Etikettarkiv: bis 2019:02

Nu kan du läsa bis 2019:02 digitalt!

Omslag bis 2019:02

Du vet väl om att du är välkommen att läsa äldre nummer av Sveriges enda radikala bibliotekstidskrift, helt gratis? Nu kan du ladda ner bis 2019:02 som skickades ut till prenumeranterna i juni.

Ur innehållet

  • Vad händer inom Stockholms stadsbibliotek?

    bis har frågat Patrik Schylström, medarrangör till manifestationen “Rädda biblioteken”, och stadsbibliotekarie Daniel Forsman om vad de kontroversiella besparingarna kommer få för konsekvenser. Dessutom en Epilog och sorgesång över Stockholms stadsbibliotek av Cecilia Billsdotter Jonsson.

  • Öppen tillgång?

    I slutet av mars i år lämnade Kungliga biblioteket över fem utredningar kring läget över öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. Charlotte Högberg och Sofia Berg tittar i varsin text närmare på tre av utredningarna och ser att trots välgjorda utredningar för öppen tillgång behöver strategierna omsättas i praktisk handling.

  • Vad menar vi när vi talar om integration?

    Biblioteken bör gräva djupare i frågan om rasistiska strukturer menar Karin Råghall som reflekterar över James Baldwin och en rasism som alltid placeras någon annanstans.

  • “Kan bibliotekarier vara emot att det öppnas bibliotek?”

    Eleonor Pavlov älskar bibliotek men känner motstridiga känslor vad gäller fler biblioteksfilialer i Lunds kommun.

  • “Livligt och rörigt och ganska uppiggande”

    Lena Lundgren rapporterar från Svensk biblioteksförenings årsmöte.

  • Recensioner

    Recensioner av Löpa linan ut och Brev från en cell.

  • Internet och bibliotekets närvaro

  • Fler texter, krönikor och nyheter!

Medverkande

Bengt Berg. Poet och förläggare. I höst aktuell med boken Jag går där jag gick, dikter och foton.

Sofia Berg bor i Malmö och arbetar som skolbibliotekarie.

Fredrik Eriksson. Lärare och skribent i Malmö.

Charlotte Högberg.  Bibliotekarie bosatt i Lund.

Cecilia Billsdotter Jonsson är bibliotekarie, frilansskribent, spelar klarinett i blåsorkester, sjunger i kör, läser och skriver gärna på tunnelbanan.

Stellan Klint. Medicinsk bibliotekarie i Malmö.

Lena Lundgren. Bibliotekarie och tidigare utvecklingsledare vid Regionbibliotek Stockholm.

Tobias Nordberg. Bibliotekarie i Uddevalla med fokus på folkbibliotekets roll i informationssamhället.

Eleonor Pavlov. Barnbibliotekarie i Lund som arbetar med inköp och förmedling av barnlitteratur.

Karin Råghall är bibliotekarie i Dorotea.

Röda Linabis ständiga samtidskommentator.

Tobias Willstedt arbetar med biblioteksverksamhet i Stockholm och är BiS webbredaktör.

Läs mer

Prenumerera

Få nästa nummer av bis i brevlådan! En prenumeration kostar från 160 kronor för fyra nummer och du kan betala enkelt med swish.

Redaktionen

Särskilda utmaningar för öppen tillgång till monografier

En av Kungliga bibliotekets fem utredningar, Öppen tillgång till böcker, visar att det saknas enhetlighet för publicering av monografier. Det gör det svårt att skapa en infrastruktur kring publicering, vilket kan bidra till att försvåra utvecklingen mot öppen tillgång. Utredningen tydliggör också att olika former av vetenskapliga publikationer inte verkar under samma förutsättningar, vilket sätter former som monografier under extra stor press i arbetet med publicering med öppen tillgång. 

Text: Sofia Berg

Illustration: Stellan Klint

Öppen tillgång till böcker är en av de fem utredningar som Kungliga biblioteket (KB) gjorde inom ramen för det nationella samordningsuppdrag för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. Utredningen bygger bland annat på enkäter som skickades ut till svenska förlag, utbyten med olika representanter för forskningsfinansiärer i Sverige och seminarier vid sektionen för biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås. Syftet med utredningen var att teckna en bild av hur publiceringen av vetenskapliga böcker ser ut i Sverige. Utredningen ger en översikt om hur läget ser ut för monografier att publiceras med öppen tillgång – där både möjligheter och utmaningar adresseras – där utmaningarna är många fler än möjligheterna idag. Inom ramen för utredningen definieras en monografi som en längre framställning av ett sammanhållet ämne där boken i någon mån ska vara ett resultat av forskningsarbete, den ska vara skriven av forskare knutna till ett svenskt lärosäte eller offentlig institution, publikationen ska riktas mot forskarsamhället samt att monografin ska vara finansierad med offentliga medel. Inom monografier räknas även antologier in.

