Du vet väl om att du är välkommen att läsa äldre nummer av Sveriges enda radikala bibliotekstidskrift helt gratis? Nu kan du ladda ner bis 3/2021 som skickades ut till prenumeranterna i september.
Ljudboksdebatten saknar funktionsrättsperspektiv Läsning av tryckta böcker ses oreflekterat i debatten som mera värdefull än andra former av läsning. Eleonor Pavlov och Tobias Willstedt diskuterar hur och varför man läser med öronen.
Ett bihang av kött till en algoritm av stål Smarta bibliotekssystem har börjat ta plats i vår vardag. Olof Risberg frågar sig om det innebär en automatisering av arbetet som förstärker bibliotekariens handlingsmöjligheter eller om det gör oss till algoritmernas bihang?
Vad är ett bibliotek? Pandemin har aktualiserat behovet av att definiera vad som menas med bibliotek. Lena Lundgren söker efter svar i bibliotekslagen och andra dokument.
Kan folkbibliotek i privat drift skapa biblioteksverksamhet för alla? Svensk biblioteksförening har på nytt valt att inte ta ställning i frågan om folkbibliotek i privat drift. Sofia Berg går igenom turerna kring rapporten Folkbibliotek på entreprenad, föreningens ställningstagande och tänker högt kring riskerna med folkbibliotek i privat drift.
Digital jämlikhet – en framtidsfråga Vad kan vi lära oss av den snabba digitalisering som skett under pandemin? Tobias Willstedt berättar om sitt arbete för att främja digital delaktighet och efterfrågar en politik för jämlikhet.
Dessutom – fler texter, krönikor och nyheter!
Medverkande
Ingrid Atlestam. Bibliotekarie och skribent med fokus på folkbibliotek då, nu och sedan.
Bengt Berg. Poet och förläggare för Heidruns förlag.
Sofia Berg bor i Malmö och arbetar som barn- och ungdomsbibliotekarie på folkbibliotek.
Lena Lundgren. Bibliotekarie och tidigare utvecklingsledare vid Regionbibliotek Stockholm.
Randi Myhre. Projektledare för Delmos-projektet som Biblioteksvännerna i Biskopsgården driver i samarbete med föreningar i Biskopsgården och tjänstepersoner inom Göteborgs Stad. Studiestödjare/läxhjälpare för vuxenstuderande på Hisingen och utbildare i språkutvecklande arbetssätt för Forum Skill. En av författarna till Föreningar i Biskopsgården – möjligheternas katalog (2021) och boken och samtalskorten Svenska på jobbet (2019 och 2020).
Eleonor Pavlov. Barnbibliotekarie i Lund med ett hjärta som brinner extra för inkluderingsfrågor.
Olof Risberg arbetar som bibliotekarie och har ett stort intresse för folkbildning och folkrörelser.
Karin Råghall bor och arbetar som bibliotekarie i Västerbotten.
Tobias Willstedt. Bibliotekarie med intresse för folkbibliotek, digitalisering och tillgänglig läsning.
Du vet väl om att du är välkommen att läsa äldre nummer av Sveriges enda radikala bibliotekstidskrift helt gratis? Nu kan du ladda ner bis 2/2021 som skickades ut till prenumeranterna i juni.
Trender i barn- och ungdomslitteraturen väcker oro Barn- och ungdomslitteratur fungerar som ett fönster mot världen och som en spegel mot en själv. Därför blir det problem när andelen översatta författare som ges ut i Sverige minskar signifikant.
Vem är aktivist? Förordade Valfrid Palmgren strikta urvalsprinciper eller ville hon ge allt åt alla? I två längre texter reder Lena Lundgren och BiS styrelse ut missförstånd och fortsätter diskussionen om bibliotek, aktivism och föreningens historia.
“Växande osäkerhet kring framtiden och en förhöjd stressnivå” bis ställer frågor om arbetsmiljö och omstart efter pandemin till Marie Gustavsson, Sara Kjellberg, Peter Björkman och Monika Staub Halling.
Dessutom – boktips, krönikor, nyheter och poesi!
Medverkande
Bengt Berg. Poet och förläggare för Heidruns förlag.
Sofia Berg. Bibliotekarie bosatt i Malmö.
Tommy Bildström. Bibliotekschef, Nordmaling, och debattör.
