Etikettarkiv: Barbro Bolonassos

Läs bis temanummer om aktivism!

Du vet väl om att du är välkommen att läsa äldre nummer av Sveriges enda radikala bibliotekstidskrift, helt gratis? Nu kan du ladda ner bis 1/2020 som skickades ut till prenumeranterna i mars.

Ur innehållet

  • Vem är egentligen aktivist?
    Ingrid Atlestam svarar på påståenden från konservativa och högersympatisörer om att tjänstemän missbrukar sina roller för att sprida egen vänsterpolitisk och aktivistisk agenda istället för att verkställa sina uppdrag neutralt. 
  • “Risken för bias är överhängande”
    bis frågar Uppsala universitetsbibliotek varför de valt att stänga av autosuggest-funktionen i söksystemet Summon.
  • Att dela vardagen med en visionär
    Vänner och kollegor minns Barbro Bolonassos.
  • Nykterhetsloger och arbetarrörelse
    bis djupdyker i biblioteks- och folkbildningshistoria. Lär dig mer om de svenska folkbibliotekens ursprung genom fallen Stockholm, Eskilstuna och Malmö.
  • Varför utbilda sig till bibliotekarie?
    Med utgångspunkt i ett möte med Barbro Bolonassos och Joacim Hanssons bok Educating librarians in the Contemporary University försöker Peter Björkman utreda varför man egentligen vill utbilda sig till bibliotekarie.
  • Recensioner
    Lisa Engström recenserar Confronting the democratic discourse of librarianship: a Marxist approach.
  • Fler texter, krönikor och nyheter!

Medverkande

Ingrid Atlestam. Bibliotekarie och skribent med fokus på folkbibliotek då, nu och sedan.

Bengt Berg. Poet och förläggare. I höstas aktuell med boken Jag går där jag gick, dikter och foton.

Peter Björkman är bibliotekarie i Botkyrka.

Lisa Engström är intresserad av hur inkludering och exkludering samtidigt kan ta plats i folkbibliotek och hur demokratiska processer kan gynnas i biblioteket.

Tobias Johansson. Biblioteksbusschaufför i Umeå. Studerar för närvarande till bibliotekarie och frilansar som illustratör.

Johannes Soldal. Gymnasiebibliotekarie med intresse för digital integritet.

Nick Johnson Jones. Konst- och bibliotekschef i Huddinge kommun.

Stellan Klint.Medicinsk bibliotekarie i Malmö. 

Lena Lundgren. Bibliotekarie och tidigare utvecklingsledare vid Regionbibliotek Stockholm. 

Mats Myrstener. Pensionerad bibliotekarie, biblioteksforskare, BiS-medlem sedan 1983. Idag bland annat medlem av redaktionen för årsboken Folkbildning och forskning. 

Olof Risberg. Bibliotekarie med stort intresse för folkbildning och folkrörelser.

Röda Linabis ständiga samtidskommentator.

Läs mer

Prenumerera

Få nästa nummer av bis i brevlådan! En prenumeration kostar från 160 kronor för fyra nummer och du kan betala enkelt med swish.

Redaktionen

Årets mest lästa texter!

Arbetsrätt, rasism och det digitala biblioteket var frågor som intresserade många läsare på vår hemsida under 2019. Men den text som berörde flest handlade om Barbro Bolonassos.

Barbro Bolonassos är död – Bibliotekssverige har blivit blekare

Vår vän, kollega och BiS-kamrat Barbro Steensby-Bolonassos gick bort under 2019. Lena Lundgren och Nick Jones skrev om hennes betydelse för oss och för bibliotekssverige.

Internet och bibliotekets närvaro

Vi måste våga vara bibliotek även på nätet, skrev bibliotekarien Tobias Nordberg i en väldigt uppmärksammad text.

Stök på biblioteken inget nytt

Stökiga bibliotek är inte någon ny företeelse, trots att det ibland framstår som det i dagens biblioteksdebatt. Lena Lundgren tog upp några exempel från förr och påminner om att det som kallas ”stök” är symptom på samhällsproblem, där kortsiktiga åtgärder som väktare och trygghetslarm inte är tillräckliga för att komma åt de bakomliggande orsakerna till problemen.

Inskränkningar i konflikträtten berör även biblioteken

Vad händer när de fackförbund som organiserar merparten av landets biblioteksarbetare inte tar strid för fackens möjligheter att vidta konfliktåtgärder? Du och dina kollegor kommer ha mycket färre verktyg att påverka er gemensamma arbetsmiljö och ta strid mot orättvisor på arbetsplatsen med, varnade Hanna Karlsson och Joel Nilsson.

För att kunna arbeta med ”integration” måste den strukturella rasismen på bibliotek först erkännas

I Karin Råghalls krönika baserad på hens kandidatuppsats Talande tystnad. En analys av hur biblioteksdiskurser om integration förhåller sig till rasism synas begreppet ”integration” och hur det används i biblioteksvärlden. Bibliotek i Sverige kan inte arbeta med integration utan att först erkänna den strukturella rasism som finns överallt i samhället, och inte minst på bibliotek.

Tobias Willstedt

Minnesstund för Barbro Bolonassos

Barbro Bolonassos
Foto: Mats Ahlberg

Vår kamrat i BiS och chefen för Fisksätra bibliotek Barbro Bolonassos gick bort i början av sommaren. För att hedra henne har lokalsamhället i Fisksätra bestående av Guds Hus, biblioteket, kulturföreningen och museet planerat en minnesstund söndag 22 september. Minnesstunden ska hållas på Fisksätra torg. I fall av regn hålls minnesstunden inne på biblioteket.

