Fotografen Bert Leandersson och arkitekturjournalisten Dan Hallemar har tillsammans skapat ett praktverk, en fotobilderbok, med det enkla namnet Folkbiblioteket. De presenterade boken på Bokmässan med sådan insikt och entusiasm att man förstod att de knäckt koden och insett folkbibliotekets avgörande roll såväl i samhället som för individen.
Trettiofem bibliotek och en bokbuss porträtteras i alfabetisk ordning från Almedalen till Östersund. Från de allra minsta och sedan hela vägen till alla de största stadsbiblioteken, från små bibliotek inkyffade i redan befintliga byggnader till arkitektoniskt monumentala kulturpalats, alla beskrivs inkännande vad gäller såväl arkitekturen som verksamheten.
På så sätt skapas en bild av hur man de senaste hundra åren sett och nu ser på bibliotekets innehåll och den byggnad som det ska rymmas i.
Bibliotekets uppdrag vad gäller demokrati, kunskaps- och kulturförmedling gäller sedan mer än ett sekel. Men vad detta innebär har skiftat genom åren på grund av olika materiella, ekonomiska och politiska förutsättningar. Kraven och möjligheterna blir hela tiden större medan ekonomin oftast krymper, alltmer ska rymmas inom allt knappare ramar såväl ekonomiskt som lokalmässigt. Detta i ett samhälle som hela tiden är statt i förändring och ställer nya krav. Tulipanaros!
Varje biblioteksporträtt, som mest består av foton, ger en liten redogörelse för hur biblioteket är placerat i just det samhället och vad det betyder för hur och av vem det nyttjas. Lokalens arkitektur, vilka material som använts och inredningen beskrivs liksom vilket intryck lokalen gör och hur det verkar att funka. Så ges glimtar av verksamheten genom redogörelser för vad som är på gång just när man är där och genom samtal med personalen. Då framkommer ofta det som beskrivs som ”glappet mellan hus och verksamhet”, som väl kan ses som en röd tråd i boken.
Det handlar mycket om monumentala bokhallar, takhöjd, ljus, glas, betong, trä och trappor, massor av trappor, allt på gott och ont. Ska biblioteket vara ett mysigt vardagsrum med låga trösklar mitt i samhällets centrum eller en kunskapens katedral i en grönskande park? Idealet har varierat under de gångna hundra åren. Svaret är självklart både ock och allt genast. Ännu en tulipanaros! Boken beskriver hur personalen hela tiden kämpar med att på en massa kreativa sätt anpassa gamla lokaler till nya krav. Man skapar nya rum för nya aktiviteter, man skärmar av och flyttar runt, sätter hjul på hyllorna, myser till det i vrårna, möblerar för tystnad och studier liksom för samtal och skapande.
Slutsatsen man kan dra är att vissa tjusiga lokaler med arkitektonisk status är svåra att förändra utifrån nya behov och ibland går det bara inte. Ofta är det för trångt, man måste få bygga till eller bygga nytt. En annan och den viktigaste slutsatsen är att arkitekt och inredare måste ha med personalen i planeringen och genomförandet hela vägen vid både om- och nybyggnad. Om ett bibliotek sägs, i en bisats, att det nog blev så bra för att arkitektens mamma hade jobbat på bibliotek!
Boken avslutas med två mycket givande korta artiklar om tankar och ideal gällande folkbiblioteksbyggnader under hundra år. Joacim Hansson skriver utifrån en biblioteksideologisk vinkel medan Claes Caldeby avhandlar de arkitekturhistoriska idealen, båda är professorer i sina ämnen.
Sammantaget är det en inspirerande och tänkvärd bok som ger en bild av det kaos av krav, möjligheter och begränsningar som biblioteken och dess personal verkar mitt i. Det är en nödvändig bok för arkitekter, politiker, inredare, bibliotekspersonal och alla andra som är involverade i om- och nybyggnad av folkbibliotek. Detta för att undvika den totala inkompetens som gjorde att man i Göteborg hyrde in fyra våningar i ett nytt kontorshus, dock inte bottenvåningen, för det nya Världslitteraturhuset. Ingen inre förbindelse finns mellan våningarna så det blev en helt omöjlig situation med alltför lite personal, alltså har man nu stängt en våning och tagit bort det mesta av facklitteraturen. Stora visioner! Flopp!
Ingrid Atlestam
Prenumerera
Få nästa nummer av bis i brevlådan! En prenumeration kostar från 175 kronor för fyra nummer och du kan betala enkelt med Swish.
BiS 