska ingå i totalförsvaret, för att stärka kulturens position både vid en kris såsom pandemin, och inför den informationskris som ofta aktualiseras inför val eller världshändelser: propaganda på sociala medier, desinformation och fake news.1,2 När DIK först lyfte frågan 2019 fick de inget större gehör, men sedan kom coronapandemin. En tid av debatt kring desinformation, behov av källkritik och stängda bibliotek gav vind i seglen för frågan om beredskap och därmed i förlängningen totalförsvaret. Ett nätverk inom Svensk biblioteksförening startades för att undersöka frågan, liksom en grupp på Facebook där bibliotekarier kunde diskutera frågan.3 Men det verkar vara fler än jag som inte förstår vad detta innebär och ställer sig frågan: vad är egentligen totalförsvaret?

Totalförsvaret består av det civila försvaret och det militära försvaret och är verksamheter som behövs för att förbereda Sverige ifall beredskapen höjs. Höjd beredskap består av två nivåer med olika åtgärder kopplade till sig: skärpt beredskap och högsta beredskap. Vid högsta beredskap är det krig eller krigstillstånd och då är totalförsvaret den enda verksamhet som ska utföras i samhället.4 Militärt försvar är ganska lätt att förstå vad det innebär, men vad betyder civilt försvar? Det innefattar verksamhet som myndigheter, kommuner, regioner, enskilda, företag, frivilliga försvarsorganisationer och det civila samhället med flera vidtar för att förbereda Sverige för krig. Det innebär att dessa verksamheter förväntas kunna hålla igång även under strömavbrott, it-attacker eller sabotage.5

Alla medborgares ansvar

Sverige har under det sena 1900-talet haft ett totalförsvar, men efter kalla krigets slut avvecklade man det. Beredskap fanns kvar, men mer inriktat mot fredstida kriser, och inte krigssituationer. Totalförsvarets effektivitet vid kris och krig bygger dock på att den civila beredskapen fungerar som den ska och att viktiga samhällsresurser samordnas.6

2015, efter Rysslands annektering av Krim, beslutades det att planerna på totalförsvarets uppbyggnad skulle tas upp igen.7,8 Efter Rysslands invasion av Ukraina under 2022 beslutade regeringen att beredskapen skulle stärkas ytterligare.9 Förutsättningarna idag är såklart väldigt annorlunda jämfört med början av 1990-talet, med viktiga resurser och infrastruktur som nu är webbaserade. Desinformation och cyberattacker är några exempel på nya företeelser som kan störa eller slå ut viktiga samhällsfunktioner.10 Som ett led i att motverka liknande hot har en ny myndighet, Myndigheten för psykologiskt försvar, börjat sitt arbete under 2022 med att ”stärka befolkningens motståndskraft”.11 För att sammanfatta kan man säga att alla medborgare egentligen ingår i totalförsvaret, eftersom alla – från enskilda individer till kommuner, regioner, län, regering och riksdag – har ett ansvar ifall krisen eller kriget kommer. Vägrar man utföra den plikten kan man få böter eller fängelse.

En fråga om tydlighet och resurser

Då ställer man sig ju frågan: om det redan finns en plan för hur de flesta huvudmän i det svenska biblioteksväsendet ska agera i kris, och därmed hur deras anställda ska arbeta under sådana förhållanden, varför göra så stor sak av att ingå i totalförsvaret nu? En förklaring är att eftersom planeringen och utvecklingen av totalförsvaret ska upptas igen finns nya chanser att få en tydligare roll och resurser till kulturinstitutioner, och det skulle stärka bibliotekens position i en infrastruktur kring ansvarsfördelning.12 Dessutom menar DIK att biblioteksväsendet, som ska arbeta för fri åsiktsbildning och därmed också källkritik, ”har vapnet men [biblioteksväsendet] kastar det i sjön”.13 I stunder av kris behövs samverkan, och DIK menar att det inte har funnits under pandemin.14 DIK menar helt enkelt att kulturen i allmänhet och biblioteken i synnerhet har kompetenser inom källkritik och desinformation som kan vara till nytta i sådana extrema situationer. 

Men hur mycket arbetar biblioteken med dessa frågor dagligdags? Olika bibliotekstyper ägnar olika stor del av sin verksamhet åt källkritik och MIK. Inom folkbiblioteken ägnas inte så mycket tid åt regelrätt källkritik. Det är inte heller säkert om man ser det som sitt främsta uppdrag om man är exempelvis barnbibliotekarie på ett folkbibliotek eftersom andra aktörer såsom skolan och skolbiblioteken har ett tydligare uppdrag där. Ska alla bibliotekstyper ägna sig åt samma verksamhet vid höjd beredskap?

Konkret förslag saknas

Tanken att vara en självklar del av totalförsvaret kan vara god, men på vilket sätt behöver definieras om man ska ta det som ett seriöst förslag. Inte ens i den nationella biblioteksstrategin utvecklas själva idén om biblioteken i totalförsvaret nämnvärt, även om det lyfts som en viktig fråga.15 Enligt journalisten Erik Fichtelius, som står bakom förslaget i den nationella biblioteksstrategin, är själva utformningen något som ska arbetas fram. Han menar i en artikel, publicerad i Biblioteksbladet, att biblioteksvärlden behöver kompetensutvecklas inom desinformation och källkritik för att förbereda sig på olika krissituationer. Han menar också att bibliotekens demokratiska uppdrag inte påverkas av att ingå i totalförsvaret, eftersom verksamheten ska fungera och skyddas på samma sätt som i fredstid. Han bemöter därmed en kritik som lyfts, som har gått ut på att ställa frågan ifall inte biblioteken blir statens megafon om det ingår i totalförsvaret.16 Det är nämligen i gråzonerna vi stöter på patrull. Det är i krisen vårt uppdrag blir som svårast. Ett av målen för det civila försvaret är att: ”Upprätthålla samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar och bidra till att förstärka försvarsvilja.” Försvarsviljan. Ett ord jag inte hade hört förut. Vilka krav ställer det på biblioteken som ska bedriva källkritik och bidra till fri åsiktsbildning även i kris?