Alla är välkomna.

Tid: Söndag 22 september 13-15
Plats: Fisksätra torg/bibliotek

Läs mer

Barbro Bolonassos är död – Bibliotekssverige har blivit blekare

Barbro Bolonassos

Foto: Mats Ahlberg

Vår vän, kollega och BiS-kamrat Barbro Steensby-Bolonassos har gått bort efter en tids sjukdom. Barbro skulle ha fyllt 70 år i höst.

Hur beskriver man en person som Barbro? Det är svårt. I kommentarerna de senaste dagarna nämns ord som eldsjäl och entusiast, vilket hon var, men framförallt var hon humanist. Det var humanismen som genomsyrade hennes liv och som var drivkraften i hennes yrkesverksamhet som bibliotekarie och chef. Det var hennes förmåga att se Människan i varje människa som gjorde henne så enastående.

Barbro var besjälad av idén om folkbibliotekets betydelsefulla roll i samhället. I sitt arbete som bibliotekarie i Alby och Saltsjöbaden och därefter som chef för det uppskattade och välkända biblioteket i Fisksätra under nästan tjugo år var hennes ledstjärna UNESCO:s folkbiblioteksmanifest (och senare IFLA:s riktlinjer för folkbiblioteksverksamhet). Hon hade det ofta med sig och citerade gärna delar ur det. Det sammanfattade, menade hon, allt som man behöver ha som riktmärken för sin egen och för bibliotekets verksamhet, för förhållandet till biblioteksbesökarna och till medborgarna både i närsamhället och storsamhället. Den övertygelsen gjorde henne orädd i kontakterna med beslutsfattare på olika nivåer och övertygande när hon stred för alla de verksamheter som hon drev och stödde. Barbro hade stark utstrålning, gjorde intryck och fick oss alla att lyssna. Hon arbetade ständigt med att förmedla känslan av egenmakt till människor hon mötte, särskilt till barn och ungdomar och till dem som av olika anledningar hade sämre förutsättningar. Alla är viktiga och alla ska få följa med!

Barbro var fantastiskt stimulerande att ha som kollega, med ständigt nya idéer och ständigt på väg mot nya utmaningar, även om hennes tankesprång ibland kunde vara häftiga för mera trögtänkta individer. Och hennes medkänsla och stora intresse för andra människors liv och levnadsöden upplevde man starkt som hennes vän. Bibliotekssverige har förlorat en färgstark representant, en ovanligt engagerad och engagerande människa. Barbro sörjs närmast av maken Vassilis och barn och barnbarn och våra varma tankar går till dem.

I nästa nummer av bis vill vi försöka ge en bredare bild av Barbros insatser på olika områden.

Lena Lundgren och Nick Jones

”Jag minns alla mina bibliotek och hur de berörde mig”

Det var en högtidsstund för många när författaren Kristian Lundberg talade på Biblioteksdagarna i Örebro. Han talade från hjärtat till bibliotekarien på Värnhemsfilialen i Malmö som satte ”Aniara” i handen på honom. Det var på biblioteket han fick sin bildning – inte i skolan. Hemma fanns det inga böcker – men på biblioteket. En känsla av frihet och där tröskeln är som lägst.

bisaren Barbro Bolonassos frågade var och en kring festbordet på kvällen innan Kristian’s anförande ”Varför blev du bibliotekarie?” och vi hade alla olika svar. Mitt påminner om det Kristian talade om, att det var en plats jag kände mig hemma och välkommen på när livet var tufft och ensamt under min högstadie- och gymnasietid. På biblioteket var jag trygg. Att det såg likadant ut på alla bibliotek jag använde var en bidragande orsak. Jag minns sommaren jag köade till den enda internetdatorn som fanns när modemet hemma hade stängts av. Jag var en kuf, jag vet, men på biblioteket var det ok. Därför ville jag bli bibliotekarie från början. Sen har det blivit mer än så, för att det är en profession.

Biblioteket har varit tillgängligt för mig där jag har befunnit mig. Både på mindre ort, skola och större ort. Jag har aldrig saknat ett bibliotek. En av Kristians poänger var Tillgänglighet. Till berättelser och öppna välkomnade platser. Tillgänglig bibliotekarie. Värnhemsfilialen är sen länge nedlagd.

Brit Staktson talade efter Kristian Lundberg om egentligen samma sak men i en ettor och nollor värld som vi är på väg in i. Hon citerade själv Henning Mankell som fått frågan om boken är död? Berättelsen dör aldrig. Att behålla lugnet när vi går in i en digital samtid och acceptera samt välkomna processen. Lars Bjurman var en av dem som avslutades konferensen och fångade känslan av befinna sig i tryckkonstens start på 1490-talet – vi befinner oss i ett paradigmskifte – digitaliseringen. Det tycker jag personligen är väldigt spännande.

Volontärer. Utlåningsstationer. Meröppet. Digital plats. Vad är tillgänglighet till bibliotek och bibliotekarie i framtiden? Kristian Lundberg skrev om Thorvalls slagdänga ”Jag minns alla mina bibliotek och hur de berörde mig” och utmaningen för alla som lyssnade måste vara att få fler människor att om och om igen kunna säga samma sak (varför var inte Kulturministern där och då?). Det kan inte spela någon roll var den platsen är – bara den spelar roll för människan här och nu, där och då.

Andrea Hofmann