Utredningen visar att det finns flera svårigheter och begränsningar som kan försvåra arbetet mot det generella målet att all offentligt finansierad forskning inom relativt snar framtid ska publiceras med öppen tillgång. Det främsta problemet som utredningen visar, som löper generellt i rapporten, är att det är svårt att helt tydligt lokalisera vilka problem som finns. Därför blir det också svårt att hitta potentiella lösningar på dem. KB adresserar i sin rapport speciellt några saker som gör det komplicerat för monografier att följa ett publiceringsmönster inom open access-ramar. De flesta svårigheterna verkar beröra brist på enhetlighet, struktur och okunskap mellan inblandade instanser som förlag, lärosäten, finansiärer och författare.

De utmaningar som lyfts främst i utredningen är att monografier som publikationstyp ofta saknar enhetlig definition, vilket i sig gör det svårt att se vilka åtgärder som behöver göras i arbetet mot öppen tillgång. Dessutom värderas monografier ofta olika inom olika ämnesområden och det påverkar vilken attityd författare, förlag och finansiärer har till att monografier ska publiceras med öppen tillgång. Publiceringsmönster mellan olika vetenskaper och hur deras publiceringstraditioner ser ut gällande monografier kan skilja sig mycket från varandra. Svenska forskare använder sig också av en rad olika publiceringskanaler för monografier och därför går det inte att teckna en tydlig bild av hur varje enskild kanal förhåller sig till att publicera fritt tillgängligt. Det har dessutom visat sig vara svårt att göra en kartläggning eftersom den svenska marknaden skiljer sig mot den internationella marknaden gällande monografier och därför blir det svårt att se på exempel från andra länder.

Finns det något i utredningen som tyder på en positiv trend för monografier och utvecklingen mot open access? Det finns ett litet antal exempel – öppet tillgängliga böcker bidrar till ökad spridning av publikationer, vilket är en tilltalande anledning. Även citeringen av monografier ökar när publikationerna har gjorts fullt tillgängliga elektroniskt. Även om det betyder att försäljningen minskar, vilket kan vara problematiskt för forskare inom mindre ekonomiskt lukrativa ämnesområden, innebär fler citeringar ökad ”prestige” för forskare. Utredningen lyfter dessutom några lyckade exempel där en början på en infrastruktur kan ses, där förlag har som medveten strategi att publicera vetenskapliga böcker med öppen tillgång. Stockholm University Press och Lund University Press är två förlag som skapats genom Stockholms universitet och Lunds universitet där båda har fokus på att inte bara publicera vetenskapliga artiklar i open access utan också just böcker. Även Kriterium, som är ett nationellt samarbetsinitiativ för böcker inom humaniora och samhällsvetenskap där svenska lärosäten och förlag samarbetar med stöd från Vetenskapsrådet, lyfts fram.

Person sitter vid dator som har stoppruta med texten "Contact your library"

Utredningen sammanfattas med att det tydligaste problemet verkar vara bristen på en infrastruktur för hur monografier ska publiceras. Vad som ligger bakom detta är svårt att säga, men utredningen visar att det eventuellt inte bara handlar om ovilja från exempelvis förlag och finansiärer, utan att det även kan bero på okunskap. De enkätresultat utredningen analyserat visar att kommersiella förlag menar just det – de är inte helt ovilliga till att tillgängliggöra vetenskapliga böcker, men det försvårar att de inte vet hur de ska gå tillväga. Förlagen beskrev att de dels har en oro för minskad försäljning men en betydande faktor var att de saknade kunskap om hur en förändring till open access skulle göras. Det krävs alltså inte bara förändrade ekonomiska strategier, utan också juridisk kunskap.

Utredningen ger en bra översikt där den berör de olika parter som är inblandade i publiceringsprocessen kring monografier; kommersiella och icke-kommersiella förlag, lärosäten, finansiärer, författare samt det omgivande samhället. Även om det sistnämnda kunde ha fått ännu mer fokus då den huvudsakliga poängen med öppen tillgång är att tillgängliggöra forskningen. Men trots översikten, som är grundlig, saknas ändå mer konkreta rekommendationer i slutet av utredningen. Utredningen sammanfattar mest de problem som texten tagit upp, vilket gör att rekommendationerna mer blir en slags nulägesrapportering. Vad som också syns är att olika publiceringsformer verkar under olika förutsättningar i rörelsen mot öppen tillgång. Det är tydligt att vetenskapliga artiklar och monografier har olika förutsättningar. Därför kan en mena att det skulle vara orimligt att kräva att all offentligt finansierad forskning ska uppnå samma mål kring open access samtidigt. Kanske behöver monografier befinna sig under en experimentell fas under en längre tid än vetenskapliga artiklar, åtminstone verkar det så av utredningen att döma.

Utredningen

  • Öppen tillgång till böcker: en utredning inom ramen för Kungliga bibliotekets nationella samordningsuppdrag för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. (2019). [Stockholm]: Kungliga biblioteket, Enheten för nationell bibliotekssamverkan. Tillgänglig: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:publ-414

Läs mer