Beredskap för vad?

Det är klart att det inte finns en tydlig roll än, utvecklingen och planeringen pågår fortfarande. Frågan behöver diskuteras mer och bibliotekens roll i totalförsvaret på ett praktiskt plan behöver preciseras.17 Särskilt om man ser till dagens situation. Enligt krishanteringens tre grundprinciper – att de som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden också ska ha det i kris, att vid en kris ska verksamheten kunna fungera så normalt som möjligt och att en kris ska hanteras där den inträffar och av närmast berörda ansvariga – ska ju biblioteken redan fungera på ett sådant sätt att de kan stå emot en kris.18 Efter en pandemi kan nog en del hålla med om att vi inte är där än. I de fortsatta diskussionerna kring totalförsvaret borde frågan snarare bli: vad är beredskap? Och beredskap för vad?

Vi är inte beredda för kris och krig. Men är vi förberedda på att bygga ett samhälle baserat på trygghet för alla? Om verksamheter ska fungera som vanligt vid en kris behövs resurser, resurser många behöver redan idag. Är vi beredda att bedriva den biblioteksverksamhet som beskrivs i debatten om totalförsvaret även i fredstid? Är vi beredda redan nu att satsa på kultur och alla medborgares rätt att ta del av den på lika villkor? Det brukar sägas att bibliotek är det enda återstående icke-kommersiella rummet, borde inte det vara någonting för samhället att vara stolt över? Var är alla de institutioner som kan hjälpa oss att bära den tunga bördan? Jo, just det, de är nedlagda sedan länge. Jag skulle önska av debatten att bibliotekens existensberättigande inte utgår från kris, utan istället visionen om det demokratiska samhället.

Litteratur

  1. Troberg, Anna, DIK – facket för kultur och kommunikation, Vi har vapnet men vi kastar det i sjön, 5 februari 2019, https://dik.se/om-oss/nyheter/anna-troberg-vi-har-vapnet-men-vi-kastar-det-i-sjon, [hämtad 2022-08-10]
  2.  Troberg, Anna, DIK – facket för kultur och kommunikation, Kulturen borde inkluderas i Sveriges totalförsvar, 2 februari 2021, https://dik.se/om-oss/nyheter/anna-troberg-kulturen-borde-inkluderas-i-sveriges-totalforsvar [hämtad 2022-08-10]
  3.  Troberg, Anna & Alm Dahlin, Kristoffer, Lunchwebbinarium om kulturens roll i totalförsvaret, 2022, [Inspelad föreläsning], Youtube, https://www.youtube.com/watch?v=_h1JAza62vE&t=3s
  4.  Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Handlingskraft – handlingsplan för att främja och utveckla en sammanhängande planering för totalförsvaret 2021-2025 2021, FM2021 -l 7683:2 MSB2020-16261-3, https://webbutbildning.msb.se/utb/Totalforsvar/story_content/external_files/handlingskraft.pdf [hämtad 2022-08-13]
  5.  Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Totalförsvaret – ett gemensamt ansvar, [webbutbildning] 2022, https://webbutbildning.msb.se/utb/Totalforsvar/ [hämtad 2022-08-08]
  6.  Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Totalförsvaret – ett gemensamt ansvar.
  7.  Troberg & Alm Dahlin Lunchwebbinarium om kulturens roll i totalförsvaret
  8.  Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Totalförsvaret – ett gemensamt ansvar.
  9.  Regeringen, Stärkt beredskap för kris och krig, 2022, https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2022/05/starkt-beredskap-for-kris-och-krig/ [hämtad 2022-08-11]
  10.  Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Totalförsvaret – ett gemensamt ansvar.
  11.  Myndigheten för psykologiskt försvar, Vårt uppdrag, 2022, https://www.mpf.se/vart-uppdrag/ [hämtad 2022-08-11]
  12.  Joyce, Marie-Louise & Wallin Lämsä, Camilla Del av totalförsvaret – men med oberoendet i behåll, 2021, https://www.biblioteksbladet.se/ideer/debatt/del-av-totalforsvaret-men-med-oberoendet-i-behall/ [hämtad 2022-08-14]
  13.  Troberg Vi har vapnet men vi kastar det i sjön
  14.  Troberg & Alm Dahlin Lunchwebbinarium om kulturens roll i totalförsvaret
  15.  Kulturdepartementet, Strategi för ett starkt biblioteksväsende 2022-2025, 2022, (Stockholm, Kulturdepartementet 2022), s. 24.
  16.  Fichtelius, Erik, Biblioteken måste förbereda sig på en roll i totalförsvaret, 2021, https://www.biblioteksbladet.se/nyheter/biblioteken-maste-forbereda-sig-pa-en-roll-i-totalforsvaret/ [hämtad 2022-08-14]
  17.  Joyce & Wallin, Del av totalförsvaret – men med oberoendet i behåll
  18.  Krisinformation, Krishanteringens grunder, 2022, https://www.krisinformation.se/detta-gor-samhallet/mer-om-sveriges-krishanteringssystem/krishanteringens-grunder?fbclid=IwAR3xBTppvGKotIMq5fQHVdy7RrXaiSTPntH3fmmSMH8YZ9yZ2-hlxcqq2W4 [hämtad 2022-08-12]

Prenumerera

Få nästa nummer av bis i brevlådan! En prenumeration kostar från 160 kronor för fyra nummer och du kan betala enkelt med Swish.