Peter Björkman. Samordnare på Regionbibliotek Västernorrland.
Lotta Davidson-Bask och Agnes Kauranen. Skolbibliotekarier på Polhemskolan i Lund. Båda är intresserade av skolbiblioteksutveckling och hur skolbiblioteket på bästa sätta kan stödja eleverna i deras lärande.
Christian Forsell. Bibliotekarie som bor i Lund och arbetar med mediaförsöjning oavsett format.
Marie Gustavsson. Bibliotekschef i Vallentuna.
Monika Staub Halling. Skolbibliotekarie sedan 2004, jobbar på en lågstadieskola i Lund, samt föreläser om skolbiblioteksutveckling. Brinner särskilt för samarbetet mellan skolbibliotekarie och pedagoger, och för likvärdiga skolbibliotek.
Björn Hellberg. Bibliotekarie på Katrineholms bibliotek som gillar poesi och science fiction.
Ida Holmlund. Gymnasiebibliotekarie i Umeå.
Sara Kjellberg. Bibliotekschef vid Malmö universitetsbibliotek.
Stellan Klint. Illustratör och sjukhusbibliotekarie i Malmö.
Lena Lundgren. Bibliotekarie och tidigare utvecklingsledare vid Regionbibliotek Stockholm.
Röda Lina. bis ständiga samtidskommentator.
Martin Persson. Arbetar med formatfrågor och tillgänglig läsning.
Annelien van der Tang. Bibliotekarie och sociolog.
Tobias Willstedt bor i Stockholm och tycker att folkbiblioteken är värda att kämpa för.
Klara Önnerfält är skolbibliotekarie, frilansande läsfrämjare och poddare. Hon är också författare till boken Klaras läsprepp – att främja läsning bland barn och unga (Btj Förlag, 2020).
Annelien van der Tang har tagit del av Svenska barnboksinstitutets årliga bokprovning och reflekterar över några specifika trender. Utgivningen av barn- och ungdomsböcker fortsätter att minska medan vuxenutgivningen ökar. Andelen översatta böcker har aldrig varit så låg i svensk barnbokshistoria som idag. I strävan efter att hålla kostnader nere och försäljningssiffror uppe påverkas mångfalden i svensk barnboksutgivning.
Text: Annelien van der Tang
I mars lämnade regeringen en skrivelse till riksdagen kring barns och ungas läsning, i vilken många av Läsdelegationens förslag föreslås genomföras. Regeringen gjorde bedömningen att det är angeläget att öka medvetenheten om att läsning och läsförmåga har stor samhällelig och individuell betydelse. Regeringen bedömde bland annat att läsförmågan ska förbättras, att fler än i dag regelbundet ska ta del av både fack- och skönlitteratur. Alla i Sverige oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsättningar, ska ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet. Med dessa nationella mål i bakhuvudet lyssnade jag på årets Bokprovning som anordnades av Svenska barnboksinstitutet.
Är vi på väg mot att strömningstjänster av ljudböcker ersätter föräldrarnas röst?
Jag vill gärna reflektera kring ett antal trender:
Vi ser en ökning i utgivningen av digitala ljudböcker för barn. Siffrorna visar också en slående hög utveckling avseende antalet lyssningar. Pandemin, med hemmasittande barn, är säkert en av flera bakomliggande orsaker till denna stigande siffra. Det är intressant att ställa sig frågan om det digitala lyssnandet har ersatt högläsning av föräldrar på hemmaplan. Andelen föräldrar som ägnar sig åt läsaktiviteter med barnen är lägre i Sverige än i många andra länder. Föräldrarnas högläsning för sina barn har minskat under de senaste decennierna. Är vi på väg mot att strömningstjänster av ljudböcker ersätter föräldrarnas röst?
Årets upplagor av barn- och ungdomsböcker har minskat med 8 % och det är tredje året i rad som utgivning av barn- och ungdomsböcker i tryckta format minskar. En av de tydligaste trenderna är att andelen översatta böcker aldrig varit så låg i svensk barnbokshistoria som idag, en minskning med 15 % av antalet översatta titlar. Vi ser sedan 2010 en nedåtgående trend. En del av förklaringen kan vara att svenska författare säljer bra och håller en hög kvalitet. Det är lättare för förläggare att hålla kontakt med svenska författare. En annan förklaring är att översättningen innebär en extra kostnad. Barn- och ungdomslitteratur fungerar som ett fönster mot världen och som en spegel mot en själv. Bokutgivningen bör präglas av mångfald. Frågan är hur alla som arbetar med läsfrämjande kan påverka en sådan negativ trend? Det är en fråga som bör diskuteras brett!
