Etikettarkiv: e-böcker

Nationell biblioteksstatistik och långsam biblioteksdöd

bibliotek 2016KB:s biblioteksstatistik visar på en bred nedgång av användandet av bibliotekens tjänster som bara delvis kompenseras av ett ökat användande av bibliotekens digitala tjänster. Samtidigt fortsätter antalet folkbibliotek att sjunka och vi ser att många skolor fortfarande saknar bemannade skolbibliotek.

Förra veckan släpptes KB:s Bibliotek 2016 – den samlade nationella biblioteksstatistiken över de offentligt finansierade biblioteken i Sverige. Det är intressant läsning. Statistiken visar bland annat på avsaknaden av bemannande skolbibliotek. Att många skolor saknar skolbibliotek är något som med jämna mellanrum flyter upp i den offentliga debatten – fortfarande har bara drygt hälften av landets 1,3 miljoner elever tillgång till ett skolbibliotek med ungefär halvtidsbemanning. Det som är tråkigt är att vi inte kan se någon positiv utveckling vad gäller bemannade skolbibliotek trots att många beslutsfattare och andra ger uttryck för sin bestörthet när dessa trista fakta då och då uppmärksammas. Bemanningen på biblioteken är i stort sett oförändrad jämfört med föregående års mätning.

Vidare så kan vi i statistiken se en kraftig ökning av utlånen av e-medier på hela 25 %. Detta sker samtidigt som vi också ser stigande försäljningssiffror av e-medier i Sverige. Tyvärr går lånen ned generellt eftersom de fysiska boklånen går ned mer än de digitala ökar. Även vad gäller besöken på folkbiblioteken ser vi samma trend. De digitala besöken ökar, men inte tillräckligt för att kompensera att det är färre fysiska besök än 2015.

Nedgångarna på lån och besök gäller alla biblioteksformer men enbart på folkbiblioteken kan vi konstatera att utlåningen av fysiska medier minskat med 4 procent, från 63 miljoner till 61 miljoner lån. Folkbibliotekens fysiska besök har minskat med en miljon i jämförelse med 2015.

Den negativa trenden med folkbibliotekens långsamt sjunkande lån har varit tydlig sen 90-talet. Dystert? Jag tycker inte vi kan diskutera de här sjunkande siffrorna utan att samtidigt nämna att folkbiblioteken har minskat i antal, från 1 539 år 1995 till 1 132 år 2016 – vi kan alltså tala om en långsam biblioteksdöd om vi ser på utvecklingen under ett längre tidsperspektiv. Under 2016 lades 13 folkbibliotek ned och KB kommenterar att utlåningen minskar i takt med att folkbiblioteken i Sverige läggs ned. Lånen och besöken minskar men det måste vi ställa i perspektiv till att tillgången till folkbibliotek har blivit sämre ute i landet. Så färre lån och besök kan delvis förklaras med en försvinnande politisk vilja att driva och satsa på folkbibliotek.

Som helhet kan KB redovisa att antalet bibliotek (alla biblioteksformer) inom urvalsramen har minskat sedan föregående mätning från 2 304 till 2 239. Det finns således 65 färre bibliotek inom urvalsramen jämfört med 2015 (en minskning på 3 procent).

Länkar:

Sveriges officiella biblioteksstatistik 2016 | Biblioteksstatistik

E-böcker ökar och biblioteken satsar på barn och unga – Kungliga biblioteket

Tobias Willstedt

Statistik, statistik och mer statistik

batman bibliotekI en tid av falska nyheter och alternativa fakta, kan en bibliotekarie konstatera att det även är svårt med statistik.

Jag besökte biblioteket häromdagen. Jag surfade in på Stockholm stadsbiblioteks hemsida med en surfplatta, loggade in med mina inloggningsuppgifter och laddade sedan ned ett par e-böcker som jag sedan kunde börja läsa direkt utan att ha lämnat soffan. Fantastisk tjänst! Tyvärr skulle denna handling passerat helt obemärkt förbi i Myndigheten för kulturanalys senaste rapport Kulturen i siffror som bara redovisar fysiska besök och lån av fysiska böcker i sitt avsnitt om bibliotekens verksamhet. Personligen så blir jag lite frustrerad, för det går inte att ge en rättvis bild av de svenska folkbibliotekens verksamhet i samtiden utan att redovisa användandet av bibliotekens e-tjänster (när vi nu lever i ett alltmer digitaliserat samhälle). Detta menar jag även om e-bokens genomslag låter vänta på sig (eller kanske helt har frusit inne?).