Vi ser samtidigt en motsatt trend när det gäller vuxenböcker, antalet titlar fortsätter att öka, även antalet översatta titlar ökar stadigt. Hur kommer det sig att det finns en så stor skillnad mellan vuxen- och barnutgivningen? Det är svårt att till exempel uppnå lönsamhet i utgivning av ungdomsböcker (en minskning med 21 %) och översatta böcker och det är svårt att nå ut med titlarna. Mattias Fyrenius, förlagschef på Bonnier Carlsen, anser att barnbokens synlighet och berättelsens fönster är betydligt mindre hos den fysiska bokhandeln och hos nätbokhandeln än fönstret för vuxenböcker. Barnlitteraturens fönster behöver stärkas även på skol- och folkbibliotek.
Bokprovningens logotyp
I Nederländerna ökade utgivning, försäljning och utlåning av bilderböcker när biblioteken implementerade Bokstart för åtta år sedan. I Sverige ser vi i år en minskning av utgivning av bilderböcker med 11 %, allt medan Bokstart implementeras i Sveriges kommuner.
I mitt hemland Nederländerna finns det sedan 1980-talet en stark samverkan mellan bibliotek, förlag och bokhandel, utifrån idén om att läsaren är den gemensamma nämnaren. Om man har köpt en bok eller lånat den på bibliotek är av mindre betydelse. I Sverige finns det mer vattentäta skott mellan bibliotek och bokhandel utifrån tanken (tror jag) att varje utlånad bok är lika med en icke såld bok. Om bibliotekarier, bokhandlare och förläggare tillsammans, sida vid sida skulle verka för ett läsande samhälle med ökad tillgång till böcker skulle det kasta nytt ljus över lönsamheten i barnboksutgivningen. I Nederländerna ökade utgivning, försäljning och utlåning av bilderböcker när biblioteken implementerade Bokstart för åtta år sedan. I Sverige ser vi i år en minskning av utgivning av bilderböcker med 11 %, allt medan Bokstart implementeras i Sveriges kommuner. Det som jag vill ha sagt är att det i slutänden lönar sig om bibliotek, förlag och bokhandel samarbetar.
Källor
Bokprovning 14 april 2021
Vad hände i utgivningen 2020? Statistik, teman och analyser / Kajsa Bäckius
Wikberg, E. (2021). Bokförsäljningsstatistiken Helåret 2020. Stockholm: Svenska Bokhandlareföreningens Service AB och Svenska Förläggareförening Ek. för.
Prenumerera
Få nästa nummer av bis i brevlådan! En prenumeration kostar från 175 kronor för fyra nummer och du kan betala enkelt med Swish.
En ensam bibliotekarie med 80 procents anställningsgrad. Ansvar för biblioteksverksamheten på fyra skolor, varav två med obefintliga eller undermåliga lokaler. Tydlig tjänstebeskrivning saknas, liksom lokal skolbiblioteksplan. Så såg förutsättningarna ut för Christina Degerström när hon tillträdde sin tjänst. Det här är hennes första erfarenhet som skolbibliotekarie.
Text: Ida Holmlund
Så här såg det ut på ett av biblioteken när Christina började. Foto: Christina Degerström
När Christina fick jobbet som skolbibliotekarie i Umeå kommun för fyra månader sedan visste hon inte riktigt vad det skulle innebära. Hon har stor erfarenhet från andra arbeten inom kultursektorn men hade aldrig tidigare jobbat som skolbibliotekarie. Eftersom tjänsten varit vakant under en längre tid fanns ingen som kunde göra en överlämning. I stället fick hon efter bästa förmåga efterforska, utforska och testa på egen hand – en process som fortfarande pågår.
Hur lägger man upp bokprat kring böcker man själv inte har plockat ihop? Hur distribuerar man pinkoder till elever utan att träffa dem? Hur får man till ett samarbete med lärare utan att ha träffats och utan naturliga mötesplatser? Hur får man eleverna att hitta till biblioteket när det inte ligger i skolans lokaler?