Att det går si och så med e-bokens genombrott ser vi också i de senaste siffrorna från Storbritannien där förläggarna redovisar rekordsiffror i försäljningen av böcker – men dalande siffror för just e-böckerna. Det känns relevant att följa vad som händer i Storbritannien just nu med anledning av den omskrivna biblioteksdöden. BiS har tidigare skrivit om utvecklingen där, och tyvärr ser det fortsatt illa ut. Många bibliotek har lagts ner och andra hotas av nedläggning, vilket får konsekvenser för hela samhället. Nyligen kom dock ett glädjebud från BBC som med stöd i en nyligen utgiven studie hävdade att biblioteksanvändandet har ökat i åldrarna 15-24 . Inte vill jag regna på någons parad, men efter att ha tittat närmare på de data som studien (Shining a light) faktiskt levererar så tycker åtminstone jag att det är svårt att ge en entydig bild av den utvecklingen. Men det är svårt med statistik och man vill gärna sätta en rubrik som väcker folks intresse.

Länkar:

Ny rapport: Kulturen i siffror – Kulturanalys

UK Publishing Has Record 2016, Sales Up 7% to £4.8bn

Brexit från biblioteken

BBC: More young people using libraries, study finds

Shining a light: How people in the UK and Ireland use public libraries and what they think of them

Tobias Willstedt

Debatt: E-boksbedrägeriet sätter fingret på orimlig licensmodell

Följande debattartikel är hämtad från bis 2016:3-4 som precis har skickats ut till våra prenumeranter.

Vi fick nyligen läsa att flera bibliotek – Burlöv, Lomma och Staffanstorp – stoppar utlåningen av e-böcker. Detta efter att bedrägeri upptäckts på flera bibliotek runt om i Skåne, där förlag själva masslånat sina e-böcker för att få ersättning enligt den licensmodell som gäller för e-böcker (Sydsvenskan, 16 november). När e-böcker lånas ut från bibliotek så betalar biblioteket nämligen en licensavgift till bokförlaget – för varje utlåning – till skillnad från fysiska böcker som köps in för en engångssumma. Hela historien omfattar ett bedrägeri på nästan 100 000 kronor. Vem vet hur många fall av liknande bedrägerier som missats?

Som tur är så finns det en enkel lösning för att undvika detta brott då hela möjligheten till brott bygger på nämnda licensmodell. Samma månad som bedrägerihärvan uppdagades så fällde nämligen EU-domstolen sitt utlåtande i ett nederländskt fall om utlåning av e-böcker. Domstolen kom fram till att det är möjligt för biblioteken att betrakta utlåning av e-böcker på precis samma sätt som man betraktar utlåning av fysiska böcker, så länge övriga nationella bibliotekslagar följs.

Den svenska regeringen har ett utmärkt läge att använda sig av detta domslut för att i Sverige göra slut på ofoget med licenser för utlåning av e-böcker. Den gynnar enbart förlagsbranschens särintresse och hindrar spridandet av kunskap, vilket måste ses som en av bibliotekens huvuduppgifter. Dessutom leder den som vi sett till enkla möjligheter för bedrägeri, där företag stjäl skattepengar.

Som nämnts ovan så är en av bibliotekens huvuduppgifter att sprida fri kunskap till allmänheten, oavsett klasstillhörighet, så det är prekärt att vi fortfarande tvingar biblioteken till att begränsa spridandet av e-böcker på konstgjord väg. Att biblioteken begränsar lånen av fysiska böcker är klart förståeligt – fysiska böcker är en ändlig resurs och helt enkelt skulle ta

slut om de aldrig returnerades – men när biblioteken sätter in tekniska spärrar för att hindra utlåning av e-böcker på effektivt vis, då motverkar man sitt syfte.

ibliotekens utlåning av e-böcker kan göras effektiv och konduktiv för kunskapsspridning genom att licensmodellen avskaffas och det (för den kunnige ineffektiva) DRM-skydd som förstör den utlånade e-boken efter ett visst datum förbjuds. Vi instämmer med IFLA – lagstiftarna behöver ta sitt ansvar för att biblioteken ska kunna fylla sitt viktiga syfte.

Magnus Andersson, partiledare för Piratpartiet

Mattias Rubenson, debattsamordnare för Piratpartiet

Acceptera inte DRM!