Hur lägger man upp bokprat kring böcker man själv inte har plockat ihop? Hur distribuerar man pinkoder till elever utan att träffa dem? Hur får man till ett samarbete med lärare utan att ha träffats och utan naturliga mötesplatser? Hur får man eleverna att hitta till biblioteket när det inte ligger i skolans lokaler? Stora frågor blandades med praktiska problem i behov av lösning.
Undermåliga lokaler
På en av skolorna Christina ansvarar för är biblioteket inrymt i en nedlagd förskola, tillsammans med musikundervisningen. Innan biblioteket hänvisades dit hade skolan planer på att placera det i skyddsrummet i källaren. Förslaget avblåstes dock eftersom det klassades som förrådsutrymme av fastighetsförvaltningen. När Christina kom till skolan för att starta upp verksamheten möttes hon av en hel del bråte, bland annat ett duschdraperi intill en gammal golvbrunn. Praktiskt på en förskola, inte lika ändamålsenligt i en bibliotekslokal.
Problemen med lokalen är många. På vintern blir den kall och elförsörjningen brister. Musikundervisningen vägg i vägg släpper igenom mycket ljud. Det – i kombination med att dörren mellan verksamheterna har ett glasfönster – gör det svårt för eleverna att fokusera under biblioteksbesöket. Motsvarande verkar även gälla för de elever som har musiklektion. När barnen i biblioteket blir uppspelta över nyinkomna böcker distraherar det eleverna inne på musiken. Det största problemet är emellertid att lokalen ligger i en fristående byggnad.
– Läget gör att det blir en perifer verksamhet. Det är ingen som slinker förbi eller tittar in, särskilt inte på vintern när det är kallt, säger Christina.
Tidigare fungerade bibliotekets lokaler som hall för musikundervisningen och eleverna har ännu inte vant sig vid att lokalen har en annan funktion, berättar Christina. Det är fortfarande där de kastar av sig sina jackor.
– När jag kommer tillbaka efter tre veckor [då hon arbetar på de andra skolbiblioteken, red. anm.] ägnar jag ungefär de två första dagarna till att få det att se ut som ett bibliotek igen.
Den perifera placeringen gör det också svårt att knyta kontakter med lärare. I pandemitider blir det extra svårt eftersom skolans lilla lunchrum ofta är “fullt” med coronamått mätt. Trots svårigheterna har Christina fått igång verksamheten så pass att klasserna har börjat boka in sig för besök med utlåning och bokprat.
Christina Degerström Foto: Daniel Nyström
Ojämlika förutsättningar
De fyra skolor som ingår i Christinas tjänst är alla relativt små med cirka 250-350 elever. Tre av dem rymmer årskurserna F-6 och en är en utpräglad högstadieskola med ett integrerat folkbibliotek på plats. Det är också där Christina har sitt kontor. Måndag till onsdag tillbringar hon på de övriga skolbiblioteken, ett bibliotek var tredje vecka. Rektorerna har kommit överens om att Christinas tid ska fördelas jämnt mellan de olika skolorna, men i praktiken är förutsättningarna så olika att det blir svårt att följa.
En av skolorna har ett fint och välskött bibliotek, som personalen på skolan engagerar sig i och är stolta över. På en annan av skolorna saknas lokal helt. Skolan har pekat ut en lokal som skulle kunna användas tillfälligt, men den ska rivas inom ett par månader. Om – och när – någon ny kommer att byggas har Christina ännu inte fått svar på.
I praktiken betyder detta att skolan fortsätter använda kommunens skolbiblioteksservice, vilket flera av skolorna hon ansvarar för började göra i samband med att den förra bibliotekarien slutade och ingen ny anställdes. Det är såklart ett bra sätt att garantera elevernas tillgång till litteratur men det har i praktiken försvårat för Christina att komma in i verksamheten. Att erbjuda bokprat är svårt utan att först ha varit med och planerat beställningen av boklådor.
Saknar kollegor
Utmaningarna med jobbet är många, och resurserna är, enligt Christina, alldeles för få. Sedan den förrförra bibliotekarien slutade 2018 har budgeten minskat med nästan 40 procent, heltidstjänsten har blivit en deltidstjänst och hälften av skolorna har valt att packa ihop sina bibliotek för att använda lokalerna till annat. Bristen på resurser, menar Christina, förstärker känslan av att ha ett splittrat fokus, i stället för ett samlat. Den energi som hade kunnat användas till att fördjupa och utveckla verksamheten måste nu läggas på att “släcka bränder”. I pandemitider försvåras förutsättningarna ytterligare.