Idag är det internationella dagen mot DRM, Digital ”Restrictions” Management.

DRM är ett paraplybegrepp för de tekniker som låser in digitala media bakom artificiella spärrar, något som innebär både en reglering av hur du kan använda dessa media på din dator och möjligheter för företag att samla in data om din användning, alltså övervakning.

Dessa konstruerade spärrar begränsar friheten för oss användare och gör oss beroende av företagens gränssnitt och servrar för vår mediekonsumtion. Vi kan inte spela upp medierna i de program vi själva väljer, utan blir beroende av påtvingad, ofri programvara. Vår möjlighet att kopiera filer stängs av, trots att det finns många tillåtna situationer av kopiering av även upphovsrättsskyddat material. Vi hänvisas till online-läsning, till stressen att ständigt vara uppkopplad för att kunna använda våra datorer eller läsplattor.

Exempel på DRM-system är e-böcker med kryptering (till exempel de av svenska bibliotek ”utlånade” e-böckerna från Elib eller andra leverantörer), men också Spotify, Netflix och SVT Play är tjänster vars ”strömning” kräver en inlåsning av medierna i dessa företags plattformar.

Det är dags för oss alla att stå upp mot företagens annektering av vårt privatliv och våra datorer. Bibliotek och andra, förena er och engagera er i kampen mot DRM!

Läs mer:

 

Martin Persson

Frågorna mer intressanta än svaren – om e-böcker

Tillbringat dagen på tredje seminariet om e-böcker i en serie om e-boksfrågan som Kultur Skåne har anordnat för bibliotek. Det som var intressant nu och även på tidigare seminarium är hur de belyser hela spektrat och kedjan: författar/skribenter>förlag/utgivning>marknad>bibliotek>teknik/maskin>läsaren/konsumenten. Allting hänger ihop. Biblioteket är ingen isolerad ö som kan föra en egen agenda utan att vara medveten och ha kunskap om hur författaren resonerar, förlagen handlar, hur marknaden fungerar och hur läsaren upplever det. Crossover.

Nåväl. Dagen inleddes med litteraturforskaren Ann Steiner från Lunds universitet som gjorde ett intressant helhetsgrepp kring ämnet där flera slutsatser var hämtade från USA eftersom e-boksläsandet är mer utvecklat där. Tänker inte återge hela hennes resonemang utan istället lyfta några intressanta påståenden som kom upp under hennes föredrag (inte nödvändigtvis hennes ord) som är värt att fundera vidare på:

Om tio år finns inte den svenska fysiska bokhandeln kvar. Då är bibliotek den enda platsen där människor kan komma nära en fysisk bok.

Det här tycker jag är intressant då det redan nu finns exempel i Danmark på bibliotek som börjar samarbeta med bokhandel. Rätt väg att gå? Folkbibliotek bygger till stor del sin verksamhet på begreppet gratis vilket är motsatsen till vad en bokhandel sysslar med. Samtidigt har båda som uppgift att dra fler läsare, fler lån/köp och att marknadsföra författare/böcker. Vad innebär det för ett bibliotek när den fysiska bokhandeln försvinner i stan?

Bibliotek ska inte hålla på med utlån e-böcker. Särskilt inte nyutgivning. Det är inte hållbart.

Detta påstående kom upp på slutet och skeptikerna fick väl vatten på sin kvarn medan en annan tyckte att det var intressant. Ja, bibliotek ska inte hålla på med det om marknaden i Sverige ska komma igång. Riskerna med ett intåg av amerikanska företag är stora och då finns det språkpolitiska risker när engelska e-böcker lockar till sig svenska läsare. Men nej, biblioteket måste låna ut e-böcker eftersom det är vad en grupp låntagare vill ha, precis som en annan grupp vill ha talböcker och pocket. Formatet ska inte stoppa biblioteket med sitt uppdrag: stimulera läsning & läslust. Ja, avtalet som bibliotek har med Elib är väldigt dåligt & Ja, det är problematiskt när förlagen kan göra som de vill med karenstid etc.

Under dagen twittrades det ut att frågorna är mer intressanta än svaren. Jag håller med. Det här berör så många delar av ett folkbiblioteks verksamhet och uppdrag – ideologiskt, arbetssätt och innehåll. Det finns inga svar. Men det måste finnas en vilja att diskutera och bredda seendet något. Inte polarisera frågan med pappret och fysiska boken. Dynamiken är spännande men gynnar inte utvecklingen.

Andrea