– Verksamheten är skör redan från början. Det räcker med att jag vabbar på fel dag så kanske ett projekt jag planerat tillsammans med lärare inte blir av, säger Christina.
Just ensamheten i jobbet – avsaknaden av kollegor och platser för naturliga möten – är en utmaning.
– Det är svårt att bli en kollega när man sitter i ett ”uthus” och är där var tredje vecka.
Men Christina ser också betydande fördelar med jobbet. Den stora friheten är en sådan.
– Jag har stort inflytande över verksamheten och hur vi ska jobba. Mycket större än när man jobbar på folkbibliotek.
Eftersom verksamheten saknar både lokal skolbiblioteksplan och tjänstebeskrivning har rektorerna bett Christina att ta fram förslag på sådana. Förhoppningsvis kommer den processen bidra till att verksamheten blir mindre splittrad och samarbetet med lärare mer naturligt och kontinuerligt. Hon skulle också önska att ledningen tog ett nytt – mer dynamiskt – grepp om helheten. I stället för att tänka att alla skolor ska dela exakt lika kunde resurserna fördelas mer efter elevernas faktiska behov.
De som jobbar inom skolbibliotek behöver helt enkelt få bättre förutsättningar och rimligare möjligheter att bedriva en kreativ, ändamålsenlig verksamhet.
Christinas erfarenheter är knappast unika. I den nyligen publicerade skolbiblioteksutredningen förekommer flera liknande exempel, som också används i argumentationen för de förändringar utredningen föreslår. De som jobbar inom skolbibliotek behöver helt enkelt få bättre förutsättningar och rimligare möjligheter att bedriva en kreativ, ändamålsenlig verksamhet.
Så här blev det efter att Christina gjort om. Foto: Christina Degerström
Christina Degerström Utbildning:Fil.kand. x 2: Drama-teater-film (2003), Biblioteks- och informationsvetenskap. (2020) Jobbat med tidigare:Administrativt inom scenkonstområdet med dans, teater och regionala förutsättningar i norr. Gör en ledig dag: Allt möjligt, ärenden och drar till skogs. Läser just nu: En ung naturälskares dagbok av Dara McAnulty. Tips på en bra barn- eller ungdomsbok: Seriealbumet Mira #vänner #kär #ettårimittliv av Sabine Lemire.
Prenumerera
Få nästa nummer av bis i brevlådan! En prenumeration kostar från 175 kronor för fyra nummer och du kan betala enkelt med Swish.
bis dyker ner i vardagen på landets skolbibliotek! Som vanligt hittar du även nyheter och fördjupade analyser om bibliotek, kultur och samhälle.
Ur innehållet:
En splittrad tillvaro på skolbibliotek bis intervjuar Christina Degerström för att få en nytillträdd skolbibliotekaries perspektiv på yrket.
Vem vill vara Nancy Pearl? Ingen, men för våra elevers skull är vi det! Skolbiblioteket som fysiskt rum blir inte mindre viktigt för att eleverna har distansundervisning. Gymnasiebibliotekarier från Polhemskolan i Lund reflekterar över den digitala omställningens konsekvenser.
Trender i barn- och ungdomslitteraturen väcker oro Barn- och ungdomslitteratur fungerar som ett fönster mot världen och som en spegel mot en själv. Därför blir det problem när andelen översatta författare som ges ut i Sverige minskar signifikant.
Vem är aktivist? Förordade Valfrid Palmgren strikta urvalsprinciper eller ville hon ge allt åt alla? I två längre texter reder Lena Lundgren och BiS styrelse ut missförstånd och fortsätter diskussionen om bibliotek, aktivism och föreningens historia.
“Växande osäkerhet kring framtiden och en förhöjd stressnivå” bis ställer frågor om arbetsmiljö och omstart efter pandemin till Marie Gustavsson, Sara Kjellberg, Peter Björkman och Monika Staub Halling.
Dessutom – boktips, krönikor, nyheter och poesi!
Bli medlem eller prenumerant redan idag för att få nästa nummer i brevlådan! En prenumeration kostar från 160 kronor för fyra nummer och du kan betala enkelt med Swish.
BiS 